Dags att granska varför så många personer med funktionsnedsättning diskrimineras av högskolor och universitet!

I helgen publicerades en artikel på SVT med rubriken "Fler funktionshindrade pluggar på universitetet". Detta är jättebra, både att vi ser en positiv trend där fler unga med funktionsnedsättning studerar och att funktionshinderpolitik får ta plats i media.

Men, vi vill lyfta ett par saker som är lätta att missa när vi ser en artikel som till så stor del är positiv.

Redan första formuleringen är problematisk. Att inleda med "Lärosätena ställer upp med hjälp" låter fint, men med detta förbigås en otroligt viktig aspekt: nämligen det faktum att studier på lika villkor är en rättighet. Att lärosäten har tillgänglig undervisning handlar inte om att de är snälla, det handlar om att de följer lagen, att de inte diskriminerar som så många andra gör. Att det skulle vara något valbart är helt fel, och att utmåla de lärosäten som faktiskt gör det de ska som hjältarna är att missa en chans att granska alla de fall där högskolor och universitet diskriminerar funktionsnedsatta studenter genom att till exempel inte tillhandahålla hjälpmedel eller tillgängliga lokaler.

Så ja, vi håller med, det är toppen att fler och fler personer med funktionsnedsättning pluggar och det är väl värt att lyfta upp i media. Men ta inte detta enbart som en chans att vifta med flaggor och tro att problemet nu är löst, utan ta det här som en ingång till att även granska alla de fall där unga med funktionsnedsättning faktiskt inte studerar. Ta chansen att ifrågasätta varför de är så få, granska hur det ser ut med våra lagstadgade rättigheter där det inte fungerar. Fallen där studenter diskrimineras är många!

Ni kan läsa mer om detta i en debattartikel Unga Hörselskadades ordförande skrev för en dryg månad sedan, om rätten till hjälpmedel för studenter på högskolor och universitet. Hörselskadade studenter diskrimineras.

En annan problematiskt aspekt är det faktum att videon är otextad. Återigen stöter vi på en situation där nyheter inte är tillgängligt för alla de hörselskadade som behöver text för att hänga med i en video (Läs mer om otillgängliga webbsändningar). Att inte ens en nyhet som handlar om tillgänglighet, diskriminering och funktionsnedsättningar är tillgänglig säger mycket. Så gör om gör rätt, hör gärna av er om ni vill ha mer information om hur vår målgrupp diskrimineras i olika situationer. Vi har många exempel!

Nyhet - Nationell språkdatabank ska öka tillgängligheten

2011-05-02
Regeringen vill ha en nationell språkdatabank för att främja utvecklingen av teknik som ökar tillgängligheten till information för alla. Institutet för språk och folkminnen får i uppdrag att ta fram ett underlag för hur detta kan utvecklas.

− I grunden handlar det om allas rätt till delaktighet i samhället. Det digitala samhället måste utvecklas med hänsyn till människors olika språkliga behov och rättigheter. Databanken blir ett språkligt infrastrukturbygge som gör detta möjligt, säger Rickard Domeij, språkteknologiansvarig på Språkrådet vid institutet.

Arbetet ska utföras i samråd med aktörer som Sveriges Television, Sametinget och Post- och telestyrelsen.

För SVT innebär detta att fler program kommer att kunna direkttextas.

– En språkdatabank är en förutsättning för oss att kunna nå textningsmålet. Det är oerhört glädjande. SVT ska vara till för alla och därför arbetar vi kontinuerligt med att öka tillgängligheten. Språkdatabanken kommer att bli ett viktigt verktyg i det arbetet, säger Eva Hamilton, vd på SVT.

Institutet för språk och folkminnen

Rapport från dagen: Public service möter funktionshinderrörelsen

Förra veckan deltog Anna Kain Wyatt och jag (Josefine) på public service-dagen hos SVT. Här kommer en liten rapport från dagen.

I år stod Sveriges Television (SVT) i nära samarbete med SR, UR och Handikappförbunden som värd för den gemensamma seminariedagen. Innehållet kom bland annat att kretsa kring valet och vilket genomslag de funktionshinderspolitiska frågorna fick.

BBC:s Age & Disability Correspondent, Geoff Adams-Spink (själv neurosedynskadad) berättade om sina erfarenheter och sitt uppdrag och vikten ”to work with rather than aganist your organisation” (BBC). Han betonade också den sociala modellen – att acceptera funktionsnedsättningen samt att det är ett absolut måste att både ha fungerande hjälpmedel och vid behov viss assistans i arbetet! Väldigt inspirerande man!

VD Eva Hamilton tog upp bland annat följande i sitt välkomstanförande:
· Textningen har hög prioritet och i dagsläget textas 50 procent av de svenska programmen. (Procenttalet har sjunkit (från tidigare drygt 67 procent) i och med att från 1 januari i år har uppdraget vidgats och innefatta SVT1 och 2, SVT Barnkanalen, SVT24, SVT Kunskapskanalen. Eva Hamilton utlovade dock en ökning med 10 procentenheter om året.
· Från 1/1 2011 kommer det att vara valbar textning på SVT Play av alla program
· Godmorgon Sverige kommer också att börja textas.
· SVT prioriterar nu också att framöver försöka texta de regionala nyheterna (de finns redan textade på SVT Play idag), men det ligger längst ner på listan.
· Julkalendern kommer att direkttolkas på teckenspråk på webben

Efter seminarier var det dags för speeddating då man fick gå runt och träffa personer från olika områden inom SVT, UR och SR. Det var en intressant dag, vi hade bland annat en diskussion med de ansvariga för programmen hos utbildningsradion (UR, som inte bara är radio) om program som bättre passar vår målgrupp. Dem får tydligen programförslag från SPSM om vad dem önskar att barnen ska lära sig, men det är sällan det samma som barnen vill själva. Vi har bytt visitkort och ska eventuellt träffas och diskutera mera.

Vi träffade även programchef för barn och ungdom på SVT som gärna vill träffa nätverket Unga för tillgänglighet och komma på ett möte med sina projektledare så att vi kunde lära känna varandra. De behöver få tag på barn och unga med funktionsnedsättningar som kan vara med i deras program och de behöver även idéer på inslag och nya program som tar upp våra frågor.
Diskuterade även om hur dem tänkt sig kring det hela med tolkning av julkalendern på teckenspråk och bad om information som vi kan sprida till våra medlemmar

Vi diskuterade textning med programchefen för SVT och om problematiken med att svenskan är ett sådant ”litet” språk att det blir så dyrt att göra en taligenkänningsprodukt för den svenska marknaden. Vi motiverade det hela med att det är en engångskostnad jämfört med att ha så många undertextare som jobbar hela tiden. SVT anser att dem inte kan ta hela kostnadssmällen själva utan vill att staten går in och täcker del av kostnaderna. Pratade om att direkttextningen är så himla kass, och SVT sa att det berodde på systemet och tidspress på textarna. Vi sa att vi har excellenta skrivtolkar som skulle klara det bättre. Vi föreslog att man sänder programmet live men med lite fördröjning men det är tydligen emot reglerna hos public service för man får inte ha ”mixtrat” med materialet. Sedan ursäktade dem sig som vanligt med att deras system inte klara ditt och datt.

Sammanfattningsvis en intressant dag och det märks att SVT behöver kunskap, vi har en lång väg att gå innan vi når upp till BBC:s som bland annat har blinda nyhetskorrespondenter och meteorologer med rullator i bild. Så känner ni någon som har det minsta intresse i tv-världen pusha dem att söka jobb på SVT!

/Josefine Hedlund och Anna Kain Wyatt

Större text i SVT-textningen

Igår damp ett pressmeddelande från Sveriges Television ner i mailboxen. Budskapet var att SVT har ökat storleken på översättningstexten vid bredbildsändningar i alla SVT:s kanaler. Dessutom ska bokstäverna ha blivit vitare för att skapa högre kontrast mellan bakgrunden och texten. Ändringarna ska ha skett efter synpunkter från tittarna om både innehållet i undertexterna och utseendet.

– SVT arbetar kontinuerligt med att göra alla tjänster så tillgängliga som möjligt, främt för hörsel- och synskadade. Där är textningen mycket viktig, både storlek och kontrastfärger, för att så många som möjligt ska kunna ta del av vårt utbud, säger Johan Hartman, ansvarig för Hållbar utveckling på SVT.

Man kan ju även hoppas att det här är ett resultat av SVT-dagen som jag tillsammans med Susanne och Johannes besökte i början av sommaren. Ni kan läsa det inlägget här.

Själv har jag inte hunnit utvärdera den nya textningen, vad tycker ni som har provat den?

/Josefine Hedlund
Kommunikatör, Unga Hörselskadade