torsdag 18 oktober 2012

Likvärdig Utbildning


För några veckor sedan medverkade jag i en informationsfilm om min grundskoletid utifrån att jag har en hörselnedsättning och har gått integrerat i vanlig skola med hörande elever. Syftet med filmen är att ge kunskap till blivande lärare och rektorer om vad en funktionsnedsättning innebär och hur dem ska bemöta elever med funktionsnedsättningar på bästa sätt.


Jag började skolan i mitten av 90-talet och mitt i friskoleboomen. Mina föräldrar hade varit snälla och ställt mig i kö när jag var 4 år till stadens första friskola som hade öppnat ett år innan jag skulle börja skolan. Jag kom in, men när de fick veta att jag behövde en liten klass och en hörselslinga sa dem Nej. Jag gick istället min grundskoletid i en kommunal skola där en hörselslinga installerades som läraren hade runt halsen. Det fanns en extra mikrofon som var tänkt att skickas runt i klassrummet, men den skickade sällan runt.  Vi var 16 elever och bänkarna var placerade i ett U-format för min skull, för att jag lättare skulle kunna avläsa klasskamraternas läppar.  Jag hatade mina hörapparater när jag var liten, och jag använde dem väldigt sällan. Jag missade nog mycket även om U-form möbleringen säkert hjälpte mig mycket genom att jag kunde avläsa klasskamraterna. Under mellanstadie tiden slogs tre klasser ihop till två och min klass bestod då av mer än 25 elever och det var inte längre möjligt att ha U-format i klassrummet och jag hade inte stöd av läppavläsningen för att hänga med vad mina klasskamrater sa.  Jag hatade fortfarande mina hörapparater och ville inte använda dem då jag fick huvudvärk av att ha dem. Till stor del berodde de på att volymen i klassrummen var tokhög, för idag saknas det riktlinjer för hur arbetet med ljudmiljö ska bedrivas i skolan.  Hörapparater förstärker alla ljud, även ljud jag inte vill höra, som bakgrundsljud. Därför är det jätteviktigt att inte bara ha hörselslinga utan också små klasser för att begränsa ljudvolymen i klassrummet.

När jag skulle börja gymnasiet valde jag att flytta till Örebro för att gå på Riksgymnasiet för hörselskadade, RGH, som kan erbjuda en anpassad skolgång med hörselslingor, små klasser, bra ljudmiljö, medvetenhet hos lärare och inte minst klasskamrater som vet vad en hörselnedsättning innebär.   För mig var det skönt att komma till en anpassad miljö, känna mig delaktig på mina villkor och träffa andra som också sa VA? lite då och då. Jag slutade skämmas för min hörselnedsättning, började acceptera att jag inte hörde lika bra som många andra och lärde mig hantera jobbiga situationer när jag inte hör. En hörselslinga är väldigt viktig för att elever med hörselnedsättningar ska kunna vara delaktiga, men det är också viktigt att anpassa i form av små klasser och en bra ljudmiljö för att eleverna ska vara delaktiga på lika villkor. Idag kan oftast en hörselslinga erbjudas till elever som går integrerat, dock erbjuds sällan en bra ljudmiljö och en liten klass då det saknas resurser.

Det finns en statlig utredning som heter Likvärdig utbildning(SOU 2012:24) som föreslår att RGH ska tas bort och ersättas med RGT, Riksgymnasiet för teckenspråkiga. Utredningen vill att all undervisning ska vara på teckenspråk, vilket kommer exkludera alla med hörselnedsättning som inte kan teckenspråk att få en anpassad skolmiljö under gymnasietiden. Utredningen vill istället att ansvaret ska ligga på kommunerna att erbjuda en anpassad miljö i form av hörselteknisk utrustning för elever med hörselnedsättningar som inte kan teckenspråk.

UH har skrivit ett remiss svar till utredningen där vi kritiserar förslaget då vi tycker att alla ska ha rätt till en likvärdig utbildning oavsett kunskaper i teckenspråk.  Enligt utredningen är det fyra av fem vid RGH som gått integrerat, hur många av dessa som kan teckenspråk flytande saknas det statistik på, dock är det troligen en minoritet då de allra flesta barn med hörselnedsättningar lär sig teckenspråk genom att gå i en specialskola. Idag finns det ingen självklar möjlighet för elever med hörselnedsättningar att lära sig teckenspråk, det finns enbart en lag vid namn TUFF, teckenspråksutbildning för föräldrar, som ger föräldrar och syskon rätt att kostnadsfritt lära sig teckenspråk genom att åka på kurs.

Det är alltså många ungdomar med hörselnedsättningar som kommer bli nekade en anpassad utbildning då de saknar kunskaper i teckenspråk. Många kommer att behöva ställa krav på att mikrofonen används av lärare som klasskamrater, behöva gå i för stora klasser och behöva gå hem med huvudvärk pga för mycket bakgrundsljud som hörapparateren fångar upp vare sig du vill eller inte. Det är inte rimligt att dessa elever inte kommer kunna ha någon möjlighet att välja en anpassad skolgång där de kan vara delaktiga på lika villkor. Det är inte rimligt att lägga ansvaret på enskilda kommuner att anpassa skolgången, anpassningarna kommer variera kraftigt mellan olika kommuner och det blir inte en likvärdig utbildning. Det är inte rimligt att införa ett teckenspråkigt gymnasium i ett land där ungdomar med hörselnedsättningar inte har någon rättighet att lära sig teckenspråk utan enbart dess föräldrar och syskon. Det hoppas jag att regeringen också inser och skriver en proposition som innebär att RGT inte blir verklighet.

Sara Bryntse

lördag 6 oktober 2012

Från polis till bullar eller en ordförandes torsdag

Nu först när det är helg har jag tid att blogga lite. Har varit full fart de senaste två dagarna.

Torsdag morgon började med något som heter torsdagsaktionen. Det är en aktion som varje torsdag morgon mellan 8 och 9 står utanför Rosenbad och påtalar hur många dagar sen det är remisstiden för "Bortom fagert tal" gick ut.Detta står att läsa om aktionen på DHR:s hemsida.

"19 november 2010 gick remisstiden ut för förslaget i promemorian Bortom fagert tal (Ds 2010:20), att bristande tillgänglighet ska klassas som diskriminering. Något lagförslag finns ännu inte. 

Nu är det dags att gå från ord till handling, promemorians titel Bortom fagert tal talar sitt tydliga språk! Tillgänglighet är en fråga om demokrati och en naturlig följd av konstaterandet att alla människor är lika mycket värda."

För mig var det andra gånger jag var med och det blev en mycket spännande morgon tyckte jag ändå. När vi hade stått där i ca en kvart dök det upp en man som var dialogpolis. Någon hade alltså ringt polisen och uppgett att det var ett problem att funkisarna står där ute varje torsdag morgon. Samtidigt som den mycket trevliga polisen frågade hur det brukar gå till och om ansvarsfördelningen för aktionen och så vidare stod 3-4 personer innanför ett fönster och blängde surt på oss. Intressant att de inte kom ut och delade med sig av sina åsikter om aktionen. Ska bli intressant att se hur Rosenbad går vidare med detta. Tänker dock att det är bra att det händer något även om det inte är polisen vi vill ha en dialog med utan med de berörda ministrarna.

Här är en bild på mig, Jan Peter som är ordförande för Hörselskadades Riksförbund och Ragnar som är ordförande för Sveriges Dövas Riksförbund.



Dagen fortsatte sedan med ett möte med projektledarna för projektet "En Stärkt Röst" som Unga Hörselskadade är med i tillsammans med ett gäng andra ungdomsfunkisorganisationer. Vi i Unga Hörselskadade missade tyvärr förra styrgruppsmötet så därför fick vi en uppdatering på ett eget litet möte istället så att vi ska veta vad som händer.

Efter det mötet var det dags att ta sig till vårat kansli och på vägen köpte jag bullar, det var ju ändå kanelbullens dag! Fick en trevlig fikastund med de som jobbar på Unga Hörselskadade innan de alla satte igång med sitt.

Dagens sista föreningsmöte var ett möte med Jan Peter Strömgren som då alltså är ordförande i Hörselskadades Riksförbund vilket skulle kunna sägas vara vårt moderförbund även om vi är två fristående organisationer.

Vi hade ett trevligt möte där vi pratade om vilken typ av relation våra organisationer ska ha till varandra och hur vi vill lägga upp ett framtida samarbete. I och med att våra medlemsgrupper överlappar varandra så har vi många gemensamma frågor som vi driver och det är viktigt att vi samordnar oss för att få största möjliga genomslag.

Alla dessa möten klarades av mellan 8 och 14, det är full fart på ordförandeskapet i Unga Hörselskadade!

onsdag 3 oktober 2012

Ny Hemsida!

Hej på er alla!

Idag har vår nya hemsida lanserats efter många om och men.

Vi på UH hoppas att ni tycker om den nya hemsidan och att den kommer vara lättillgänglig.

Är det något som ni upplever inte fungerar eller som kan förbättras så tveka inte att höra av er. Alla förslag är välkomna!

Kika gärna in på www.uh.se

Sen så vill jag passa på att säga att våra nya visitkort har kommit riktigt fräcka!
Ir vad tycker ni?

Ha en riktig härlig Ons kväll! :)
// Kawsar

tisdag 2 oktober 2012

Ungdomskonferens

Missa inte Unga Hörselskadades Ungdomskonferens som kommer att genomföras den 16 till 18 november!

Vi kommer att vara på Drottningholm i Stockholm, närmare bestämt Kärsögården som ligger vackert vid Mälaren. Ungdomskonferensen är Unga Hörselskadades största medlemshelg och ett utmärkt tillfälle för dig som ännu inte varit på någon av våra träffar att komma i kontakt med Unga Hörselskadade. Årets tema är Sex och Samlevnad. Under helgen kommer vi bland annat att gästas av RFSL Ungdom och Olle Waller (från Fråga Olle) samt få en demonstration av sexleksaker. På plats kommer det att finnas tre ledare från Unga Hörselskadade. Ledarna finns där för att göra en så bra konferens som möjligt för dig, de ser till att helgen fylls med roliga upptåg och att den som är ny kommer in i gruppen på ett bra sätt. För den som ordnar sovplats och resa på egen hand (om du exempelvis bor i Stockholm) är det möjligt att få en lägre deltagaravgift.

Datum: 16 till 18 november
Plats: Kärsögården, Drottningholm Stockholm
Ålder: 13 +
Kostnad: 750 kr. Ordnar du resa och övernattning på egen hand betalar du endast 400 kr. Meddela i samband med anmälan om du själv ordnar resa och boende.
Krav för deltagande: Medlemskap år 2012
Anmälan: Använd anmälningsformuläret på hemsidan, www.uh.se
Frågor: Kontakta Sabina på sabina.hedstrom@uh.se eller 08-4575574