torsdag 10 juli 2014

Slutrapport Slingpatrullen 2014

Än en gång genomförde Unga Hörselskadade en tillgänglighetsundersökning i Almedalen där de undersökte vilka arrangemang som var tillgängliga för hörselskadade. Slingpatrullen har tagit fram statistik för hur ofta det fanns hörslinga, teckenspråkstolk eller skrivtolk. Slingpatrullen har också bedömt ljudmiljön och ljusmiljön, även de viktiga tillgänglighetsaspekter. Detta är en sammanfattning av statistiken och de intryck som Slingpatrullen tog med sig hem.

Slingpatrullen besökte och bedömde 104 olika arrangemang, av dem hade 42 procent hörslinga och 22 procent teckenspråkstolk. Endast 4 hade skrivtolk. Många gånger stötte Slingpatrullen på slingor som skulle finnas men som inte fungerade eller som fanns men fungerade mycket dåligt.

Tidigare år har siffrorna sett ut såhär:
  • Slingpatrullen 2013 undersökte 91 olika arrangemang. 38 hade hörslinga (42 %), 25 hade teckenspråkstolk (27 %) och 3 hade skrivtolk.
  • Slingpatrullen 2012 undersökte 52 olika arrangemang. 24 hade hörslinga (46 %), 12 hade teckenspråkstolk (23 %) och 1 hade skrivtolk. 

Hela 20 av 104 arrangemang får totalt underkänt på ljudmiljön, samtidigt som endast 15 får ett högre betyg än okej. Att Almedalen är stormigt ljudmässigt är ingen överraskning, men slutsatsen vi kan dra av det är att det är desto viktigare med väl fungerande hjälpmedel när grundförutsättningarna för att höra är så dåliga.

Ytterligare en viktig del i vårt resultat är diskrepansen mellan den information som finns i förväg och hur det faktiskt ser ut på plats. Endast för 4 % av arrangemangen i programmet finns information om att det ska finnas hörslinga, vilket uppenbart är färre än våra resultat. Det är såklart bra att det är fler än så som har hörslinga, samtidigt som det är mycket viktigt att information som sprids stämmer. Vi är många som är beroende av hörslinga för att kunna delta, det är få som gång efter gång kan motivera sig själv att chansa och gå till seminarium där informationen säger att vi inte kan delta. Arrangörsansvaret innebär både att vara tillgängliga och att erbjuda information om hur tillgängligheten ser ut.

Slutintrycket Slingpatrullen tar med sig från Almedalen 2014 är att många arrangörer förstår våra synpunkter och många lovar bättring till kommande år. Samtidigt visar vår undersökning på att ingen utveckling sker. Resultatet för Slingpatrullen har stått stilla i tre år, och många arrangörer som vi följt upp från tidigare år har inte slinga i år heller trots tidigare löften.

Några arrangörer som tyvärr utmärkt sig är:
  • BRIS, som lovat slinga tre år i rad men som fortfarande inte prioriterat det.
  • Europahuset vars ansvariga jämförde satsning på hörseltillgänglighet med att bjuda alla på champagne.
  • Myndigheten för delaktighet som arrangerade ett seminarium som saknade såväl hörslinga som teckenspråkstolk och skrivtolk.
  • SCB som motiverade sin otillgänglighet (avsaknad av både hörslinga och tolk) med ”det har ju funkat i fjorton år” och inte lyssnade på våra påpekanden om att vi inte hörde och att det uppenbarligen inte fungerar då.
  • HSO som trots sin kunskap inte informerade i förväg om att det skulle finnas hörslinga.
  • AB Better Business World Wide & Nära AB som arrangerade åtta “Partisnack om tillgänglighet” men som inte hade hörslinga eftersom de hävdade att det var för dyrt. De hade inte heller tolk.



lördag 5 juli 2014

Slingpatrullen på väg hem

Nu har vi i Slingpatrullen lämnat Gotland och årets Almedalsvecka bakom oss. Vi har varit i Visby i sex dagar. Vi har besökt och utvärderat över hundra arrangemang och gruppen har gjort ett fantastiskt jobb, även om resultatet är nedslående. Vi har mött och pratat med politiker, myndigheter, företag, andra organisationer och media. Vi har besökt partiledartal, vi har minglat, vi har ställt frågor, vi har påverkat och vi har förändrat.

Även om de allra flesta möter oss med bra attityd och håller med om vad vi säger men inte har tänkt på det så har vi under veckan vi träffat på arrangörer med riktigt dålig attityd. Hos Europahuset fick vi höra att hörslingor var en lika absurd investering som champagne. Myndigheten för delaktighet arrangerade ett totalt hörselotillgängligt arrangemang – och hade inledningsvis väldigt svårt att se sitt ansvar som arrangörer. SPSM uttryckte sig mycket tråkigt angående att skrivtolkningen störde, ett uttalande som inte anstår en myndighet med så stor kunskap som SPSM. BRIS har trots påminnelser i flera år fortfarande inte fixat hörslinga. SCB argumenterade mot hörseltillgänglighet med ”det har ju fungerat i 14 år”, trots våra tydliga påtalanden att det är ett problem för oss och att det uppenbarligen inte funkar, men det var inget de ville ta hänsyn till.

Samtidigt har vi märkt hur stor skillnad vår medverkan gör och att vi kan förändra genom att ta de här diskussionerna. Europahuset har lovat bättring till nästa år, Myndigheten för delaktighet har bett om ursäkt för sin miss vid flera tillfällen och BRIS hävdar att de ska bättra sig till nästa år (tredje gången gillt). Vi får se vad Slingpatrullen 2015 kommer fram till.

Vi har också påverkat till det bättre under pågående vecka. I Forums #ideellaträdgården saknades slinga när vi kom dit en morgon, efter vårt påpekande kontrollerade de sin beställning, kontaktade leverantören och när vi kom tillbaka vid lunch var slingan fixad. Bra jobbat!

Extra roligt i år är att vi har nått ut i media mycket mer än tidigare. Vi har uppmärksammats av radio Gotland, Nyhetstecken och i Expressens Almedalsbilaga. Även på sociala medier har genomslaget varit stort. På Facebook har inlägget från Expressen om champagneincidenten hos Europahuset setts av över 10 000 personer.

Under nästa vecka kommer vi presentera det slutgiltiga resultatet från vår undersökning.

Vi vill rikta ett stort tack till Hörselskadades riksförbund för stöd att genomföra Slingpatrullen och för bra samarbete i Almedalen under veckan, vi ser fram emot fortsatt samarbete.


/Slingpatrullen genom Elin, kommunikatör, och Heléne, sammankallande


fredag 4 juli 2014

Vilket tal har varit bäst?

UH åker hem imorgon. Därför gör jag en sammanställning över talen - ur ett tillgängligt-för-hörselskadade-perspektiv.

Socialdemokraterna: skrivtolk och slinga fungerar. Teckentolk stod lite långt ner. Inte tillräckligt många platser bokade. Hörslinga fungerar ju bara inom ett visst område, vilket betyder att hörselskadade behäver vissa platser för att kunna uttnyttja sina hjälpmedel.
Kristdemokraterna: skrivtolk, och slinga fanns och fungerade. Platser längst fram var bokat så teckentolken blev väl synlig. De hade även teckentolk på samma sida som skrivtolk (skärmen), stort plus.
Sverigedemokraterna: skrivtolk och hörslinga fungerade. Bokade platser, teckentolken syntes bra.
Miljöpartiet: Skrivtolk och hörslinga fungerade. Platser bokade, på motsatt sida jämfört m. var teckentolken stod. När sedan den gröna tröjan hängdes upp, skymdes tolken helt för oss på "fel" sida. Enda parti som bokade teckentolk till underhållningen, stort plus.
Moderaterna: Skrivtolk och hörslinga fungerade. Teckentolken stod långt bak och de bokade platserna var långt bak. Vilket försvårade att kunna se tolken.
Vänsterpartiet: Skrivtolk och härslinga fungerade. Bokade platser långt fram, teckentolken hade bra plats på scenen, tecken tolken väl synlig.

Vinnarna är: KD, MP och V! /Emilia Blomqvist

torsdag 3 juli 2014

Myndigheten för delaktighet arrangerar otillgängliga seminarium i Almedalen

Idag har vi stött på ytterligare ett lågvattenmärke här i Almedalen. Såklart anser vi att alla arrangemang borde ha hörslinga, men vissa aktörer har högra krav på sig. Till exempel borde det vara en självklarhet att unga med funktionshindrade kan delta i arrangemang som handlar om just unga med funktionshinder.

I dag har vi fått inse att så inte alltid är fallet.

Myndigheten för delaktighet arrangerade idag ett seminarium som hette "Gäller barnkonvention också barn med funktionsnedsättning?" Vi fick tips om att det verkade saknas såväl hörslinga som teckenspråkstolk och tog oss såklart dit för att kontrollera, och mycket riktigt var hörseltillgängligheten under all kritik. Det fanns ingen hörslinga, inte heller teckenspråkstolk eller skrivtolk.

Vi frågade företrädare för MFD varför det saknades slinga och de hänvisade till att de inte var ansvariga för lokalen (arrangemanget hölls på Barnrättstorget, en mötesplats som tillhandahålls av Barnombudsmannen, och nej där har inte funnits slinga på hela veckan). Vad MFD missar är att de fortfarande har ett arrangörsansvar, de väljer att arrangera ett seminarium i den här lokalen, det hade de inte behövt. De hade kunnat ställa högre krav och vägrat delta på de här premisserna, de hade också kunnat leta andra lösningar specifikt för sitt arrangemang (tex mobil slinga).

Som myndighet som jobbar med de här frågorna kommer ett extra stort ansvar. Ja, alla borde veta bättre och en dag hoppas och tror vi att tillgängligheten kommer se bättre ut - men det här är inte acceptabelt. Inte i den här frågan och inte från den här arrangören. Myndigheten för delaktighet borde skämmas!


/Elin, kommunikatör UH



Vi ifrågasätter företrädare för Myndigheten för delaktighet.

Men filmen verkar bra på trailern

Torsdag  3/7 i Almedalen 2014. Solen skiner! Vilka seminarier ska jag gå på? En snabb koll i almedalsappen visar att jag har 665 events att välja mellan! Eller, vänta. Om jag behöver hörslinga är det endast 103 som står på smörgåsbordet. Om jag är i behov av tolk försvinner ytterligare alternativ, 34 kan då besökas.  Om både tolk och slinga är behov, ja då finns det endast 19!

Som att köpa en biobiljett till en mastodontfilm, men jag får bara se trailern. /Emilia Blomqvist

onsdag 2 juli 2014

Hur mycket får tillgänglighet kosta?

5000 kr för lokalen, kostnad för mikrofoner och de webbsänder hela seminariet. Bjuder på frukost. Temat är mänskligt värde, det är Psykisk hälsa cafét som hälsar välkomna. Men inte till alla. Mänskligt värde når tydligen inte fram till tillgänglighet. Ingen tolk eller hörslinga, "det är för dyrt" blir svaret.

Mångfald, delaktighet, tillgänglighet och allas lika värde går diskussionen ofta. Hur kommer det sig att det så ofta brister?

Jag tror det handlar om okunskap om funktionsnedsättningar och hur hjälpmedel kan vara avgörande huruvida funktionsnedsatta får möjlighet att ta del av samhället eller inte. Morgonmötet vittnar om en attityd där arrangören ser hjälpmedel som en tjänst, en snäll gest snarare än ett måste.

På eftermiddagen fortsätter jag det arbete som Unga Hörselskadade gör på Almedalen: Slingpatrullen - en kartläggning om tillgänglighet för hörselskadade på Sveriges största politiska arena.

På eftermiddagen går jag till Europahuset, där arrangören inte heller sett till att sina event är tillgängliga. I diskussionen som följde med en representant framgick en attityd som stärker min tes, tyvärr.

Tolk och hörselslinga fanns inte då detta inte var med i upphandlingen. Europeiskaparlamentet informationskontor i Sverige och Europeiska kommissionen betalar arrangören för att ordna deras event. Även om de kunde ha sett till att dessa hjälpmedel funnits själva, de hade ju gjort allt praktiskt kring seminarierna. Så gjordes inte det, upphandlingen sågs nästan som en rekommendation. Representanten avslutar sitt resonemang med att säga: "Ja, vi hade ju även kunnat köpa in champagne, det är inte heller upphandlat".

Att jämföra hörslinga och tolk med champagne är mer olustigt än lustigt. Att tro att dessa hjälpmedel är lyx är imbicillt. Det är vårt vatten och bröd!

/Emilia Blomqvist 2 juli 2014 Almedalen

tisdag 1 juli 2014

Bättre möjligheter till hjälp vid psykisk ohälsa

Besökte idag ett intressant seminarium som handlade om psykisk ohälsa och självskadebeteende. Ett mycket tungt och sorgligt ämne, men samtidigt väldig intressant. Lise- Lotte Risö Bergenlid är själv läkare och har arbetat mycket med personer med psykisk ohälsa, även projektledare för flera projekt inom samma område. Efter seminariet fick jag möjlighet till en kort pratstund med henne och passade på att ta upp dövpsykiatrin. Dövpsykiatrin finns idag endast på fem platser i landet vilket gör att många teckenspråkiga för söka sig till allmänpsykiatrin. Det resulterar ofta i missförstånd också. Felaktigt diagnoser då vårdpersonalen saknar såväl kunskap i teckenspråk eller dövkultur och. Frågar hennes åsikt om detta. Hon höll med om att detta är ett stort problem, att döva behöver ha tillgång till kommunikation på sitt eget språk samt att det kan finnas känslighet att använda tolk vid sådant situationer. Hon berättade att det just nu pågår någon form av undersökning i Västergötland om dövpsyk. Detta känner undertecknad inte till, men det behöver vi helt klart följa

Heléne


Tolk i arbetslivet lyser med sin frånvaro

För två år sedan nät jag besökte Almedalsveckan så fick jag möjlighet att föra ett samtal med arbetsförmedlingens chef för avdelningen rehabilitering till arbete, Henrietta Stein. Diskussionen. Då handlade om tolk i arbetslivet. Idag får döva och hörselskadade tillgång till 50 000kr per år som söks via af till utbildningstolkning. Detta är problematisk då det dels finns många uppdrag som faller utanför ramen för utbildning, samt att 50 000kr endast motsvarar ca 35 tolktimmar per år. Vilken person vill vara delaktig endast 35 timmar under ett helt arbetsår?! För två år sedan höll Henrietta med mig, en förändring behövde ske, denna har dock lyst med sin frånvaro.

Idag träffade jag henne igen och frågade om samma sak. Hon kände igen mig (känd eller ökänd?:-) men i vilket fall fick vi till ännu en diskussion om problemet. Henriettas tips var att vi försöker att trycka på politiker från olika håll, dels från arbetsförmedlingens sida men också intresseorganisationerna. Så hoppas på fortsatt samarbete oss hörselorganisationer mellan för att få till en bättre möjlighet till tolk i arbetslivet