torsdag 24 december 2009

God jul!

Vi önskar er alla riktigt GOD JUL och ett GOTT NYTT ÅR!

tisdag 15 december 2009

POP-möte den 10/12

Den 10/12 hade POP (Påverkan och Publicitetsgruppen) möte.
Vi som var närvarande var: Jag (Julia), Heléne, Kave, Annika och Isabel från kansliet var Josefine och Maria med.

Isabel var med och observerade, hon var nyfiken på POP och ville veta mer om hur vi jobbar.
Annika ville diskutera Rabalder och POP´s sida i Rabalder för det kommande året. Det var mycket givande och vi fick massor med tips om hur vi ska skriva våra artiklar samt vad vi bör tänka på osv.

Vidare diskuterade POP också arbetet inför nästa år.
Vi spånade fram vad vi vill jobba med och vilka frågor vi ska lyfta.
Nästa år är det ju tillgänglighetsåret och UH byter tema till tillgänglighet.
Har du några tips eller funderingar kring tillgänglighet är du alltid välkommen att höra av dig till oss i POP!


/Julia Willig
Ordförande UH

måndag 23 november 2009

Ungdomskonferens

Fredagen den trettonde samlades ungefär 40 st förväntans fulla ungdomar från större delen av Sverige på Bollnäs Folkhögskola. Många var nyfikna och nervösa inför vad som skulle kunna hända i helgen.

Mina Gäredal från RFSL ungdom föreläste om sex, lust och normer hela lördagen, blandat med lite grupparbete och eget tänkande. Här fick vi lära oss mycket om normer inom dem sexuella läggningarna ex man är det man vill vara ingen annan kan säga att jag är heterosexuell om inte jag tycker det.

Lördag kvällen bjöd på en hemlig aktivitet, folkdans blev det, Bollnäs har en egen Folkdanslag så de kom och visa oss. Det var väldigt spännande att pröva på, det är en sådan sak som man gör en gång i livet och jag skulle gissa att det uppskattades av många.

Vi hade alla väldigt roligt och om du vill veta mer kommer det komma en artikel om ungdomskonferensen i nästa Rabalder som kommer ut i december.

//Hanna Larsson, ledare ungdomskonferensen

LSU:s årsmöte

UH är medlemmar i LSU som står för Landsrådet Sveriges ungdomsorganisationer. De är en paraplyorganisation för en mängd olika ungdomsorganisationer som exempelvis: UH, Unga muslimer, Svenska kyrkans unga, RFSL ungdom och en mängd andra.

I helgen var det dags för årsmöte och UH hade nominerat Susanne Gärtner från vår egen styrelse, tyvärr blev inte Susanne invald då hon inte var valberedningens förslag. Men vi fick ett starkt stöd från de andra funkisorganisationerna, Unga Allergiker, Unga synskadade och Sveriges dövas ungdomsförbund.

Tillsammans spånade vi också på hur vi kan samarbeta inför nästa årsmöte med LSU men också hur vi kan jobba tillsammans under 2010 som är satt som Tillgänglighetsåret. Vi vet ju alla att Sverige inte kommer vara fullt tillgänglig då. Vi funderade bland annat på en debattartikel.

Någon som har några förslag på hur vi ungdomsorganisationer kan samarbeta under 2010?

//Anna Kain Wyatt

torsdag 19 november 2009

Politikerlunch

Igår (2009-11-18) hade vi politikerlunch på kansliet. Jag, Heléne och vår kommunikatör Josefine deltog på lunchen.



De som kom var: Joakim Lundquist (Landstingsrådet, M), Birgitta Sellén (Andre vice talman i Riksdagen samt ersättare i utbildningsutskottet, C), Margareta B Kjellin (Riksdagsledamot, M), Torun Boucher (Politisk sekreterare, V), Rosa Lundmark (Borgarrådssekreterare, sitter på V-kansliet i stadshuset, V) och Lennart Axelsson (Riksdagsledamot, S).



Vi började lunchen med att jag och Heléne presenterade UH som organisation, vilka är vi och vad gör vi osv.













Därefter gick vi in på våra fyra frågor som vi driver: "Tvåspråkighetsfrågan", "Meritpoäng för teckenspråk", "Rätten till tolk" samt "Funktionshinderkunskap i lärarprogrammet".

Det ställdes många frågor men vi upplevde att de var mest intresserade av tvåspråkighetsfrågan och rätt till tolk.

Det var ett härligt gäng som dök upp och det kändes som en mycket lyckad lunch!
Vi bjöd på pastasallad med kyckling-curry och kaffe, det var mycket uppskattat.



Innan politikerna gav sig av fick de varsin påse med våra visitkort (min, Helénes samt Josefines), Rabalder, våra foldrar, pins osv.

Det gavs inga löften men vi ska se till att hålla kontakten med dem, man vet aldrig. Kanske leder detta till något?

// Julia Willig, Ordförande

TV-intervju om meritpoäng

Igår (2009-11-18) var jag med i en tv-intervju. Det var två killar från Södertörns folkhögskola som studerar en tv-produktionslinje där de lär sig att göra olika reportage, de hade ett projekt i sin klass där de skulle intervjua en person, sen klippa ihop det till ett reportage och visa det för klassen.


Nu undrade de här två killarna om jag kunde tänkas ställa upp på detta och det gjorde jag självklart. De ville intervjua mig ang. Meritpoäng för teckenspråk. Det var lite synd att detta inte skulle visas på tv, men samtidigt så fick jag en välbehövlig medie-träning ang. meritpoängen. Det är lättare sagt än gjort att kunna svara på frågor kortfattat men ändå på ett begripligt sätt.



/ Julia Willig, Ordförande

UH i lokaltidningen i Bollnäs

På helgens ungdomskonferens fick vi besök av en journalist ifrån tidningen Ljusnan. Här är resultatet!

Konferens lockade unga från Skandinavien

BOLLNÄS
Organisationen Unga Hörselskadades konferens i helgen lockade deltagare från hela Skandinavien. Temat på årets träff var sex och samlevnad och det blev flera föreläsningar och workshops, men även en utmaning att prova folkdans.

– Det var en ny utmaning att dansa till folkmusik. Varken bas eller trummor kan ge stöd till hur rytmen går. Det var svårt men roligt att hålla takten till fiolmusik, säger Örebrotjejen Heléne Larsson som även är vice ordförande i Unga Hörselskadade.
Varje år anordnar organisationen Unga Hörselskadade en konferens för sina medlemmar. I år hade cirka 40-talet medlemmar i åldrarna 13–30 är anmält sig.
– Vi har åtta besökare från Finland och en från Norge, sedan är det svenskar från hela landet, berättar Heléne Larsson.

Helgen på Folkhögskolan i Bollnäs var vikt åt att diskutera sex och samlevnad. Ett tema som röstades fram på årsmötet i våras.
– Som ung med hörselskada är det viktigt att kunna träffa och diskutera med
andra i samma situation, speciellt när det kommer till sex som kanske är ännu mer laddat när man har en funktionsnedsättning, säger Heléne Larsson. Hanna Larsson från Vänersborg var en av ledarna på konferensen och hon var också nöjd med helgen.
– För mig är det första gången som jag är med på konferensen. Jag läser på gymnasiet med inriktning teckenspråk. Det är nyttigt att träffa andra och lära sig prata med dem. Jag är också nöjd med föreläsarna och diskussionerna, säger Hanna Larsson.

Inbjudna att hålla föredrag på ungdomskonferensen var bland andra Mina Gäredal från Riksförbundet för sexuellt likaberättigade och Mats Bodin från Riksförbundet för sexuell upplysning. Dessutom var Sara Selling och Erik Knutsson inbjudna att berätta om sin tid i Laos, där de arbetat som praktikanter för dövorganisationen LDPA.
– Det var väldigt intressant att få information om arbetet i Laos, säger Heléne
Larsson.

LINA KRONBERG
0278-275 75
lina.kronberg@ljusnan.se

/Upplagt av kommunikatör,UH
Josefine Hedlund

måndag 16 november 2009

DHB:s konferens Vad händer med/för våra ungdomar efter skolan?

DHB (Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn) bjöd in Unga Hörselskadade att berätta om vår verksamhet på deras konferens "Vad händer med/för våra ungdomar efter skolan?" som gick av stapeln nu i helgen. Lite synd att det krockade med vår egen Ungdomskonferens, men jag åkte i alla fall dit för att berätta lite om UH. Även SDU (Sveriges Dövas Ungdomsförbund) och DBU (DövBlind Ungdom) var inbjudna och skickade representanter. Det var vi tre som fick avsluta konferensen. Jag berättade lite om vad UH är och står för, och vad vi driver för frågor och varför. Hoppas att DHB:arna uppskattade det hela. De verkar i alla fall ha haft en väldigt intensiv helg.

Jag hoppas att alla UH:are hade trevligt i Bollnäs på Ungdomskonferensen, ser med spänning fram emot rapporter därifrån.

Gudrun Skaven Petterson
Ledamot i Ungdomsrådet

Arbetsmarknaden för döva och hörselskadade

Dövas förening i Örebro driver (tillsammans med Stiftelsen Activa, Sveriges Dövas Ungdomsförbund och Örebro Dövas Ungdomsklubb) ett projekt som är finansierat av Allmänna Arvsfonden. Inom projektet håller de på och gör 30 intervjuer under tre år, med döva och hörselskadade i arbetslivet. Frågorna handlar bland annat om kommunikation och hjälpmedel, och syftet är att inspirera unga med hörselskada eller dövhet som är på väg ut i arbetslivet. Dels de som vet vad de vill, men inte om det går, och dels de som inte riktigt vet vad de vill än. Intervjuerna ska sedan läggas upp på en hemsida. Det är ett riktigt spännande projekt som är väl värt att hålla ögonen på. De första sju intervjuerna kommer att publiceras den 31 mars 2010. Och sedan kommer de följande intervjuerna att publiceras den 31 mars 2011 och 2012. I torsdags hade projektet ett möte för referensgruppen, och då närvarade jag. Vi fick information om projektet, vi fick komma med åsikter och frågor. Riktigt spännande, som sagt var. Den som är intresserad kan följa projektledaren Marias arbete på bloggen http://arbetsmarknaden.blogg.se/

Gudrun Skaven Petterson
Ledamot i Ungdomsrådet

tisdag 10 november 2009

Teckenspråk = meritpoäng på gymnasiet

Det har startats en namnlista för att få svenskt teckenspråk att räkna som meritpoäng på gymnasiet.

Svenskt Teckenspråk är ett språk som används i Sverige av ca. 30 000 teckenspråks-användare. Ut över det finns det en stor grupp människor som är i behov av teckenspråk som ett stöd och komplement till talet. Att ha möjligheten att läsa teckenspråk på gymnasiet för hörande har varit en stort merit när eleverna ska söka jobb! En arbetstagare som kan kommunicera med döva/hörselskadade är ett stort plus!

Idag…
… får alla som läser moderna språk (exempelvis tyska, franska, spanska & samiska) på gymnasiet meritpoäng när de ska söka till högskolan.
… erbjuds teckenspråk på gymnasieskolor som individuellt val (300p). Men eftersom teckenspråk inte är meritgivande, missgynnas de elever och följden blir att fler och fler blir mer eller mindre tvungna att läsa andra meritgivande ämnen. För att eleverna ska kunna konkurrera in på högskolan.
… ges teckenspråk till en handfull grundskolor för hörande som språkval.

Skriv på namnlistan du också!
http://www.namnlista.se/teckensprak-meritpoang-pa-gymnasiet

/Josefine Hedlund, kommunikatör UH

fredag 6 november 2009

PoP möte 3 november

Den 3 november hade PoP gruppen för publicitet och påverkan möte. Med på mötet var tre glada medlemmar samt två kansli personal. Under mötet diskuterade vi lite kring skolverkets förslag krign teckenspråksundervisning för barn med hörselskada, vi diskuterade kring PoPs sida i rabalder osv. En av de största frågorna för oss just nu är hur vi skall arbeta med tillgänglighets frågan 2010. 2010 är ju det år då samhälelt skall vara anpassat för personer emd funktionsnedsättningar, och det är ju en bit kvar till det målet är uppfyllt..

vidare så skulle vi i PoP gärna vilja se nytt blog inom gruppen, om du är intresserad av att sitta med så är du hjälrligt välkommen att höra av dig. Alla medlemmars åsikter behövs inom gruppen och du behöver inte ha erfarenhet av denna typ av arbete sedan innan..

Studeibesök Westanders PR byrå

Tisdagen den 3 november var åtta medlemmar från Unga Hörselskadade och besökte Westanders PR byrå i Stockholm. Under den dryga timmens studiebesök fick vi träffa Olle som arbetar på PR byrån som berättade hur vi som intresseorganisation kan arbeta med påverkansarbete.

Olle informerade oss lite kring Westanders verksamhet och sedan fick vi möjlighet att ställa frågor och diskutera med honom. Under de sista åren har UH arbetat en del med påverkansarbete av olika slag, bland annat så har vi anordnat politikerträffar, åkt till Almedalsveckan på Gotland osv. Våra diskussioner kretsade kring hur vi kan påverka både på lokalnivå samt på högre nivåer. Olle berättade att det ofta är ganska lönlöst att kontakta de allra högs uppsatta politiker, utan att vi istället skall arbeta för att träffa de som sitter lite lägre ner i hierarkin, de har en större möjlighet at faktiskt kunna göra någonting för oss. Vidare så kretsade diskussionen kring hur vi skall gå till väga för att få våra frågor igenom. Nu idag så arbetar vi ofta på så sätt att vi berättar våra krav, men inte så mycket om hur vi anser att de skall lösas. Olle menade att vi också bör formlera lösningar, berätta för politikerna hur de kan genomföra olika förbättringar för vår målgrupp. Även att lämna rapporter med evidensbaserad fakta till politikerna ansågs vara av vikt, att visa på att situationen för unga med hörselskada bör förbättras utifrån viss fakta. Detta är helt klart ett perspektiv att tänka ut ifrån, kanske är bättre att lägga ner mera resurser att driva en fråga hårt, än att driva fem frågor halvbra.

Vi fick även tips att använda oss mera av lokalmedia för att nå ut med våra budskap, lokalmedia har ofta ganska ont om nyheter och är villiga att ta in det mesta. Att gå via lokalmedia tycker jg personligen låter som ett bra sätt, och jag vill uppmana våra medlemmar att ta chansen och våga påverka, även i din hemkommun. En annan intressant sak som diskuterades under vårt studiebesök är att använda statistiska centralbyråns undersökningar mera. De gör undersökningar på det mesta. Statistik är ofta väldigt bra och svårt att motsäga vid argumentation med exempelvis politiker.

Jag tycker att studiebesöket var väldigt intressant och vi fick många nyttiga tips och idéer, nu är det bara att fortsätta jobba och använda de nya perspektiven som framkommit på mötet.



Vid tangenterna Heléne

torsdag 5 november 2009

En stund på ett café

Nu sitter vi (Julia och Susanne) på café Panini, som ligger precis brevid t-centralen i Stockholm. Vi har precis jobbat med tjänsteregelementet för vår kansli-personal, inte helt lätt men vi har slagit våra kloka huvuden ihop och hoppas nu att slutresultatet blir bra.

Nu sitter vi och spånar lite kring nästa års tema som är Tillgänglighet. Det är ett stort område men det finns mycket vi kan göra och påverka! Många idéer kläcks med vad vi ska göra och en stor nyfikenhet vart det tar oss i detta område. Det ska bli spännande att diskutera detta med styrelsen och se vad de tycker i denna fråga. Om du som medlem har någon idé tveka inte att maila Julia eller någon annan i styrelsen om denna kloka idé. Finns bara bra idéer.

Ha en fortsatt trevlig dag.



Susanne Gärtner (ledamot i Ungdomsrådet) och Julia Willig (Ordförande UH)

tisdag 27 oktober 2009

Motioner rörande tksp, hörselskadade, tolkverksamhet

Här är beviset för att vårt hårda arbete faktiskt ger något.
Det har skrivits en hel del motioner, hela 13st(!) rörande våra frågor t.ex. så har det skrivits om teckenspråk, hörselskadade och tolkverksamhet bara för att nämna några.
Nu får vi se till att hålla tummarna för att de går igenom!!

Nedan kan ni läsa några av dem!

Motion 2009/10:Ub398 Teckenspråk på gymnasiet

Motion 2009/10:Ub409 Hörselskadade elever i skolan

Motion 2009/10:Ub572 Undervisning för hörselnedsatta

Motion 2009/10:So357 Rätten till tolk i arbetslivet


Den som är intresserad av att läsa fler motioner kan maila mig!

Julia Willig
Ordförande UH

måndag 26 oktober 2009

Skolforum 2009



Idag var jag och Josefine på skolforum 2009.
Tillsammans med Unga Synskadades ordförande Victoria Öjefors så lyssnade vi på två debatter, först var det Rossana Dinamarca från Vänsterpartiet som talade om vad Vänsterpartiet tycker om skolan och vad de vill förändra och så. Victoria ställde en fråga till Rossana ang. funktionshinderkunskapen i skolan och nämnde också regeringens utredning på lärarutbildningen. Rossana svarade att hon tyckte det var dåligt att funktionshinderkunskapen inte fanns med och hon skrev också på en lista som US hade gjort där man kunde skriva upp sitt namn om man höll med oss och US.

Näste debattör var Jan Björklund. Han pratade också om skolan, vad som var bra och dåligt. Jag ställde frågan denna gång ang. funktionshinderkunskapen men fick ett vagt svar tillbaka. Han sa att han visste om problemet och att han hade pratat med andra "såna" organisationer som vi och US var. Herr Björklund ville dock inte skriva under US´s lista men vi lämnde iaf. över texten som vi skrivit ihop med US.


Efter debatterna gick jag och Josefine runt på själva området, det var massor med folk överallt!
Kronprinsessan Viktoria var på plats också och vi såg på när hon delade ut Bertil Hults pris till Bokenäs skola i Uddevalla. Bertil Hults Pris på 500 000 kronor delas ut till den skola i Sverige som kan visa upp det bästa praktiska exemplet på hur insatser för barn med dyslexi integreras i den vardagliga verksamheten.


Lägg till bild

Julia Willig
Ordförande UH


torsdag 22 oktober 2009

Tillgänglig textad teater och Hallundadeklarationen

Dnr 09-0535
/DE

2009-10-19

För kännedom till kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth

Tillgänglig textad teater och Hallundadeklarationen
Omkring 1 miljon personer i Sverige (1 av 9) har en hörselnedsättning. Att tillgodogöra
sig en teaterföreställning är omöjligt för många om den inte är textad eller
tolkad.

Ett fåtal teatrar i främst Stockholm och Göteborg erbjuder idag textade föreställningar.
I övriga städer finns i regel inga föreställningar som är tillgängliga (textade)
för människor med nedsatt hörsel. Många teaterintresserade hörselskadade och döva
har därför inte möjlighet att tillgodogöra sig det som visas på olika scener.
Tillgängligheten till teater och annan scenkonst för människor med nedsatt hörsel
måste öka!

Att just öka tillgängligheten till de nordiska ländernas scenkonstinstitutioner för
personer med funktionsnedsättning fastslogs i en deklaration – Hallundadeklarationen
- som antogs av deltagarna vid en konferens i Hallunda utanför
Stockholm den 14-15 februari 2008. Konferensen arrangerades av Kulturrådet i
samverkan med Riksteatern och Nordiska handikappolitiska rådet. I deklarationen
ställs högre krav på scenkonstinstitutionerna: "Vi vill se att samtliga chefer och
ledningar inom scenkonsten omedelbart tar ansvar för den egna institutionen och
den egna lokalens tillgänglighet, till exempel genom att skapa en organisation som
fördelar och tydliggör ansvar och befogenheter."
Mot bakgrund av ovanstående vill vi veta vilka framsteg som hittills gjorts och vad
som planeras för att göra teatern och scenkonsten tillgänglig sedan Hallundadeklarationen antogs vintern 2008.

På uppdrag av ordförandegruppen för hörsel- och dövorganisationer som består av
Barnplantorna; Dövblind Ungdom, DBU; Förbundet Sveriges Dövblinda, FSDB;
Hörselskadades Riksförbund, HRF; Sveriges Dövas Riksförbund, SDR; Sveriges
Dövas Ungdomsförbund, SDU; Vuxendöva i Sverige, VIS; Unga Hörselskadade, UH
----------------------------------------------

Den här skrivelsen skickades i förrgår till vår kulturminister, den är framtagen av organisationerna inom ordförandegruppen. Nu är det bara och vänta och se om nåt svar dyker upp.

/Josefine Hedlund, kommunikatör UH

torsdag 15 oktober 2009

UH:s påverkanskurs

I december är det dags för UH:s påverkanskurs. Den här gången hålls kursen utanför Norrköping och temat är social medier.

Inbjudan skickas imorgon ut till våra medlemmar, därav det stökiga bordet fullt med papper och kuvert.

Skynda dig att anmäla dig på hemsidan! :-)

/Josefine Hedlund,
Kommunikatör UH

onsdag 30 september 2009

Motion angående teckenspråk av Peter Hultqvist

Peter Hultqvist som är ledamot i Utbildningsutskottet har lagt en motion under allmänna motionstiden om hörselskadade barns rätt till två språk. Det känns jättekul att det händer saker och att politikerna hjälper till att lyfta våra frågor på agendan. Nu får vi bara hoppas på att den går igenom!

---------------------
Hemställan:
Riksdagen tillkännager för regeringen vad som anförs i motionen angående att hörselskadade barn senast i årskurs 3 i grundskolan ska erbjudas utbildning i teckenspråk.

Motivering:
Om barn med hörselskador ska ges bästa möjliga förutsättningar i livet krävs att de behärskar både svenska och teckenspråk. De måste kunna växla mellan språken för att ha förmåga att uttrycka sig väl i olika situationer.
Hörselskador av detta slag är livslånga. Att i tidig ålder lära sig teckenspråk är enklare än att senare i livet anta denna utmaning. Språkkunskaperna måste grundläggas tidigt i livet. Då kan språket utvecklas till hög nivå och användbarhet. Dessutom kan teckenspråket för barn med grava hörselskador vara en bra grund för att lära sig svenska. Svenska och teckenspråk stödjer varandra när det gäller den språkliga utvecklingen.

Inom ramen för grundskolan bör barn med hörselskador senast i årskurs tre erbjudas möjlighet att lära sig teckenspråk. Denna typ av undervisning kan inte enbart hänvisas till specialskolor.

Stockholm
Peter Hultqvist (s)
----------------------
/Upplagt av Josefine Hedlund,
kommunikatör UH

torsdag 24 september 2009

Lästips!

De senaste veckorna har det skrivits en hel del om hörselskador, dövhet, teckenspråk och språklagen i medierna, både en del positiva och en del negativa saker. Självklart tycker vi på UH att det är kul och intressant när dessa frågor lyfts. Så vill du hänga med på vad som skrivs, kolla in artiklarna jag länkar till nedan.

Bland annat har det skrivits om kille med dövhet i Nacka, Stockholm som inte får börja på Designgymnasiet. Detta för att han inte behörighet, menar skolan. Sonen blir diskriminerad, menar pappan. Kommunen har erbjudit hjälp i form av såväl pengar som en teckenspråkstolk, men skolan har hittills inte gett med sig. Läs hela artikeln här

Förra veckan kom en artikel i tidningen ETC som handlade om att "Ingen följer språklagen". Artikeln tar först upp problemet med att barn med hörselskada inte har rätt att lära sig teckenspråk, medan deras föräldrar och syskon får det. Sedan kopplas det hela ihop med den nya språklagen som kom 1 juli (som ni kan läsa mer om i Rabalder nr 3) Läs artikeln här

Kommunikationsmyndigheten Post och Telestyrelsen har, tillsammans med Hjälpmedels-institutet, beslutat sig för att finansierar en studie om animerad teckenspråkstolkning. Det innebär att en särskild teckenspråksavatar ( en digital representation av en människa) översätter text till teckenspråk. Till exempel kan det handla om att översätta textremsan i en TV-ruta. Läs artikeln här Se prov på en Amerikansk avatar här Riktigt häftigt!

Men det mest positiva som har hänt är att Skolverket i en utredning har föreslagit att alla som har behov av teckenspråk ska kunna läsas det på distans på samma villkor som nationella minoritetsspråken. Det betyder att skolan blir skyldig att erbjuda teckenspråk till elever som har behov. Läs här

Språkrådet har fått pengar för att följa upp att språklagen följs upp, bland annat får institutet 1,4 mkr för att främja det svenska teckenspråket. Läs här

Trevlig läsning!

/Josefine Hedlund,
kommunikatör, UH

onsdag 16 september 2009

Möte angående textning av svenska biofilmer

Hej!

Jag (Jessica Hansen) och Maria Öjmertz var den tredje september på möte angående textning av svenska biofilmer. Det var representanter närvarande från Svenska Filminstitutet, SF Bio, SF Film och Nordisk Film. Sedan var det även representanter från Hörselskadades Riksförbund, Sveriges Dövas Riksförbund, Sveriges Dövas Ungdomsförbund och naturligtvis vi från Unga Hörselskadade. Eftersom det var så pass många representanter så tycker jag att det var ett givande möte, de hade möjlighet att bemöta och besvara våra frågor och förslag på ett bra sätt.

SFI började med att förklara bakgrunden och förutsättningarna kring textning av svensk biofilm, idag är det cika 10 svenska filmer per år som får 1-2 textade biografkopior per titel. Det har de senaste åren dock blivit allt sämre ställt med de textade visningarna, de är dels färre, men när de väl visas så är det oftast på dagtid och inte på de större biograferna. Både intresseorganisationerna och SFI menar också på att informationsspridningen varit dålig, att vi i många fall meddelas alldeles för sent om var och när det går en textad film. Anledningen till att inte alla filmkopior textas är för att det inte håller ekonomiskt, det kostar helt enkelt för mycket.

Det filmbolagen pratade mycket om var budget och de undrade också om när och var vi anser att de textade kopiorna skall visas. Men vi menar på att de ska visas överallt, på bra tider, vi ska ha samma möjlighet att gå på bio som alla andra och inte behöva planera in ett datum långt efter premiärdatumet för att kunna se en textad kopia av filmen. Det filmbolagen också menar på är att det är för dålig uppslutning till visningar då det är textat, vilket gör att det inte håller ekonomiskt.

Men då tycker vi istället att man bör fråga sig Varför det är så dålig uppslutning! Det är ju inte konstigt att färre kommer ifall visningen är på dagtid till exempel, eller om informationen om textning inte har nått ut. Vi fick också höra att biografägare menar på att de fått klagomål från publiken då en svensk film är textad. Kanske är det helt enkelt så att det är okunskap som ligger bakom? Att de hörande måste informeras om anledningen till att det är text, det är kanske inte självklart att folk tänker på att det finns de som inte hör – som också går på bio. Vi kom också fram till att det kan vara så att texten som hörande stör sig på är den text som beskriver händelser som ”telefonen ringer”, den här typen av text är kanske inte helt nödvändig – man ser ju när telefonen lyfts. Det är dialogen som framför allt är viktig.

Slutligen diskuterades även hur det skall informeras om att filmen är textad och detta är något som filmbolagen ska titta närmare på och jobba med, till exempel ha en egen sida på hemsidan med tider för textade filmer.

Det är självklart toppen att filmbolagen tar tag i detta och visar sitt intresse, men det återstår att se hur mycket som faktiskt förbättras och förändras…Filmbolagen pratade mycket om den begränsade ekonomin och att det är svårt att ha långsiktiga mål. Personligen tror jag att det är viktigt att ha ett mål i sikte, även om det kommer ta lång tid innan vi når det. Det kommer att vara ett uppföljningsmöte i februari/mars för att se hur processen fortskrider.

onsdag 2 september 2009

Present från Laos

När Erik kom hem från Laos i måndags hade han med sig en present från dövgruppen LDPA till UH. Det är en handduk och själva hängaren är en hand som tecknar "jag älskar dig". Nu pryder handduken väggen vid kansliets kontor. Tjusigt va? Vill du läsa mer om UH:s arbete i Laos kan du gå in på uhilaos.blogg.se

/Josefine Hedlund,
Kommunikatör

måndag 31 augusti 2009

Laosgruppens Erik hemma igen

Tidigt (alldeles för tidigt) i morse landade Erik på Arlanda. Erik har varit i Laos i ungefär 5 månader och har tillsammans med Sara, (som kom hem i midsomras) jobbat med ledarutbildning och organisationsutveckling i dövgruppen inom LDPA. Välkomstkommittén bestod av mig (Lovisa Engdahl), Sofia Fryklund samt Eriks pappa Kurt.

Erik, och Sara har gjort ett fantastiskt bra jobb tillsammans med dövgruppen. Projektet är nu inne i slutfasen. Det som står på agendan nu är föreläsningar runt om i landet, samt att skriva en rapport, dels till ungdomsrådet och till SHIA, som vi fick praktikantbidraget ifrån.

Har du frågor om projektet? Vill du ta del av en av föreläsningarna? Eller är du bara nyfiken på hur framtiden ser ut för internationellt arbete inom UH? Hör då av dig till Laosgruppen! laos@uh.se.

/Lovisa (Laosgruppen)

onsdag 26 augusti 2009

Skolans dag

Nassim Al Fakir och Marie Granlund
Marie Granlund

Nassim Al Fakir och Jan Björklund
Metta Fjelkner och Jan Björklund

Igår den 25 augusti var det skolans dag. En dag som instiftades förra året av Lärarnas Riksförbund. Deras mål med dagen är att uppmärksamma och betona alla elevers rätt till kunskap under mottot - Alla har rätt till en likvärdig skola.

Firande skedde i Kulturhuset i Stockholm, med olika seminarier och föreläsningar blandat med ätande av tårta. Moderator under dagen var Nassim Al Fakir som är känd från bland annat ”Vi i femman” och Bolibompa.

UH var på plats i form av styrelseledamot Susanne Gärtner och kommunikatör Josefine Hedlund. Vi lyssnade bland annat på två heta stolen utfrågningar, en med Marie Granlund, socialdemokraternas talesperson inom skolfrågor, och en med utbildningsminister Jan Björklund (fp). Dock kändes frågorna bleka och svaren från båda parter likaså.

Tyvärr fanns det ingen hörselslinga på plats, och när publiken ställde frågor så gjordes det utan mikrofon så det var svårt att uppfatta vad det frågades om. Vi pratade efteråt med ordförande i Lärarnas Riksförbund, Metta Fjelkner, om det hela och hon sa att dem inte hade tänkt på hörselslinga. Men det är bra att vi är ute och visar oss så allmänheten börjar tänka mer på hörselvinkeln när de planerar sina arrangemang.
/Susanne Gärtner och Josefine Hedlund

måndag 24 augusti 2009

Vidareutveckling av Cochlea implantaten i Linköping

Läste på Sveriges Radios hemsida att på Öronkliniken vid Universitetssjukhuset i Linköping kommer fler patienter med hörselskador att kunna hjälpas i höst. Det är en utveckling av Cochlea implantaten och förbättringen innebär att patienten lättare kommer att kunna höra höga frekvenser i både tal och musik samtidigt som ingreppen blir skonsammare.

Metoden, det elektroakustiska cochlea implantatet, bygger tydligen på att man använder en hörapparat för basfrekvenser och i diskanten ett implantat, sedan är allt kopplat till en och samma apparat. De samverkar för att hjärnan ska uppfatta fler toner. Implantatet stimulerar de höga frekvenserna och hörapparaten de låga. Det blir en förbättring eftersom de traditionella cochleaimplantaten inte återger basljuden eller tonhöjden på ett ljud på ett bra sätt. De är utformade för att framför allt framhäva tydligheten i talet och många användare har svårt att uppfatta en melodi.

Om behandlingen: Teamet som arbetar med implantaten består av en audiolog, en kirurg, en ingenjör, en kurator, en hörselpedagog, en audionom och en psykologiprofessor. Patienten bedöms först av en hörselspecialist på hemorten och kommer därefter till US för ett detaljerat taluppfattningstest. Efter utredning om man är lämpad för ingreppet görs operationen. När taluppfattningsförmågan är lägre än femtio procent rekommenderas ofta cochlea implantat.

Så fungerar cochlea-tekniken: Implantatet är en form av hörapparat men en mottagare och en elektrod opereras inne i hörselsnäckan och kombineras sedan med en mikrofon bakom örat. Mikrofonen fångar upp ljud som leds till en talprocessor som i sin tur gör om ljudet till elektriska signaler. Signalerna skickas till en sändare som sitter ovanför örat och vidare via den inopererade mottagaren och elektroden till hörselsnäckan där den stimulerar hörselnerven. Det är detta som gör att hjärnan uppfattar ljud. För att CI ska fungera krävs att det finns fungerande nervceller och nervtrådar i hörselsnäckan. I och med att CI:t täcker ett större ljudområde och har en närmare kontakt med hörselorganen än en vanlig hörapparat kan ljuden bli klarare.

Källor:
Sveriges Radio
Landstinget i Östergötland

/Josefine Hedlund,
Kommunikatör Unga Hörselskadade

tisdag 18 augusti 2009

Större text i SVT-textningen

Igår damp ett pressmeddelande från Sveriges Television ner i mailboxen. Budskapet var att SVT har ökat storleken på översättningstexten vid bredbildsändningar i alla SVT:s kanaler. Dessutom ska bokstäverna ha blivit vitare för att skapa högre kontrast mellan bakgrunden och texten. Ändringarna ska ha skett efter synpunkter från tittarna om både innehållet i undertexterna och utseendet.

– SVT arbetar kontinuerligt med att göra alla tjänster så tillgängliga som möjligt, främt för hörsel- och synskadade. Där är textningen mycket viktig, både storlek och kontrastfärger, för att så många som möjligt ska kunna ta del av vårt utbud, säger Johan Hartman, ansvarig för Hållbar utveckling på SVT.

Man kan ju även hoppas att det här är ett resultat av SVT-dagen som jag tillsammans med Susanne och Johannes besökte i början av sommaren. Ni kan läsa det inlägget här.

Själv har jag inte hunnit utvärdera den nya textningen, vad tycker ni som har provat den?

/Josefine Hedlund
Kommunikatör, Unga Hörselskadade

fredag 17 juli 2009

Arbetsförmedlingen ringde

Arbetsförmedlingen ringde. Det handlade om uppföljning efter Almedalen. Här och här har det skrivits om mötet med Arbetsförmedlingens representant på seminariet "Hur får vi in unga på arbetsmarknaden?". I förra veckan fick jag ett telefonsamtal från en kvinna på Arbetsförmedlingen som fått mitt visitkort på sitt bord. Och jo, det var precis det uttryck hon använde.

Hon hade i alla fall fått en sammanfattning från han som var där om seminariet och den fråga jag ställde. Och nu är det givetvis semestertider, så precis just nu kommer inget att hända. Men vi har satt fokus på frågan, och det är faktiskt någon som arbetar vidare. Coolt att veta. Hon ringde i alla fall för att uppdatera mig på vad som är på gång, och att det inte händer något just precis nu. Men jag uppskattar verkligen att de följer upp så där. Stort plus för Arbetsförmedlingen. Hon hänvisade också till den nybildade referensgruppen där bland andra UH:s ordförande Julia Willig sitter med. Och referensgrupper är bra. Så det arbetet kommer vi att följa. Noggrant. Händer det något mer så uppdaterar vi givetvis även här på bloggen.

lördag 11 juli 2009

Tack DN

Äntligen är det en dagstidning som tagit upp frågan om tillgänglighet. Läs DNs artiklar här och här. Det har känts som om politikerna inte har velat insett det löfte som gavs för över tio år sedan. När vi var på Almedalen för två veckor sedan var det exempelvis endast Lars Ohly som nämnde tillgänglighet i sitt tal och han lovade att han skulle jobba för att 2014 skulle samhället vara tillgängligt för alla. Det var helt tyst från de andra partiernas sida.

I dagens artikel tas även upp att otillgänglighet ska komma med i diskrimineringslagen, något som de flesta av handikapporganisationerna har arbetat för en längre tid.

Äntligen säger vi på UH och hoppas att politikerna ska ta till sig budskapet snarast.

tisdag 7 juli 2009

LO bäst på tillgänglighet under Almedalen

– enligt Unga Hörselskadades slingpatrull

Under hela Almedalsveckan har den ideella organisationen Unga Hörselskadade gett sig ut för att undersöka tillgängligheten för personer med hörselnedsättning eller dövhet. De som visade sig vara bäst på tillgänglighet var LO.

– LO hade den klart bästa hörselslingan, som dessutom fungerade från start. De har i efterhand även lagt upp en film på sin hemsida där man har klippt in vår medhavda teckenspråkstolk under hela seminariet, säger Julia Willig, ordförande Unga Hörselskadade.

Totalt har över 30 seminarium kontrollerats av slingpatrullen och resultatet är svaga över lag. De fem arrangörer som får godkänt för sin hörselslinga är LO:s lokal på Hamnplan 5, Temagrupp Likabehandling i arbetslivet lokal på Kilgränd, Länsteatern, scenen i Almedalen samt Ungdomens Nykterhetsförbunds tält i hamnen.

Teckenspråkstolksvänliga seminarier

De flesta arrangörer hade en positiv attityd till när Unga Hörselskadade kom med teckenspråkstolk till seminariet och hade inga problem med att låta teckenspråkstolken få plats.

Minuspoäng får dock Novus Opinions seminarium om politisk reklam i tv, där teckenspråkstolken inte fick plats på scenen utan fick stå bredvid på en plats där många gick förbi och störde.

– Vi vill inte gnälla men det är extra oroväckande att en del av de seminarier som innan hade utannonserat att de skulle ha teckenspråkstolk på plats inte hade det. Det ledde till bekymmer för oss inom UH som är beroende av att läsa av teckenspråk, säger Julia Willig.

Undersökningen visar att generellt måste arrangörerna bli bättre på att använda mikrofoner, framför allt vid publikfrågor. Vidare måste de ha en förståelse för hur teckenspråkstolken arbetar och kunskap om hur hörselslingor fungerar. Nu återstår det att se om arrangörerna till nästa år uppnår bättre resultat då tillgänglighet ska ligga i fokus enligt regeringens vision.

/a

måndag 6 juli 2009

Länk

Här kommer en länk från ett seminarium Susanne och Julia var på i torsdags 2 juli. Seminariet blev videofilmat och man ser teckenspråkstolken inklippt hela tiden.
Seminariet anordnade Unga Örnar tillsammans med LO. Det handlade om Barnpolitik i kristider.

Se filmen på LOs hemsida
Scrolla längst ner på sidan så hittar du rätt seminarium. Alla sådana här initiativ ska uppmärksammas tycker vi, så bra jobbat Unga örnar och LO!

//Susanne

SDR på Youtube



Göran Alfredsson på Sveriges Dövas Riksförbund passade på att ställa en fråga om tillgänglighet på teckenspråk hos SVT i Almedalen. Även vår ordförande Julia Willig ställde en fråga men den har inte dykt upp ännu.

För er som inte kan teckenspråk så kommer här en text som förklarar vad han säger. "Jag heter Göran Alfredsson och sitter i SDRs, Sveriges Dövas Riksförbunds, förbundsstyrelse som ledamot.

Från och med första juli, det vill säga imorgon, kommer teckenspråket att ingå i språklagen och det är mycket bra ja... men när det gäller tillgängligheten i samhället.. hur ska vi få del av den tillgängligheten när det gäller bland annat.. säg.. tv-nyheter.

Kommer de tio minuter nyheter som är idag att utökas till flera timmar?

Tillgängligheten på större båtar... om vi säger att jag sitter på en färja och i högtalarna kommer ett meddelande om att den är på väg att sjunka.. hur vet jag det? Hur får jag den informationen?

Kommer man att satsa på tillgänglighet på teckenspråk, eller?
Det undrar jag och jag vill gärna ha svar på den frågan.
Tack."


lördag 4 juli 2009

Tack

Jag vill bara rikta ett stort tack till STAB som ställt upp med tolkningen under veckan. Ni har visat stor flexibilitet och god kvalitet på era tolkar. Utan er hade Almedalsveckan aldrig fungerat för oss.

Tack

// Heléne

Summering av Almedalen

Väl hemma igen efter knappt en vecka på underbara Gotland och Almedalen. Först får jag be er alla om ursäkt för min enorma klantighet. Jag skrev ett inlägg om Almedalen tidigare i veckan, men lade in det på fel blogg, dvs. på den gamla bloggen, men nu skall jag i alla fall skriva in det på rätt plats. Tänkte ta upp lite vad jag har ägnat mig åt dag för dag och kommentera lite kring detta.

Söndag: Jag och Isabel åkte direkt från Leksand och Unga hörselskadades teckenspråksläger över till Gotland och Almedalsveckan. Tyvärr var vi framme så sent på kvällen att vi missade talet och allt. Bara att gå till sängs när vi kom fram och samla krafterna inför det som komma skulle.

Måndag: Morgonmöte med båda UH och SDU frö att planera inför vecka och samordna allt med tolkningen också. Jag är väldigt imponerad över att tolkarna lyckades få ihop schemat så pass bra trots många olika viljor över vilka seminarier vi ville deltaga på.

Dagens första seminarium blev sedan hos Fryshuset. Temat på seminariet var ”Hur får vi in unga på arbetsmarknaden?”. Seminariet bestod av en paneldebatt, intressant på många sätt, men lite spetig. De nuddade funktionshinderperspektivet några gånger under seminariet vilket var bra. Dock kan vi kritisera och säga att det inte fanns någon slinga i lokalen. För mig personligen spelar det ingen roll, men tänker på mina stackars kompisar som faktiskt dem också vill höra och hänga med i det som sägs, ett minus till dem gällande detta.

Andra seminariet för dagen hade nästan samma titel som ovan nämnda, nämligen ” Hur ska unga få plats på framtidens arbetsmarknad?”. Det var Handels som anordnade detta seminarium. Även om denna lokal hade en slinga så att min kompis Susanne kunde hänga med så blev jag som tolkanvändare lite besviken över att tolkarna inte fick stå på scenen. Istället fick de snällt sitta på stolar mitt emot mig och tolka direkt till mig. Problemet med detta system blir att det känns som jag ar en diskussion med mina tolkar, inte med de som deltog i panelen. Dessutom visade de olika statistik genom en power point presentation, men dessa missade jag helt då tolken satt så att jag endast kunde kolla på dem. Ett minus till Handels för att de inte tillät att tolken fick stå på scenen, skall ni vara tillgängliga för alla?! För övrigt var siffrorna som de visade intressant och skrämmande att så många ungdomar går arbetslösa idag, inget nytt visserligen, men ändå nyttigt att se hur det verkligen ser ut. Tyvärr hann jag inte med att ställa min fråga som jag hade tänkt ställa gällande om de hade någon statisktik hur arbetslösheten ser ut bland ungdomar med funktionsnedsättning. Satt och viftade med handen ett tag, men många ville fråga, så de hann inte med att ta upp allt, tyvärr.

Det tredje seminariet för dagen ” Våld mot kvinnor med funktionsnedsättning” anordnades av Forum kvinnor och funktionshindrade. Seminariet hade tidigare lovat att det skulle teckenspråkstolkas. När vi väl kom dit så fanns det dock inga centraltolkar. Som tur var fanns FSDB: s ordförande och hans tolkar på plats och e var snälla så att även vi övriga tolkberoende fick låna de tolkarna. Ett stort minus till seminariet gällande detta, att lova att det skall finnas tolk och sedan inte hålla det. Vad hade jag och Isabel gjort om tolk från FSDB inte funnits, ja det hade ju bara varit att gå ut i så fall. Seminariet inleddes med att Ingela Jacobsson tecknande två sånger på teckenspråk. Jag blev helt frälst, var så otroligt vackert. Och att det dessutom var på riktigt teckenspråk (inte svenska påverkat som det lätt blir genom tolk) var helt underbart. Gillande även henens val av låtar som gjorde sig så otroligt fina, bland annat så tecknandes ” Du måste finnas” med Helen Sjöholm samt ”Det vackraste” med Cecilia Wennersten. Seminariet tog sedan upp hur vanligt det är att kvinnor med funktionsnedsättning utsätts för våld, samt vilken hjälp det finns att få för dem som blir utsatta. Ett intressant seminarium på många sätt. Dessutom fanns slinga som även var kopplad till högtalarna så att musiken som tecknandes till kunde höras via slinga, ett plus i kanten där.

På kvällen var det tal i Almedalsparken. Varje dag så är det ett parti som talar. I måndags var det Folkpartiet och Jan Björklund. Talet var sådär, saknade funktionshinderperspektivet i talet, detta nämndes inte ett enda ord om.

Kvällen hade vi planerat att tillbringa på UNF: s mingel, kom dock inget folk, så blev ingenting av detta.

Tisdag: På morgonen begav jag och Isabel iväg på ett frukostseminarium. Det var Psykiatrin som anordnade detta seminarium vid namn ”Självskadebeteende för att överleva”. Detta seminarium hade inte mycket UH fokus egentligen utan mera för eget intresse, jag är ju inte socionomstuderande för inte. Men kan ändå säga att seminariet var tolkvänliga, dock fanns ingen slinga. Detta seminarium var mycket intressant, en kvinna som skadat sig själv under flera år berättade som sina tankar och upplevelser, ingen gick därifrån oberörd kan jag lova.

Nästa seminarium hette ”Är psykiatrin en klassfråga” och ordnades av Sveriges psykologförbund. Här pratade de om rätten till psykiatrisk hjälp för dem som är i behov av det, om kostnader, prioriteringar. Intressant, men jag hade än en gång hoppas att få in funktionshinderperspektivet i bilden, men icke då.

Eftermiddagen, nu gällde det, dags för vårt seminarium. Innan sprang vi runt som galna höns för att dela ut inbjudningar till alla vi såg. När seminariet väl drog igång hade vi ca 40 personer sittande i pubbliken. Diskussionerna blev bra och vi måste ge Julia beröm för hennes positivt kaxiga attityd under seminariet, var kul att se. Roligt var också att det fanns folk i publiken från de andra döv och hörselskadeorganisationerna så som HRF, SDU, SDR, FSDB, DBU samt DHB kul att ni ställde upp att besöka vårt seminarium. Vårt seminarium var ju själklart teckentolkat, men sedan slingan, suck. Blir så trött på det där, när de lovat att det skall fungera men att det sedan inte gör det. Att man som hörselskadad alltid själv skall behöva ha nödlösning A, B, C, D ja nästan hela alfabetet för att alltid vara på den säkra sidan att kanske lösning L kan fungera. Tur i alla fall att vi hade vår HRF slinga som vi kunde använda så att alla tillsist hörde.

På kvällen var det tal igen, denna gång var det Centerpartiet och Maud. Tyvärr inget som funktionshinderperspektivet denna gång heller, vilken var synd.

Onsdag: Ännu en dag på Almedalen med 30 graders värme, vilket är något som vi haft hela veckan. Morgonen började med ett frukost seminarium med paneldebatt. Tyvärr har jag inte i huvudet vem som anordnade det, men var en diskussion med representanter från bland annat Rädda barnen och Lärarförbundet i panel. Och här benämndes faktiskt funktionshinder perspektivet lite också. Mycket av diskussionen handlade om ekonomiska aspekter, om det är rätt att i skolan ta ut avgifter för skolresa som gör att vissa barn kanske inte har föräldrar som har ekonomi till att betala så att barnen kan följa med och så. Ett intressant seminarium på många sätt.

Jag gick sedan vidare till Fryshuset och ett seminarium ”Bättre betyg med utveckling av sociala och emotionella kompetenser”. Som jag skrev innan så har fryshuset ingen slinga, men är vänliga till tolken i alla fall. Seminariet diskuterade om EQ solm handlar om en persons förmåga när det gäller att kunna handskas med egna och andras känslor, ha relationer, motivera sig själv och vara empatisk. Intressant, men inget om funktionshindrade här heller.

På efter middagen hade jag och Gudrun från UH samt Henrik och Elsa från SDU en träff med Rosanna Dinamarca, vänsterpartist som sitter i utbildningsutskottet. Vi tog upp våra fyra frågor som vi drev under veckan och diskuterade dem med henne, intressant och bra möte. Hoppas bara att alla möten med politiker verkligen kan leda till någon praktisk handling från deras sida.

På kvällen åt alla i UH gemensam middag tillsammans med HRF: s ordförande JP. En trevlig middag med god mat och många intressanta diskussioner. På kvällen var det Mona Sahlins tur att tala i Almedalsparken. Ännu ett tal utan funktionshinderperspektivet. Efter talet hade jag tänkt försöka att ta mig fram och lämna över våra papper med UH och SDU: s budskap till Mona. Jag kom nära, fick några ganska bra foton, men innan jag kom ända fram så blev jag bortknuffad av SÄPO, trist, men ja, ja..

Torsdag: Inget frukostseminarium idag, istället städning av lägenheten. Sedan skulle vi haft ett till politikermöte med Maria Kornevik Jakobsson, centerpartist i socialutskottet. Men mötet blev inställt, och så pass sent inställt att jag inte hann gå på något annat seminarium istället vilket var lite synd. Så blev en lugn förmiddag för mig innan gemensam lunch för UH och SDU. Sedan på eftermiddagen åkte vi från UH färjan tillbaka till fastlandet efter några trevliga men intensiva dagar på Almedalsveckan. Vi är alla nöjda och trötta, men hoppas på att vårt arbete gett resultat, år 2010 skall ju samhället vara tillgängligligt för alla, även för oss med hörselnedsättning.

Lycka till i arbetet med detta.

Vid tangenterna, Heléne

En hälsning från Almedalen

Hej på er alla runt om i landet. Tänkte skriva några rader från Gotland och Almedalen. I söndagskväll kom jag och Isabel över hit till ön. Vi kom så sent att vi missade det förrsta talet, dvs. vänsterpartiet. Men i måndags drog vi igång med fulla krafter att lobba politiker och beslutsfattare. Mitt första pass i måndags handlade om hur unga kommer in på dagens arbetsmarknad, detta pass arrangerades av fryshuset. Passet var bra och intressant, och vi fick också möjlighet att ställa frågor. Mitt andra pass för dagen handlade även detta om arbetsmarknaden för dagens ungdomar, och det var LO- handel som ordande detta, även denna gång blev det ett intressant seminarium, tyvärr hann jag inte med att ställa de frågor som jag ville, men roligt ändå.

Sista seminariet för dagen handlade om kvinnor med funktionsnedsättning och att de löper större risk att drabbas av våld i jämförelse med icke funktionshindrade. Detta seminarium hade lovat att tolk skulle finnas på plats, men när vi väl kom dit så fanns det ingen tolk där. Tur att FSDB fanns där och att vi kunde låna deras tolkar, men det kändes ändå inte riktigt rätt.På kvällen talade Jan Björklund.

Sedan igår tisdag så gick jag och Isabel till ett seminrium om självskadebeteende på morgonen. Seminariet var minst sagt gripande, jag tror inte att någon gick därifrån oberörd. Andra seminariet handlade om psykisk ohälsa i dagens samhälle. Utav de semiunarium jag deltagit på har det inte varit ett enda som haft tolkar på plats, säger ju lite om hur tillgängligheten för oss med hörselskada ser ut. Av mina slinganvändande vänner har jag även hört att slingorna inte finns alls, eller är totalt kass, ja det finns mycket kvar att jobba för.

Igår eftermiddag så gällde det. Var dags för vårt eget seminarium. Jag tycker att detta gick bra, alla i panelen fick prata och säga sitt. Hoppas också att något faktiskt händer också, att det inte bara blir löst prat. Men vi håller tummarna. Dock jan vi igen kritiskt konstatera att slingor idag är en stor bristvara, seminariesalens slinga var kass=( Vi lyckades dock lösa det genom att använda vår egen medtagna slinga.

Något som är kul på Almedalen i år är att representanter från flera av de andra döv och hörselorganisationerna finns på plats, SDR; SDU; FSDB; DBU samt DHB har jag träffat på..
2009-07-01 @ 07:01:41

Teckenspråksvecka på Västanvik

I söndags samlades en skara deltagare och några ledare på Västanviks folkhögskola utanför Leksand för att tillbringa en härlig vecka med läger och undervisning i teckenspråk i denna härliga dalarna miljö bland alla röda timmerstugor. För er som aldrig varit på Västanvik och inte känner till skolan så kan jag berätta att det är dövas egen folkhögskola, tag gärna en närmare titt på: www.sdrf.se/vv

Totalt 15 deltagare med mål att lära sig och/ eller att förbättra sina kunskaper i teckenspråk finns på plats här på skolan. Dagtid har vi lektioner där vi avläser teckenspåk för fullt och på kvällarna är det mera traditionella lägeraktiviteter som gäller, vi har bland annat hunnit med brännboll, grillkväll och nu idag kan jag avslöja att det blir minigolf som kommer att stå på schemat.

Jag hoppas att alla deltagare har det lika trevlig här som mig, några modiga själar har i alla fall hunnit med att ta sommarens första dopp. Även om vi har härliga 25 grader och strålande solsken så är vattnet fortfarande kyrligt. Måste dock erkänna att jag själv tog mitt premiä dopp förra veckan då UH hade läger på Bohus Björkö utanför Göteborg...

Nu är det snart dags för lite middag här på lägret...


Vid tangenterna Heléne
2009-06-25 @ 16:43:12

fredag 3 juli 2009

Talet från onsdagen samt torsdag

Efter det politiska reklamsseminariumet var det vid femtiden dags för middag. Vi alla i UH åt en god middag tillsammans med förbundsordförande i HRF, JP, och hans fru. Det var jättetrevligt.

Efter middagen gick vi ner och hörde på Mona Sahlins tal tillsammans med många andra.
Talet var ett tal som handlade det om arbetslösheten, ungdomsarbetslösheten, pensionärer. Men tyvärr inget om tillgänglighet.

Torsdagen.
Var det städning som stod på agendan och för Julia och Susanne var det även ett seminarium om barnpolitik i kristider som Unga örnar och LO höll i. Seminariet var jättebra för äntligen lyftes frågan om barn och ungdomar. Vi var helt klart nöjda med seminariet och sedan var vi nöjda över lokalen som hade en utmärkt slinga. Teknikern hade byggt den själv och den var högklassig så han får ett beröm av oss här igen. LO filmade tolkarna under seminariet och kommer att lägga ut det på deras hemsida (http://www.lo.se).

Efter det var det ett seminarium som polisförbundet höll i om ungdomsbrottsligheten där en från vänstern och en från folkpartitet skulle debattera. Arrangemanget låg på båten som kallas Stockholmsbåten. Vi var tre som lämnade seminarium när det knappt ens hade börjat, Susanne för hon hörde ingen av dem, Gudrun som mest hörde ventilationsfläkten och Julia som inte hörde något eller såg tolken. Moderatorn gick framför tolken så att alla inte såg. De övriga som var kvar (Kave, Isabell och Josefine) hade pratat efteråt med arrangörerna som lovade bättring till nästa år. Då ser vi framemot att få följa hela seminariet.

Vid halv ett-tiden samlades vi tillsammans med SDU och åt en lunch ihop för att säga hejdå för i år. Efter lunchen så hade vi någon timme på oss innan båten gick och flyget gick för andra.

Ett stort tack för oss i år och ett stort tack för STAB för en underbar tolkning och stöttning!
Vissa kommer att uppdatera efteråt vad man har varit på för seminarium men nu är vi hemma på respektive ort hemma för att ladda batterierna för i höst.

//Almedalsgruppen

torsdag 2 juli 2009

Seminarium om politisk reklam i TV

Josefine, Susanne och Julia var på seminarium om politisk reklam i TV. I panelen bestod av TV4:as chef, politiska partisekretare för S, MP, M och FP.
Det fanns ingen slinga i lokalen och tyvärr så tillät moderatorn inte att tolkarna stod på scen och tolkade. Julia, vår ordförande ville ställa en fråga om textning i politisk tv reklam men tyvärr ville moderatorn inte se att vi ville ha ordet. Till slut fick vi ordet med hjälp av tolken som viftade med armarna (tack tolken).
Det vi ville ha sagt var följande:
"HRF skickade ut en förfrågan till alla politiska partier innan EU-valet ang textning av reklamfilmer i TV.
* Moderaterna och Centern svarade inte alls
* Folkpartiet och Junlilistan textade inte - tar tid och är dyrt.
* Kristdemokraterna textade efter HRF:s brev via texttv men var problem för TV4 att få det att funka.
* Vänstern, Socialdemokraterna och Miljöpartiet hade filmer på webben (you tube) ingen textning där heller. I och för sig hade S och MP filmer där djur pratade och därför textade sina filmer. Men vi pratar om när det finns behov av textning vid tal.

Argumenten från partierna att det är dyrt. Alla som har lite koll på internet, vet att det finns program som gör det hela enkelt. En vanlig webbredaktör kan texta en film.
Vid textning av TV-sända reklamfilmer ligger även problemet hos TV4. Man textar, vid text-Tv men ovanan att texta reklamfilmer gör att det inte finns rutiner för det.

Eftersom amerikanska valet har tagits upp, kan vi nämna att där finns en LAG på att allt som sänds ska textas.

Vår fråga är alltså: Varför textar ni inte de politiska reklamfilmer och ger de 1 miljoner hörselskadade tillgång till samhällsdebatten?"

Eftersom vi fick ställan frågan så sent så blev frågan istället: "Varför textar ni inte politiska reklamfilmer i TV?"
Svaren var "jo det är viktigt" men det var inte svar nog på våran fråga.

Almedalsgruppen

En arbetsmarknad för alla?

I går var Gudrun på ett seminarium anordnat av Temagrupp Likabehandling i arbetslivet.

Trappan in till lokalen var… gammal. Ojämn. Höga steg. Och rätt högt över marken till dörren. Jag tittade upp, det stod en människa i dörröppningen för att hälsa folk välkomna, och hennes knän var väl i ansiktshöjd för mig. Lite lätt stapplande tar jag mig uppför trappan. Inte lätt. Ironin i detta kommer ni förstå när jag avslöjar namnet på seminariumet. När jag kommit upp för trappan var min första fråga om det fanns slinga där. Glädjande nog blev svaret ja, och jag fick dessutom ansvarig person utpekad. Temat för seminariumet var ”En arbetsmarknad för alla?” Så drar de igång, och personen som presenterar börjar prata. I racerfart. Utan mikrofon. Jag har ingen aning om vem människan var, eller vad hon sa. När nästa person skulle börja prata så hojjtade jag till och tyckte att om de har en slinga så bör det finnas en mikrofon. Den ansvariga personen säger följande: ”Jo, men det finns slinga, och mikrofoner har vi … Var är mikrofonerna? Jag springer och letar efter dem.” Hon försvinner, och kommer snabbt tillbaka med två handmickar som är kopplade med lång sladd till slingan, och dessutom till ett högtalarsystem.

Temat för diskussionen var en arbetsmarknad för alla. Arrangörerna hade dragit ihop en riktigt spännande panel bestående av Åsa Lindh (generaldirektör ESF), Gudrun Schyman (talesperson Fi), Örjan Brinkman (generalsekreterare HSO), Christine Giljam (utvecklingsledare DO) och Göran Lindberg (fd länspolismästare Uppsala) samt en moderator; Soledad Piñero Misa. Under ämesområdet Mänskliga rättigheter diskuterades en lång rad saker, och de hade mycket bra att säga. Många kloka åsikter, och de lyssnade verkligen in varandra. Det var mycket roligt att höra. När mikrofonerna togs fram så ifrågasatte dock Gudrun om det verkligen behövdes. Ja svarade jag, och till viss förvåning för mig även en stor del av resten av publiken. Så ur hörseltillgänglighetsperspektiv får de trots allt godkänt. Sett till annan tillgänglighet får de dock gravt underkänt.

När panelen hade pratat på ett tag, och sagt mycket smart så var det dags för publiken. Jag pratade lite om slingan, och hur en så kompetent panel bemötte mig när jag ville att de skulle använda mikrofon. Jag fick då till svar av Gudrun att hon inte uppfattat att jag frågat efter mikrofon. Personen som pratade efter mig frågade om när vi ska införa nolltolerans för bristande tillgänglihet och att man diskriminerar, exkluderar och annat som panelen varit inne på. Jag har en känsla av att hon kommer bli citerad i framtiden, eller att politiker och sakpolitiska rörelser kommer att sno hennes uttryck. Nolltolerans mot till exempel rasism har ju funnits förut, och det begreppet kommer nog att smyga sig in allt mer i samhällsdebatten när det gäller jämställdhet och kanske funktionshindersfrågorna också. Ett tillgängligt samhälle 2010… troligen inte, men vi måste visa vad vi vill ska vara gällande värderingar för framtiden, här och nu. Som det så vist sades under diskussionen. Vad kan vi göra för att förbättra? För övrigt hade arrangörerna ett försvar för sitt val av lokal. De hade att välja på den lokalen, eller ingen alls. De valde att köra, trots bristande tillgänglihet. Nästa år tänker de köra i en tillgänglig lokal, eller inte alls.

Jag skrev för övrigt upp mig på arrangörernas nyhetsbrev. Det kan vara bra att veta vad de sysslar med, och hur de resonerar. Och om jag är i Almedalen nästa år så ska jag absolut kolla in deras arrangemang, ur tillgänglighetsperspektiv.

onsdag 1 juli 2009

Onsdag

Under morgonen var vi på ett seminarium med Agenda PR byrå och Unionen. Denna gång fanns varken slinga heller microfon. Så det var omöjligt att följa med i samtalet. Tråkigt! Att lokalen låg på tredje våningen utan hiss gjorde det inte lättare för tillgängligheten.

Träff med Marie Granlund
Vid 10 träffade Julia och Susanne tillsammans med SDU Marie Granlund som socialdemokratisk talesperson när det gäller skolfrågor. Mötet var trevligt och vi disuterade våra 4 krav som vi har tagit fram inför Almedalen. Det kändes helt rätt att diskutera frågorna och vi får tacka för ett trevligt möte.

Nu har det varit lunchdags för oss för att ladda batterina till eftermiddagen. Då det blir ett seminarium om poltisk reklamfilm bland annat.

Almedalsgruppen

tisdag 30 juni 2009

Direktbloggning från seminariet - del 2

Metta får frågan om den ekonomiska krisen, som det har pratats en hel del om inför den här veckan. Hur kommer ekonomiska krisen och kommunernas ekonomi påverka skolgången för elever med funktionsnedsättningar och särskilda behov? Metta är oroad över att det kommer signal på signal att det inte finns pengar. Svaret hon får från politiker är att det finns mindre mängd elever och fler friskolor. Ok, det köper hon men anser att det måste till resurser ändå.
Tar upp siffrorna igen med att 11% inte har kompetens att fortsätta till högskolan.

Betty Malmberg pratar om en satsning som har gjorts för att få lärare mer uppdaterade på det som sker. Speciallärareutbildningen och specialpedagogutbildning, som tillsammans ska jobba och täcka in elevers behov. Hon tycker det är en bra början. Pratar sedan om friskolorna.

Mikael Damberg tar upp 90-tals krisen och anser att man borde lärt sig sen dess. Dramatiska skillnader och stora klasser med få lärare. Han tycker att skollagen borde vara så att kommunerna är skyldiga att distribuera pengarna efter behov. Så att den som behöver hjälp får det, vara sig den vill gå i specialskola, friskola eller integrerat.

Julia får frågan om vad funktionshinderskunskap skulle kunna innehålla. Hon säger att den bör bestå av två delar, - en teoretisk del och praktisk del. Den teoretiska kunskapen ska innehålla kunskap om vilka funktionsnedsättningar som finns och hur man kan jobba med det som lärare. Men Julia anser även att det behövs praktisk erfarenhet, hur fungerar exempelvis hörselslingor och rullstolsramper. Vidare anser hon att under praktiken på lärarprogrammet ska man få gå på praktik och lära sig praktiskt hur man gör och använder exempelvis hörselslingor.

Metta anser att skolorna har ett ansvar att fortsätta hålla lärarna uppdaterade på hur man gör när man har en elev med funktionshinder. Om man som lärarstudent lär sig hur en hörselslinga fungerar så har man glömt det när man väl får en hörselskadad elev. Det behövs fortbildning, hur hjälper jag den här eleven?

J-P tycker att vi som handikapporgansiation har ett ansvar att lyfta funktionshindersfrågan till politikers nivå. Idag ligger den på plats 35 på listan över viktiga ämnen i skolan, den måste högre upp.

Betty tycker att det handlar om attityder att se människor. Man måste ta sig i kragen. Man måste bli bättre på att nå ut till media, speciellt nu när tillgängligheten ska ligga i fokus nästa år.

Metta lovar att gå ut till sina medlemmar och säga åt dem att de ska kräva av sina arbetsgivare att de ska kräva att få fortbildning när de får en elev med funktionsnedsättning. Det kan skapa tryck på politiker också så att frågorna uppmärksammas.

Sedan går debatten över på teckenspråk. Man pratar om den nya språklagen och om den kommer att ge något resultat i skolan?
J-P hoppas att det ska ge resultat, man pratar om barn med CI som kommer att missa chansen att få lära sig teckenspråk. Han säger att han inte förstår att man som barn med hörselskada inte får lära sig teckenspråk. Julia säger att man inte kan välja teckenspråk hur som helst. Tar upp att man inte får meritpoäng för teckenspråk och att rektorer visar på signaler att färre väljer att läsa teckenspråk. Var ska vi få lära oss teckenspråk nu?

Betty säger att hon pratat med kulturminister, Lena Adelson Liljeroth, (som själv har en hörselnedsättning) som är väl medveten om problemet men att man på både utbildningsdepartementet och kulturdepartementet jobbar på få ihop Språklagen med visionen om meritpoäng. Skälet till att det ser ut som det gör är att bestämmelsen om meritpoäng kom innan språklagen, därför är det inte koordinerat.

Hur premieras språk egentligen? undrar Damberg. Han vill titta på om språkliga kompetenser kan vara meriterande i framtiden. Det kanske kan leda till att teckenspråk, eller alla minioritetsspråk, får en högre ställning.

Julia berättar om specialskolor och om hur TUFF (en förordning som ger föräldrar och syskon rätt till teckenspråk men inte et hörselskadade barnet själv) kom till och att UH vill gärna ha en lag som ger oss rätt till att lära oss teckenspråk. Vi är 30,000 som pratar teckenspråk i Sverige idag och vi vill gärna bli fler!

Sedan blir det frågor.

Elsa på Sveriges Dövas Ungdomsförbund börjar. Hon frågar om vems behov som ska styra, är det föräldrarna eller barnens behov som ska styra? (Angående att skicka iväh sitt barn på specialskola eller låta det gå integrerat)
Metta svarar att hon tänker som en förälder, då vill hon gärna ha sitt barn nära sig. Lösningen är kombinationen att ha sitt barn nära, men även tillgodose deras behov till att lära sig.

Sedan en fråga om hur arbetsmöjligheterna ser ut för hörselskadade och döva på arbetsmarknaden?
J-P svarar - det finns en överrepresentation på hörselskadade och döva bland förtidspensionerade tyvärr. 25% av döva är arbetslösa mot 3% andra arbetslösa.

Janne Carlson på DHB - Tackar Unga Hörselskadade för att vi anordnar detta seminarium! :-) Ett ämne som glöms bort och inte finns med på agendan. Han anser att området måste upp på agendan!

Ragnar på Sveriges Dövas Riksförbund - Han saknar livtidsperspektivet på debatten. Ett hörselskadad barn lär sig lite teckenspråk som barn men sen kommer man till en högskola där det inte finns tekniska möjligheter så att hörselslinga inte fungerar. Man kan inte heller då använda sig av tolk för man inte kan tillräckligt med teckenspråk.
Ragnar tar även upp skollagen och undrar hur det ska gå till när man har överklagat som man ska ha rätt till i och med den nya lagen. Betty svarar att hon inte vet då det är en för ny lag. Metta anser att de processer som blir, måste vara snabba i alla fall, för elevens bästa.

Till sist fick paneldeltagarna frågan om vad de tar med sig från den här debatten:
  • Jan-Peter - Jobba med attityderna, det första behovet av speciella resurser. Tona ner mainstreaming och inclusion som politikerna alltid använder som begrepp.
  • Julia - Vi vill ha rätt till tvåspråkighet, meritpoäng för teckenspråk och funktionshinderskunskap på lärarprogrammet
  • Betty - 2 viktiga synpunkter. Möjlighetsperspektivet, rusta för ett liv! Teckenspråk viktigt för framtiden!
  • Mikael - kunskap och attityder, prioritera barn och ungdomar i kristider.
  • Metta - Stora klasser, det ska jag använda i mina diskussioner framöver!
Heléne tackar alla deltagare med en UH-tröja och en blomstercheck!

Direktbloggning från seminiariet - en tillgänglig skolgång för alla

Efter mycket teknikstrul är nu vårt seminarium äntligen igång.
Kommunikatör Josefine började med att presentera moderator Lars Lindberg, som sedan tog över ordet och presenterade panelen.

De som deltog i debatten var Betty Malmberg, riksdagsledamot Moderaterna, Mikael Damberg, riksdagsledamot Socialdemokraterna, Metta Fjelkner, ordförande Lärarnas Riksförbund, Jan-Peter Strömgren, ordförande Hörselskadades Riksförbund samt Julia Willig, ordförande Unga Hörselskadade.

Första frågan gick till Julia om hur det är att vara ung och hörselskadad i skolan idag och vilka utmaningar som man möter. Julia ansåg att det behövs främst kunskap och förståelse från lärarnas sida, om vad som är en bra ljudmiljö, hur man använder mikrofoner etc.

J-P fortsatte med en förklaring vad han anser om uttrycket man använder i Sverige - att alla barn ska gå i skolan. Men att man på engelska säger - education for all, alltså utbildning för alla. I Sverige verkar det räcka med att man får in alla i samma byggnad bara, det verkar inte vara väsentligt med vad barnen lär sig vilket han tycker är oroväckande.

Metta fick frågan om vad hon anser att hennes medlemmar har för kunskaper om att ta emot en funktionshindrad elev. Hon ansåg att lärarna inte alls är förberedda, lärarna har inte kunskap, är rädda för tekniken och törs inte. Hon säger att stora klasser är det största och första problemet som man måste ta tag i.

Michael Damberg från Socialdemokraterna anser att det är rektorn som har ansvar för att alla elever i skolan får rätt utbildning. Har man inte lärare som har rätt kunskap för att ta emot barn med funktionshinder så måste man se till att lärarna får kunskapen som krävs. Han påför att alla nu pratar om att finanskrisen, och att den gör att folk säger att det inte finns pengar. Han tycker att stora klasser också är ett av det största problemen. Det finns rapporter på att små klasser i de yngre årskurserna leder till större kunskap för barnen för att lärarna ser dem.

J-P flikar in att handikapprörelsen har gjort en skolplattform, där man enats att döva, hörselskadade och dövblinda ska ha särskilda rättigheter.

Betty Malmberg får ordet och tar upp att tillgängligheten ska finnas för alla 2010. Men vi ser lysande exempel på att tillgängligheten inte finns för alla, en person i rullstol kan inte ta sig ner på podiet, hörselslingan fungerade inte i en lokal som är relativt nybyggt. Det är ett svek mot alla med funktionsnedsättning. Betty är mest oroad över att ingen har uppmärksammat det här mer. Hon tar upp siffror på att 38% elever med hörselskador inte når högskolan, jämfört med att 11% av "normalhörande" inte når högskolan. Hon anser att elever med hörselskada kanske inte ska gå integrerat för att det finns bristande teknik och dåliga skolresultat.

Metta svarar att politiker inte vill se verkligenen utan att man anpassar sig efter sin politiska ideologi. Vidare säger hon att man som lärare inte vill känna sig otillräcklig. Beprövad erfarenhet är lösningen anser hon.

Betty kommer in och säger att man måste lyssna på de som har kunskapen. Vad tycker de hörselskadade som går exempelvis i hörande miljöer?

J-P får frågan om hur den ideala skolan ska se ut. Han säger att det som har skapats med den nya skolmyndigheten SPSM (Specialpedagogiska skolmyndigheten) känns som ett steg i rätt riktning. Han vill att SPSM ska få kunna starta upp lokala resurscentrum, vilket HRF skrivit till regeringen om. Det ideala är både kommuner och staten delar på finansieringen för att stärka upp elever med funktionsnedsättning.

Vem bryr sig?

Det var titeln på dagens seminarium på strand hotell som Riksförbundet för Rörelshindrade Barn och Ungdomar. I panelen var det förbundsordförande för RBU, Lars Ohly vänsterpartiets partiledare, Kenneth Johansson ordförande i socialutskottet samt en riksdagskvinna för moderaterna. Moterator var förra partiledare Bengt Westberg. Diskussionen handlade om mest om LSS och vad som hade hänt som förra året.

Det tråkiga var att det inte fanns någon hörselslinga annars funkade lokalen bra men som sagt man pratar om full delaktighet i samhället men då bör man tänka på hörselslinga också på sina egna seminarium.

Visby kommun får ett extra plus fann en bok om tillgänglighet i Visby kommun som de har gett ut. Så man kan se vilka lokaler är anpassade för funktionshinder. Jätte bra fler kommuner bör följa Visby exempel.

Almedalsgruppen

Tisdag, del 2

Klockan 10 hade Västra Götalandsregionen ett seminarium med titeln "Kan man delegera kreativitet?" De höll till på Länsteatern i Visby. Josefin, Kave och Gudrun var där. Efter att ha kommunicerat med en kvinna med Länsteaterns symbol på tröjan sprang hon iväg och satte på slingan. Just då hade inget kommit igång än, men vid test så förmedlade slingan tydliga ljud av mingel. Så långt, så väl. Sedan drog det hela igång, och nej... slingan är på, men mikrofonerna är inte kopplade till den. Däremot hördes tydliga ljud av slammer med glas etc... nu blir Gudrun (som försöker lyssna på slingan) förvirrad. Smiter ut, kommunicerar med samma kvinna, och det visar sig att mikrofonerna till slingan hänger i taket, bakom scenen, vilket är i det utrymme som minglet försiggick. Hon kontrollerar närmre med teknikerna och de meddelar att det inte går att koppla in myggorna (som folket på scenen hade) till slinga. Det blir rundgång.

I flera år har olika sorters teaterlokaler och liknande skyllt på risken för rundgång. Jag kan verkligen inte förstå varför det ska vara så svårt att fixa vettig teknik som inte krockar med vår hörselteknik. Tillgängligt för alla? Verkligen inte.

Almedalen

Tisdag del 1

Kl. 08.00 var det dags för ett frukostseminarium denna gång åter igen på hästgatan 3 (som Susanne och Julia var på igår) denna gång var det Gudrun, Julia, Susanne och Kave som var där och lärarförbundet höll i trådarna som diskuterade ledarskap. Det var en panel diskussion med en vd från näringslivet här på Gotland, generalsekrataren från Amensty samt en skolledare från Ängelholm. Diskussion var om ledarskapet kunde se olika ut eller lika. Sammanfattningen är dock att ledarskapet kan man lära sig av både inom skolvärdlen som näringslivet.

Ett plus idag var att vi fick fontänen avstängd så ett ljud som störde igår försvann men fortfarande hoppas vi nästa år på en hörselslinga där så man kan hänga med fullt ut om man inte kan teckenspråket. Vi måste berömma tolkarna som gör ett fantastiskt jobb och tolkar åt oss.

Just nu befinner Julia och Susanne i almedals parken för att dela ut material om vårat seminarium senare i eftermiddag. Det är klockan 15.oo på Högskolan Gotland, E22. Kommer försöka online uppdatera på plats.

Almedalsgruppen

måndag 29 juni 2009

Bilder från Almedalen

Jan Björklund håller tal

UH och SDU lyssnar nedanför scen

Gudrun blir upp tecknad av en kille från Fryshuset.


Våra vackra tröjor