Hur ser det ut med hörseltillgängligheten i Almedalen egentligen?

Om mindre än två veckor så anländer unga Hörselskadades representanter Gotland, Visby och Almedalen för en veckas påverkande, diskuterande och minglande. Vår medverkan i Almedalen går ut på att vi ska genomföra Slingpatrull, det innebär att vi deltar på träffar, samtal, tal, seminarier, events och mingel precis som alla andra men att vi när vi gör detta genomför en hörseltillgänglighetsundersökning. Den går ut på att vi kontrollerar om det finns hörslinga, teckenspråkstolk och skrivtolk, samt att vi undersöker hur väl det fungerar med tekniken och hur förutsättningarna är för tolkanvändare. Syftet är att undersöka och belysa bristen på tillgänglighet under en av de viktigaste politiska veckorna i Sverige. För även döva och hörselskadade vill och ska få ta del av samhällets demokratiska processer!

Hur ser det ut med hörseltillgängligheten i Almedalen då?

Det har blivit bättre! Under de åren vi genomfört vår Slingpatrull i olika former har vi sett en positiv trend där fler och fler har hörslinga och tolkar på sina arrangemang, vi har också blivit bemötta med bättre attityd allt eftersom åren gått och fler och fler har lyssnat på vad vi vill ha och varför. Vi har nått fram till fler arrangörer med varför tillgänglighet är viktigt och det är ju en upplyftande utveckling!

Samtidigt kan vi konstatera att det, som alltid, inte går tillräckligt bra och tillräckligt fort med tillgänglighetsarbetet. En snabb sökning på den officiella webbplatsen för Almedalsveckan säger att det idag (19 juni) finns totalt 2211 anmälda evenemang i programkalendern. Av dessa är det smärtsamt få som har angetts som tillgängliga för döva och hörselskadade.

386 av 2211 har angett att det finns hörslinga. Det är endast 17 %.
150 av 2211 har angett att det finns teckenspråkstolk. Det är endast 7 %.
73 av 2011 har angett att det finns både hörslinga och teckentolk. Det är endast 3 %.

Det är alltså skandalöst låga 3 % av alla arrangemang i Almedalen som marknadsförs som tillgängliga för döva och hörselskadade.

Siffrorna är skrämmande låga. Till detta kommer även att det finns en risk att hörslingorna inte fungerar eller inte används och att förutsättningarna för tolkanvändarna att se tolkarna kan vara begränsade. Dessa siffror visar med all önskvärd tydlighet varför Slingpatrullen behövs även i år, för när tillgänglighet inte är en självklarhet måste någon sätta fingret på det och trycka till - för alla har rätt att delta och påverka, oavsett eventuell funktionsnedsättning.

Rätten till likvärdig utbildning

Vi är alla olika, har olika hårfärg, olika intressen och i det här fallet, olika hörsel. Jag har något som kallas en medelmåttig hörselnedsättning.

Idag gjorde jag ett test på hörselvården (”Nu hör du xxx”) ni kanske känner igen det? Min audionom var mycket nöjd med resultatet, jag lyckades höra och i många fall gissa mig till ca 60 procent av orden. Superbra tyckte jag också, speciellt då jag utan hörapparater endast hörde 30 procent av orden. Ett par hörapparater fungerar inte som de flesta glasögon, du sätter på dig dem och sen är det bra. Med hörapparater har jag fortfarande en hörselnedsättning, jag hörde endast 60 procent av orden.

Vart vill jag komma med detta? Jo, rätten till likvärdig utbildning. Det fungerar inte att sätta på ett barn ett par hörapparater och sedan förvänta sig att det per automatik ska gå bra i skolan. Det är så mycket annat som spelar roll, ljudmiljö, hur lärarna pratar, hur mycket de andra i klassen pratar, om du har lätt för att läsa på läppar osv. Vi är alla olika och två personer med en liknande hörselnedsättning kan klara sig helt olika ute i skolan.

Något som diskuteras mycket är om elever med funktionsnedsättningar ska integreras i den ”vanliga” skolan eller om de ska gå i specialskolor. I många fall är det en berättigad fråga enligt mig, varför ska en elev som använder rullstol inte gå i den närmaste skolan precis som sina grannar? Att sitta i rullstol påverkar inte inlärningsförmågan i undervisningen eller kommunikationen med klasskamraterna. 

Att ha en hörselskada kan däremot påverka inlärningsförmågan.  Inte det att vi är mer trögtänkta än någon annan, men det är svårt att ta till dig undervisningen om du inte hör vad läraren säger. Det är svårt att vara delaktig i det sociala livet om du inte kan höra dina klasskamrater. Den absoluta majoriteten av elever med en hörselskada läser integrerat med hörande eleven, men det finns en grupp som inte gör det.

Jag har hela min studietid studerat integrerat med hjälp av hörseltekniska hjälpmedel så som hörselslinga. Trots att jag ändå kan anses ha klarat mig bra genom skolan så har jag studerat 12 år utan att höra mina klasskompisar ordentlig, jag har blivit en mästare på att gissa vad frågan från klassen var baserat på vilket svar läraren ger.

I Örebro finns ett riksgymnasium för elever med olika typer av hörselskador och ett riksgymnasium för döva. Det är en chans för de som har gått i specialskola hela sin uppväxt att fortsätta med den miljö som passar dem bäst. Det är framförallt en chans för de som har gått nio år i skolan utan att höra sina klasskamrater, utan att kunna hänga med i undervisningen, med ständig huvudvärk efter skolan, att få en studiemiljö som är anpassad för dem.  Det ger en chans för dessa elever att lära sig teckenspråk och få ytterligare ett redskap i sin kommunikation.

Som det är nu finns det en utredning som ger som förslag att riksgymnasierna för hörselskadade och döva ska läggas ner och ombildas till ett riksgymnasium för teckenspråkiga. Detta ser vi i Unga Hörselskadade som enormt problematiskt då detta utestänger många av våra medlemmar som behöver skolan allra bäst: de som inte har fått teckenspråk under grundskolan (och då du som hörselskadad elev som läser integrerat inte har rätt till teckenspråksundervisning är vi väldigt många).

Vi ser ett syfte i att behålla den viktiga gymnasieskolan för hörselskadade där eleven själv får välja vilket språk som ska användas främst. Där tekniska hjälpmedel är en självklarhet och där eleven (i många fall för första gången) får ett fungerande socialt liv.

Det pratas mycket om valfrihet dessa dagar, och om detta förslag går igenom har valfriheten för elever med hörselnedsättning minskat radikalt. Det finns då bara ett alternativ, att läsa integrerat i hemmakommunen, och många av oss vet att det inte leder till en likvärdig utbildning. 

Under 2013 kommer Unga Hörselskadade att fokusera vårt påverkansarbete på temat Utbildning. Vi kommer då att på olika sätt kämpa för en likvärdig utbildning för hörselskadade och döva. 

Anna Kain Wyatt

Resultat från Almedalen

Nu är vi tillbaka på fastlandet efter en härlig vecka på Gotland och Almedalen. Unga Hörselskadades arbete under årets Almedalsveckan har varit inriktat på att kontrollera tillgängligheten vid seminarium, kolla om det finns hörselslinga och tolk (teckenspråk, skrivtolk och dövblindtolk) samt undersöka hur arrangörerna hanterar tekniken samt deras attityd.

I år besöktes 52 seminarium varav 24 hade hörselslinga. Av de 52 besökta seminarierna hade endast tolv stycken teckenspråkstolk och endast ett med skrivtolk. Det seminariet som hade skrivtolk var det dessutom ABF, Sveriges Dövas Riksförbund, Sveriges Dövas Ungdomsförbund, Riksförbundet för döva, hörselskadade och språkstörda barn, Förbundet Sveriges Dövblinda, Dövblind Ungdom, Vuxendöva i Sverige som arrangerade. Kanske inte helt förvånande att det var just deras seminarium som var mest tillgängligt för personer med hörselnedsättning eller dövhet?! Unga Hörselskadade har gjort en sammanställning av slingpatrullen som vi publicerar här på bloggen, vi har även valt att kommentera vissa seminarium mer specifikt, tyvärr finns det i detta tillsynes korta inlägg inte möjlighet för några djupare kommentarer om varje seminarium eller varje arrangör.  

Majoriteten av seminarierna hade skrivit ut i programtidningen att de skulle ha slinga/tolk, men även några stycken hade missat detta. Detta var något som vi tog upp med arrangörerna efter, att personer med hörselnedsättning kan undvika att gå på just det seminariet med rädslan av att inte höra det som säga. Bland annat SACO hade slinga men det stod inte angivit i programtidningen att de skulle ha det. Institutet för Framtidsstudier, Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) och Europeiska Socialfonden hade såväl slinga som tolk på plats men i programtidningen stod det endast angivet att de hade slinga. De båda arrangörerna lovade dock att försöka bättra sig till nästa år och skriva in i programtidningen om det finns slinga och tolk på plats. Trots misstaget från TIA vill vi ändå berömma dem då de fixat med både hörselslinga av god kvalitet samt teckenspråkstolk, det kallar vi tillgänglighet. Inte ett enda av de seminarierna vi besökt hade ordnat med dövblindtolkar, utan detta är uppenbarligen något som arrangörerna anser att varje person med dövblindhet själva skall ordna med.

Vi vill detta år ge beröm till Institutet för Framtidsstudier, Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) och Europeiska Socialfonden, Hjälpmedelsinstitutet (HI), Öresundshuset, Sverigens ungdomsorganisationer (LSU), Föräldrakraft, Ernst&Young, Sveriges kommuner och landsting (SKL), Bräcke diakon och föreningen Furuboda vars tillställningar vi besökt hade både slingor samt tolk på plats. På ett av seminarierna ordnat av Föräldrakraft kom dock slingan först igång efter påpekande från vår sida att de skulle starta den.

Vi uppmärkasammade också att av de 24 seminarier som hade hörselslingor så var det flera stycken som hade dålig akustik. Slingorna sprakade, det var överhörning från lokaler intill och så vidare. För att nämna några så hade SKL problem med överhörning på deras slinga, vi hörde mer av vad som sades på seminariet intill än det som sades i den lokal där vi befann oss. Samma problem gällde det seminarium som ordnades av döv- och hörselskadeorganisationerna där det var överhörning från annan lokal. Även Södertörns högskola hade problem med överhörning. Synd att det skall vara på så sätt, tyder på att organisationerna förvisso tagit till sig att de skall fixa hörselslinga, men de har uppenbarligen inte låtit någon person med hörapparat/CI testa så att slingan verkligen fungerar.

Vi vill också passa på att berömma några slingor som vi ansåg fungerade extra bra, dessa var LO, som även tidigare år haft en väl fungerande slinga vilket gör att vi gärna besöker deras tillställningar då vi vet att vi kan hänga med i det som sägs. Även Socialdemokraternas och Institutet för Framtidsstudier, Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) och Europeiska Socialfonden slinga var av god kvalitet så det var lätt att höra det som sades.

Humana ordnade ett seminarium med rubriken ”Har kommunernas arbete för tillgänglighet upphört?”. Ett intressant seminarium på många sätt, men de saknade dock slinga. Nästan lite ironiskt att ordna ett seminarium om tillgänglighet, men att sedan inte vara tillgängliga själva. Det som vi anser vara värst av allt när det gäller dem var att de anser att hörselslinga inte riktigt ligger på deras bord, då de har sitt fokus främst på fysiska nedsättningar så som rullstolsburna. I mina ögon låter detta absurt, det finns personer som både sitter i rullstol och har en hörselnedsättning, vi hoppas på att se förbättring nästa år gällande Humanas sätt att bemöta oss.

Flera seminarier som inte hade slinga nu i år lovade att fixa det till nästa år, detta gällde bland annat Makthavarna, Falun-Borlängeregionen, Finnsam och Statliga tjänstemän (ST). Vi vill berömma dem för detta och vi kommer att komma tillbaka nästa år för att följa upp om förbättring skett, var så säkra.

För min del var det min femte Almedalsvecka, har varit där varje år från 2008 fram till idag. Jag kan se att attityden till slinga och tolk har förbättrats. Många arrangörer vet idag vad hörselslinga och tolk är och många ber om ursäkt för att de inte fixat slinga. Tidigare år när jag kommit tillseminariet tillsammans med de tolkar som jag själv bokat så har arrangörerna bett att tolken skall stå lite på sidan av scenen eller inte på scenen alls för att den inte skall störa för mycket. Nu i år så var tolken välkommen att stå på scenen och om seminariet webbsändes så skulle de försöka att få med tolken i bild. Jag tycker att vi ändå kan se att vårt arbete under Almedalsveckan givit resultat, vi har uppmärksammat tillgängligheten för personer med dövhet eller hörselnedsättning. Flera av arrangörerna har efter seminarierna kommit fram till oss för att säga hej och undrade hur det fungerat för oss att höra eller se tolken. En man som deltog i panelen på det seminariet som anordnades av ST stod på scenen och på knaggligt teckenspråk bokstaverade T-A-C-K, han försökte kommunicera och hade en positiv inställning, sådant gillas.

Sist men inte minst vill jag säga några ord kring politikertalen och tillgängligheten där. I år lyssnade vi på fyra tal, Miljöpartiet, Moderaterna, Vänsterpartiet och Folkpartiet. På ryktesvägar har jag hört att samtliga åtta riksdagspartier i år ordnat med både teckensporåk och skrivtolk, även slinga finns att tillgå. Detta är i så fall första året som samtliga åtta partier står för tolkkostnaderna, bra jobbat, ett steg närmare tillgänglighet. Dessutom hade både Miljöpartiet, Moderaterna och Vänsterpartiet bokat platser för oss tolkanvändare på de främre bänkarna vilket gjorde att vi kunde hänga med i talet fullt ut. Folkparitet hade dock inte bokat platser vilket vi påpekande, de skulle tänka på detta till nästa år.

Vi kan sammanfatta och säga att tillgängligheten på Almedalsveckan ökar, men att det fortfarande finns en lång väg kvar. Vi kommer att fortsätta följa upp tillgängligheten och hoppas på ytterligare förbättring.

Vid tangenterna Heléne Larsson

(Kopierat från uhbloggar.blogspot.com)

Sagas hörsel kom inte tillbaka

Det finns många olika typer av hörselskador och hörselhjälpmedel, Härnösands tidning skriver om Saga som fick CI-implantat och trots detta inte blev fullt hörande. Artikeln sätter fingret på många saker vi har diskuterat inom Unga Hörselskadade den senaste tiden. Jag tänkte lyfta några av dem, du kan läsa hela artikeln här!

1) Du blir inte hörande av cochleaimplantat.

– Det var ingen, varken läkare eller annan personal, som informerade oss om baksidan. Att barnet inte blir hörande, utan snarare hörselskadat. Och att det behöver teckenspråket för alla situationer i livet även i framtiden, säger pappa Mattias.

Cochleaimplantat (CI) är en typ av hörselhjälpmedel. Det är ingen magisk operation som gör att du kommer ut på andra sidan fullt hörande. Precis som en hörapparat så ger den brukaren bättre hörsel och precis som med hörapparater så har du fortfarande en hörselnedsättning trots ditt hjälpmedel. Det är viktigt att föräldrarna får rätt information inför en operation, CI gör så att de allra flesta hör med än tidigare. Det finns dock ingen garanti för hur mycket och oavsett hur lyckad operationen blir så har barnet fortsatt en hörselnedsättning. 

Viktigt är också att komma ihåg att varje gång batteriet tar slut så är barnet hörselskadad eller döv. I badkaret, vid sandstranden eller när helt enkelt när man vill vila huvudet från alla ljud. 

2) Alla barn med hörselskador måste få rätt till teckenspråk

– Till slut gav vi upp och fokuserade helt och fullt på teckenspråket. Det är hennes första språk och det var en lättnad att acceptera det. Saga har stor hjälp av sitt implantat, men det är långt ifrån tillräckligt, menar Jenny.

Mattias och Jenny reagerar mot att föräldrar till döva barn får så ensidig information om cochleaimplantat och talad svenska.

Saga har tur, hon har föräldrar som förstår hennes behov och som ger henne rätt till hennes första språk. Vi i Unga Hörselskadade kräver att alla barn med hörselskador ska få rätt att lära sig teckenspråk. Det är en sån enorm trygghet att ha teckenspråket att luta sig emot när tekniken krånglar, när det är många människor och det är svårt att hänga med. Det är viktigt att föräldrar får information om vikten av ett fullgott teckenspråk för hörselskadade och döva barn för att förenkla deras liv i framtiden. Precis som alla andra språk så är teckenspråket lättast att lära sig när man är liten. Att få teckenspråk under hela uppväxten är en förutsättning för många för att senare klara sig i samhället. 

Självklart är det svårt för småbarnsföräldrar som aldrig tidigare kommit i kontakt med hörselvärlden och teckenspråk att förstå detta på egen hand. Det är här vården ska vara ett stöd, lotsa föräldrarna i alla val som behöver göras och tycker vi, betona vikten av att barnen får teckenspråk från allra första början. 

3) Glöm inte det sociala livet

– Det finns en rädsla hos oss att samhället vaknar upp om några år och inser vad de missat när de lyssnat på läkare och organisationer som Barnplantorna och valt bort teckenspråket. Är det verkligen för barnets bästa man placerar sina hörselskadade barn i den vanliga grundskolan, många får en känsla av utanförskap vid lek och stoj, säger Jenny.

En stor del av ett barns utveckling kommer i det sociala livet. Det är viktigt att komma ihåg att alla barn inte är lika. Alla klarar inte av att leka i en större barngrupp där svenska är det första språket. Tänk dig att försöka hänga med i ett socialt sammanhang där du knappt hör hälften av vad som sägs. När du äntligen förstår vad de andra pratar om har de redan gått vidare till nästa ämne. Det handlar inte om att vi är trögtänkta eller lite efter, det handlar om svårigheter att höra i sociala miljöer som påverkar det sociala livet. Utan ett socialt sammanhang är det svårt att utveckla ditt språk, och ännu svårare att utvecklas till en självständig självsäker individ. 

//Anna Kain Wyatt