Äntligen blir bristande tillgänglighet diskriminering

Igår presenterade regeringen genom integrationsminister Erik Ullenhag ett efterlängtat förslag om ny diskrimineringslagstiftning där bristande tillgänglighet blir en diskrimineringsgrund. Detta är ett förslag som funktionshinderrörelsen genom bland annat #torsdagsaktionen kämpat för i åratal. Att förslaget äntligen är här är en seger efter många års kamp, det är en tydlig markering som i sig är väldigt viktig, även om förslaget i sig lämnar en del att önska.

Inte helt oväntat innehöll förslaget en del undantag som nu diskuteras. Bland annat för företag med mindre än 10 anställda vilket anses väldigt svagt jämfört med andra länders lagstiftning. Förslaget skärskådas nu av rörelsen och har redan från flera håll kallats svagt och tandlöst.

Gårdagen omnämndes som historisk på flera håll, och visst är den det. Nu återstår bara att se hur det blir i praktiken.

Vill du läsa mer? Nedan har vi samlar en lista med blogginlägg och artiklar i frågan, i huvudsak från företrädare för funktionshinderrörelsen.

En historisk dag - Anna Kain Wyatt bloggar på Tillgängligt.nu om förslaget och påtalar att detta är ett stort steg på vägen, men att kampen fortsätter med att anmäla och driva processer för att samhället ska bli tillgängligt för alla även i praktiken.

"Vi är alltså inte framme ännu, men vi har kommit en bit på vägen. Vi kan bocka av en punkt på listan. Nu firar vi, snart anmäler vi och fortsätter kampen. Kampen för ett samhälle där ingen behöver diskrimineras, någonsin, för sin funktionalitet." (Ur Annas blogginlägg)

Otillgänglighet föreslås bli diskriminering i "svagt" förslag - Hörselskadades riksförbund misstänker att förslaget inte kommer innebära några större förändringar för landets hörselskadade.

Det blev ett lagförslag ändå - men med brister - Lars Lindberg från Hörselskadades riksförbund kritiserar undantaget för företag med färre än tio anställda.

Företagen vann diskrimineringskampen - Artikel i Arbetarbladet "I slaget mellan regelförenkling för småföretagare och förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ger regeringen segern till företagen."

Tam men viktig markering - Rasmus Isaksson från DHR kritiserar i Svensk handikapptidskrift även han kryphål och undantag i förslaget, men betonar att förslaget i sig är en seger.

"– Omtanken om småföretagarna verkar väga tyngre än de mänskliga rättigheterna för människor med funktionsnedsättning. Men diskriminering är lika illa var den än äger rum, säger paraplyorganisationens vice ordförande Pelle Kölhed." (Ur artikeln i SHT ovan.)

Funktionsnedsatta behöver också klippa håret ibland - Ingrid Burman, orförande för Handikappförbunden kallar förslaget för en halv seger.

3 mars 2014 – ett historiskt datum för ett tillgängligt Sverige - Maria Johansson, som länge varit drivande i #torsdagsaktionen, ser tillbaka på år av kamp.

Dags att granska varför så många personer med funktionsnedsättning diskrimineras av högskolor och universitet!

I helgen publicerades en artikel på SVT med rubriken "Fler funktionshindrade pluggar på universitetet". Detta är jättebra, både att vi ser en positiv trend där fler unga med funktionsnedsättning studerar och att funktionshinderpolitik får ta plats i media.

Men, vi vill lyfta ett par saker som är lätta att missa när vi ser en artikel som till så stor del är positiv.

Redan första formuleringen är problematisk. Att inleda med "Lärosätena ställer upp med hjälp" låter fint, men med detta förbigås en otroligt viktig aspekt: nämligen det faktum att studier på lika villkor är en rättighet. Att lärosäten har tillgänglig undervisning handlar inte om att de är snälla, det handlar om att de följer lagen, att de inte diskriminerar som så många andra gör. Att det skulle vara något valbart är helt fel, och att utmåla de lärosäten som faktiskt gör det de ska som hjältarna är att missa en chans att granska alla de fall där högskolor och universitet diskriminerar funktionsnedsatta studenter genom att till exempel inte tillhandahålla hjälpmedel eller tillgängliga lokaler.

Så ja, vi håller med, det är toppen att fler och fler personer med funktionsnedsättning pluggar och det är väl värt att lyfta upp i media. Men ta inte detta enbart som en chans att vifta med flaggor och tro att problemet nu är löst, utan ta det här som en ingång till att även granska alla de fall där unga med funktionsnedsättning faktiskt inte studerar. Ta chansen att ifrågasätta varför de är så få, granska hur det ser ut med våra lagstadgade rättigheter där det inte fungerar. Fallen där studenter diskrimineras är många!

Ni kan läsa mer om detta i en debattartikel Unga Hörselskadades ordförande skrev för en dryg månad sedan, om rätten till hjälpmedel för studenter på högskolor och universitet. Hörselskadade studenter diskrimineras.

En annan problematiskt aspekt är det faktum att videon är otextad. Återigen stöter vi på en situation där nyheter inte är tillgängligt för alla de hörselskadade som behöver text för att hänga med i en video (Läs mer om otillgängliga webbsändningar). Att inte ens en nyhet som handlar om tillgänglighet, diskriminering och funktionsnedsättningar är tillgänglig säger mycket. Så gör om gör rätt, hör gärna av er om ni vill ha mer information om hur vår målgrupp diskrimineras i olika situationer. Vi har många exempel!

Hörselskadade studenter diskrimineras - debattinlägg av Anna Kain Wyatt

Texten nedan är en debattartikel från Unga Hörselskadades ordförande Anna Kain Wyatt. Artikeln publicerades i Arbetarbladet måndagen den 2 september.

Hörselskadade studenter diskrimineras av högskolor och universitet

Måndagen den 2 september är en stor dag i många liv. Runt om i Sverige börjar tusentals förväntansfulla studenter en ny termin på sina högskole- och universitetsstudier. Men många är de som av helt fel anledningar inte kommer så långt i sin utbildning, och många är de som tvingas ägna allt för mycket tid åt att kämpa för en dräglig lärandesituation. Rätten till hjälpmedel för studier för personer med funktionshinder slås fast i diskrimineringslagen och skolorna har ansvar att tillhandahålla det, men i verkligheten tvingas studenter med funktionshinder slåss för att få en tillgänglig utbildning istället för att kunna fokusera på att faktiskt studera.

Över en miljon människor i Sverige hör dåligt. En stor del av alla dem behöver hörtekniska hjälpmedel för att kunna tillgodogöra sig föreläsningar och diskussioner, det handlar ofta om en hörslinga med flera mikrofoner för att kunna höra både lärare och andra elever. Men att få hjälpmedel som både räcker till och som faktiskt fungerar är en lyx få förunnad.

Färska siffror från SCB säger att ungdomar med funktionshinder i betydligt mindre utsträckning går vidare till och avslutar eftergymnasiala studier. Endast 25 % av personer över 25 som har en hörselskada har avslutat studier på högskola och universitet. Detta kan jämföras med 40 % av motsvarande grupp utan någon typ av funktionshinder. Vi i Unga Hörselskadade är övertygade om att svårigheter med att få hjälpmedel för sina studier påverkar både valet att inte gå vidare och kvalitén på studierna för de som trots allt väljer att satsa på sin utbildning.

För många av dem som ändå trotsar de dåliga förutsättningarna och går vidare till högre studier väntar en stormig tid där valet står mellan en undermålig lärandesituation eller en evighetslång kamp för de hjälpmedel hörselskadade har rätt till men som ingen verkar vilja tillhandahålla. Lagen är tydlig, i diskrimineringslagen (kap 2 §5) står det att utbildningsverksamhet ej får ”diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker sig till verksamheten” samt att utbildningsanordnare ”genom skäliga åtgärder i fråga om lokalernas tillgänglighet och användbarhet kan se till att en person med funktionshinder … kommer i jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder.” Rätten att få delta i utbildningen och få tillgång till hjälpmedel för studenter är tydlig, men genomförandet brister allt för ofta.

Ansvaret som lärosätena har blev tydligare med den nya diskrimineringslagen 2009. Alla har rätt till en likvärdig utbildning. Trots detta finns otaliga situationer där hörselskadade elever hänvisas fram och tillbaka mellan skolan och landstinget, utan vare sig besked eller hjälpmedel. I praktiken innebär detta att ansvaret landar på studenten att kräva sin rätt, snarare än att skolan tar ansvar för att erbjuda fungerande lösningar som de måste enligt lag. För studenten är detta en process som ofta är utdragen och betungande och som oundvikligen går ut över studierna. Vi har många exempel från våra medlemmar där detta tydligt hindrat studierna. Många av våra medlemmar har tvingats vänta på besked i flera månader eftersom skola och landsting gång på gång hänvisat ansvaret till varandra. Andra har stött på lärare som vägrar använda utrustningen de fått vilket resulterat i att eleverna inte kunnat delta trots allt. En student tvingades boka teckenspråkstolk när fungerande hörslinga ej ordnades fram i tid, trots god framförhållning och flertalet påtryckningar från studenten. Att hen inte hade ett tillräckligt utvecklat teckenspråk gjorde att studierna ändå påverkades negativt. Att studera på ett halvt språk är inte rimligt, studenten tvingades därför försöka hänga med i den ordinarie undervisningen trots att hen inte hörde samtidigt som hen också var tvungen att lära sig ett helt nytt språk parallellt.

Det är orimligt att studenter oavsett funktionsförmåga ska behöva ta de här fajterna för att skolor försöker smita undan sitt ansvar. Att få studera på lika villkor är en lagstadgad rättighet, inte en diskussionsfråga. Idag börjar tusentals elever på högskolor och universitet runt om i landet. Några av dem kommer ha tur, några kommer orka kämpa sig till hjälpmedel men allt för många av dem kommer inte över huvudtaget få de hjälpmedel de har rätt till på grund av skolornas bristande kunskap och ansvarstagande.

Anna Kain Wyatt

Ordförande Unga Hörselskadade

Omvärldsbevakning för våra frågor

Höganäs kommun anmäls till DO för att de diskriminerar en tjej som är i behov av teckenspråk för att kunna kommunicera. Att placera henne på ett grupphem som inte är teckenspråkigt låter i mina öron som just diskriminering.

Läs artikeln här!

Viktigt att sådana här fall prövas i DO, jag hoppas att de får rätt!

//Anna Kain Wyatt

Skånevalet anmäls nu till DO och JO

Nedan ser ni resultatet av Nätverket Unga för tillgänglighets valundersökning (som UH är med i). Det är Hanna Pålsson från Unga Hörselskadade i Skåne som blir intervjuad. Kul att vår undersökning uppmärksammas så att det kan leda till en förändring.



/Josefine, kommunikatör UH

Tack DN

Äntligen är det en dagstidning som tagit upp frågan om tillgänglighet. Läs DNs artiklar här och här. Det har känts som om politikerna inte har velat insett det löfte som gavs för över tio år sedan. När vi var på Almedalen för två veckor sedan var det exempelvis endast Lars Ohly som nämnde tillgänglighet i sitt tal och han lovade att han skulle jobba för att 2014 skulle samhället vara tillgängligt för alla. Det var helt tyst från de andra partiernas sida.

I dagens artikel tas även upp att otillgänglighet ska komma med i diskrimineringslagen, något som de flesta av handikapporganisationerna har arbetat för en längre tid.

Äntligen säger vi på UH och hoppas att politikerna ska ta till sig budskapet snarast.