torsdag 22 maj 2014
Vi är inte färdiga förrän alla valfilmer är textade!
Tillsammans med Hörselskadades riksförbund skickade vi nyligen brev till partierna med uppmaning om att texta alla filmer så att den miljon svenska väljare som har nedsatt hörsel kan ta del av filmerna. Vi var också så oerhört snälla att vi berättade för partierna hur de på ett enkelt sätt kan göra för att texta sina filmer.
Responsen på vårt brev var överlag positiv och flera partier har bättrat sig. Men än har vi en lång väg att gå. Så sent som idag, flera veckor efter att vi skickade information till partierna, stötte vi på en valfilm på Facebook från Vänsterpartiet. Som var otextad. Vi ifrågasatte detta på Twitter och fick följande svar:
I den här tweeten ryms så mycket av det som vi har kvar att jobba med. Ja, det är jättebra att textning av valfilmer är något ni jobbar med och toppen att alla finns textade. Men det är uppenbart inte de som används i första hand. De finns men de fungerar som en särlösning. Filmen i fråga spreds på Facebook på Vänsterpartiets sida som har över 27 000 likes. Filmen har delats över hundra gånger. Även personer med hörselskada har Facebook, om ni undrade.
Vi är inte färdiga och partierna är inte tillgängliga för personer med hörselskada förrän vi har kommit till läget där textning är en självklarhet från början och i alla lägen i alla kanaler. När valfilmen är textad, istället för att det finns en textad version av valfilmen någon annan stans.
tisdag 4 mars 2014
Äntligen blir bristande tillgänglighet diskriminering
Inte helt oväntat innehöll förslaget en del undantag som nu diskuteras. Bland annat för företag med mindre än 10 anställda vilket anses väldigt svagt jämfört med andra länders lagstiftning. Förslaget skärskådas nu av rörelsen och har redan från flera håll kallats svagt och tandlöst.
Gårdagen omnämndes som historisk på flera håll, och visst är den det. Nu återstår bara att se hur det blir i praktiken.
Vill du läsa mer? Nedan har vi samlar en lista med blogginlägg och artiklar i frågan, i huvudsak från företrädare för funktionshinderrörelsen.
En historisk dag - Anna Kain Wyatt bloggar på Tillgängligt.nu om förslaget och påtalar att detta är ett stort steg på vägen, men att kampen fortsätter med att anmäla och driva processer för att samhället ska bli tillgängligt för alla även i praktiken.
"Vi är alltså inte framme ännu, men vi har kommit en bit på vägen. Vi kan bocka av en punkt på listan. Nu firar vi, snart anmäler vi och fortsätter kampen. Kampen för ett samhälle där ingen behöver diskrimineras, någonsin, för sin funktionalitet." (Ur Annas blogginlägg)
Otillgänglighet föreslås bli diskriminering i "svagt" förslag - Hörselskadades riksförbund misstänker att förslaget inte kommer innebära några större förändringar för landets hörselskadade.
Det blev ett lagförslag ändå - men med brister - Lars Lindberg från Hörselskadades riksförbund kritiserar undantaget för företag med färre än tio anställda.
Företagen vann diskrimineringskampen - Artikel i Arbetarbladet "I slaget mellan regelförenkling för småföretagare och förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ger regeringen segern till företagen."
Tam men viktig markering - Rasmus Isaksson från DHR kritiserar i Svensk handikapptidskrift även han kryphål och undantag i förslaget, men betonar att förslaget i sig är en seger.
"– Omtanken om småföretagarna verkar väga tyngre än de mänskliga rättigheterna för människor med funktionsnedsättning. Men diskriminering är lika illa var den än äger rum, säger paraplyorganisationens vice ordförande Pelle Kölhed." (Ur artikeln i SHT ovan.)
torsdag 11 juli 2013
Transkriberad intervju med Anna Kain Wyatt om bristen av textning av webbsändningar
HRF har tidigare skrivit om problemet i sin blogg Öronmärkt.
Här kan du lyssna på inslaget med Anna. Nedan finns hela inslaget transkriberat.
Inslag om otextad webbtv i P3, 5 juli 2013
Pressmeddelande: Hörselskadade stängs ute från samhällsdebatten, hög otillgänglighet i Almedalen!
Att ta del av det offentliga livet och av samhällsdebatten på lika villkor är en mänsklig rättighet. I Sverige är Almedalsveckan i Visby en vecka där politiken går på högvarv och där möjligheterna till delaktighet och inflytande är stort – för vissa. Unga Hörselskadade har flera år i rad genomfört slingpatrull under Almedalsveckan för att mäta hörseltillgängligheten och resultatet är skrämmande. I år undersöktes nästan 100 olika arrangemang varav endast 42 % hade hörslinga och 27 % hade teckenspråkstolk.
Fakta om slingpatrullen och om hörselskador
- Slingpatrullen 2013 undersökte 91 olika arrangemang. 38 hade hörslinga (42 %), 25 hade teckenspråkstolk (27 %) och 3 hade skrivtolk.
- Slingpatrullen 2012 undersökte 52 olika arrangemang. 24 hade hörslinga (46 %), 12 hade teckenspråkstolk (23 %) och 1 hade skrivtolk.
- 1,4 miljoner personer i Sverige, 18 %, uppger att de har hörselproblem varav 770 000 är i yrkesverksam ålder. Källa: HRF, 2011.
Kontakt
Ladda ner pressmeddelandet som pdf: Hög otillgänglighet i Almedalen.
tisdag 9 juli 2013
Missade du partiledartalen i Almedalen? Här hittar du dem!
Om du missade partiledartalen och är nyfiken så finns de alltså tillgängliga (i dubbel bemärkelse) även i efterhand. Du kan titta på dem textade på svtplay, de flesta partier lägger dessutom upp talen i textform på sin webbplats.
Vänsterpartiets tal textat på Svt play
Vänsterpartiets tal publicerat på webben
Socialdemokraternas tal textat på Svt play
Socialdemokraternas tal publicerat på webben
Miljöpartiets tal textat på Svt play
Miljöpartiets tal publicerat på webben
Centerpartiets tal textat på Svt play
Centerpartiets tal publicerat på webben
Folkpartiets tal textat på Svt play
Folkpartiets tal publicerat på webben
Kristdemokraternas tal textat på Svt play
Kristdemokraternas tal publicerat på webben
Moderaternas tal textat på Svt play
torsdag 4 juli 2013
Mingelskola för hörande
Du är i Almedalen, och det bästa du vet är ungdomspolitik. Eftersom din förening jobbar med ungdomsfrågor känner du dig jättepepp att träffa andra som jobbar inom samma område. Almedalen erbjuder ett mingel för precis de här personerna och du är självklart på plats.
Eftersom du vet att det kommer bli svårt att hänga med på minglet ha du tagit med dig en tolk som kan översätta från svenska till teckenspråk. Det vore ju så synd att missa möjligheten att mingla med eventuella framtida samarbetspartners, eller hur?
Tänk dig att när du minglar så har du en annan person som går bredvid dig hela tiden. Det är inga problem egentligen, men när du hittar ett samtal mellan intressanta personer måste inte bara du få plats i ringen utan även din tolk. Många som är ovana med teckenspråk och teckenspråkstolkar brukar då stanna upp, slutar prata om det ämnet de höll på att diskutera och börja fråga om teckenspråket istället.
Tänk att det är så mycket okunskap om teckenspråk i dagens samhälle att detta scenario alltid upprepar sig varje gång man hittar en ny intressant diskussion som man vill följa. Det kan vara lite irriterande ibland. Vi menar, vi är här för att prata politik och om vår förening och syfte att vara här på Almedalen, inte för att prata om teckenspråket.
Vi har en önskan, att ni som känner igen er i att ni frågat en tolkanvändare om teckenspråket istället tänker till, sväljer frågorna och pratar vidare om det vi alla kom för att diskutera; ungdomspolitik, ungdomspåverkan och organisering.
Stort tack till LSU - Sveriges Ungdomsorganisationer för ett trevligt och tillgängligt mingel.
//Anna Kain Wyatt och Annica Berlin
Pressmeddelande: Över hälften av alla seminariuer i Almedalen är otillgängliga
Över hälften av alla seminarier i Almedalen är otillgängliga
Fakta:
- Slingpatrullen 2012 undersökte 52 olika arrangemang. 24 hade hörslinga, 12 hade teckenspråkstolk och 1 hade skrivtolk.
- Slingpatrullen 2013 har hittills undersökt 52 olika arrangemang. 24 har haft hörslinga, 18 har haft tolk och 1 har haft skrivtolk.
- 1,4 miljoner personer i Sverige, 18 %, uppger att de har hörselproblem varav 770 000 är i yrkesverksam ålder. Källa: HRF, 2011.
Kontakt
Anna Kain Wyatt, ordförandetorsdag 27 juni 2013
Uppladdning inför Almedalen: nytt demokratimaterial!
Nu är vi ännu mer taggade inför Almedalen, när vi har ett så snyggt material att dela ut! vill du läsa foldern finns den att ladda ner på vår hemsida.
/Elin, kommunikatör
onsdag 19 juni 2013
Hur ser det ut med hörseltillgängligheten i Almedalen egentligen?
Hur ser det ut med hörseltillgängligheten i Almedalen då?
Det har blivit bättre! Under de åren vi genomfört vår Slingpatrull i olika former har vi sett en positiv trend där fler och fler har hörslinga och tolkar på sina arrangemang, vi har också blivit bemötta med bättre attityd allt eftersom åren gått och fler och fler har lyssnat på vad vi vill ha och varför. Vi har nått fram till fler arrangörer med varför tillgänglighet är viktigt och det är ju en upplyftande utveckling!Samtidigt kan vi konstatera att det, som alltid, inte går tillräckligt bra och tillräckligt fort med tillgänglighetsarbetet. En snabb sökning på den officiella webbplatsen för Almedalsveckan säger att det idag (19 juni) finns totalt 2211 anmälda evenemang i programkalendern. Av dessa är det smärtsamt få som har angetts som tillgängliga för döva och hörselskadade.
386 av 2211 har angett att det finns hörslinga. Det är endast 17 %.
150 av 2211 har angett att det finns teckenspråkstolk. Det är endast 7 %.
73 av 2011 har angett att det finns både hörslinga och teckentolk. Det är endast 3 %.
Det är alltså skandalöst låga 3 % av alla arrangemang i Almedalen som marknadsförs som tillgängliga för döva och hörselskadade.
Siffrorna är skrämmande låga. Till detta kommer även att det finns en risk att hörslingorna inte fungerar eller inte används och att förutsättningarna för tolkanvändarna att se tolkarna kan vara begränsade. Dessa siffror visar med all önskvärd tydlighet varför Slingpatrullen behövs även i år, för när tillgänglighet inte är en självklarhet måste någon sätta fingret på det och trycka till - för alla har rätt att delta och påverka, oavsett eventuell funktionsnedsättning.
fredag 26 april 2013
Snart är vi igång!
Allt som allt blir vi ca 60 personer som tillsammans ska tillbringa en helg tillsammans med beslut, nattmangling, påverkanstorg, fika, plenum och annat smått och gott. Tillsammans ska vi ta beslut kring Unga Hörselskadades framtid. Vi kommer bland annat att besluta om tema för kommande års intressepolitiska arbete, välja nya personer till styrelsen, diskutera stadgeändringar och massor av andra saker.
Framförallt kommer vi att ha en fantastiskt rolig helg.
Vi ses i Småland!
Anna Kain Wyatt
Ordförande i Unga Hörselskadade
PS. Här finns en länk till ett pressmeddelande om vårt årsmöte.
lördag 6 oktober 2012
Från polis till bullar eller en ordförandes torsdag
Torsdag morgon började med något som heter torsdagsaktionen. Det är en aktion som varje torsdag morgon mellan 8 och 9 står utanför Rosenbad och påtalar hur många dagar sen det är remisstiden för "Bortom fagert tal" gick ut.Detta står att läsa om aktionen på DHR:s hemsida.
"19 november 2010 gick remisstiden ut för förslaget i promemorian Bortom fagert tal (Ds 2010:20), att bristande tillgänglighet ska klassas som diskriminering. Något lagförslag finns ännu inte.
Nu är det dags att gå från ord till handling, promemorians titel Bortom fagert tal talar sitt tydliga språk! Tillgänglighet är en fråga om demokrati och en naturlig följd av konstaterandet att alla människor är lika mycket värda."
För mig var det andra gånger jag var med och det blev en mycket spännande morgon tyckte jag ändå. När vi hade stått där i ca en kvart dök det upp en man som var dialogpolis. Någon hade alltså ringt polisen och uppgett att det var ett problem att funkisarna står där ute varje torsdag morgon. Samtidigt som den mycket trevliga polisen frågade hur det brukar gå till och om ansvarsfördelningen för aktionen och så vidare stod 3-4 personer innanför ett fönster och blängde surt på oss. Intressant att de inte kom ut och delade med sig av sina åsikter om aktionen. Ska bli intressant att se hur Rosenbad går vidare med detta. Tänker dock att det är bra att det händer något även om det inte är polisen vi vill ha en dialog med utan med de berörda ministrarna.
Här är en bild på mig, Jan Peter som är ordförande för Hörselskadades Riksförbund och Ragnar som är ordförande för Sveriges Dövas Riksförbund.
Dagen fortsatte sedan med ett möte med projektledarna för projektet "En Stärkt Röst" som Unga Hörselskadade är med i tillsammans med ett gäng andra ungdomsfunkisorganisationer. Vi i Unga Hörselskadade missade tyvärr förra styrgruppsmötet så därför fick vi en uppdatering på ett eget litet möte istället så att vi ska veta vad som händer.
Efter det mötet var det dags att ta sig till vårat kansli och på vägen köpte jag bullar, det var ju ändå kanelbullens dag! Fick en trevlig fikastund med de som jobbar på Unga Hörselskadade innan de alla satte igång med sitt.
Dagens sista föreningsmöte var ett möte med Jan Peter Strömgren som då alltså är ordförande i Hörselskadades Riksförbund vilket skulle kunna sägas vara vårt moderförbund även om vi är två fristående organisationer.
Vi hade ett trevligt möte där vi pratade om vilken typ av relation våra organisationer ska ha till varandra och hur vi vill lägga upp ett framtida samarbete. I och med att våra medlemsgrupper överlappar varandra så har vi många gemensamma frågor som vi driver och det är viktigt att vi samordnar oss för att få största möjliga genomslag.
Alla dessa möten klarades av mellan 8 och 14, det är full fart på ordförandeskapet i Unga Hörselskadade!
måndag 24 september 2012
Välja den hörande vägen
I veckan var jag på Rosenlunds sjukhus och hade ett samtal med föräldrar till barn med olika typer av hörselnedsättningar. Det är alltid intresant att höra hur föräldrar funderar kring deras barns framtid och liv. Den här gången var det små barn där ingen hade börjat skolan ännu
Det är några saker som jag skulle vilka nämna här som vi pratade om.
En sak som dök upp var viljan "att välja den hörande vägen". Detta gjorde mig alldeles förskräckt, det är att ignorera hur barnen fungerar. Att välja dem hörande vägen innebar för flera av föräldrarna att välja bort teckenspråk, att välja bort alla tekniska lösningar förutom hörapparater.
Detta är förödande för barnen, att välja "den hörande vägen" blir i förlängningen ett sätt att tvinga barnen att kämpa sig fram genom livet på många områden där de skulle kunna ha det mycket lättare.
Det finns framförallt två områden jag vill lyfta, tekniska hjälpmedel och teckenspråk.
Tekniska hjälpmedel:
Det framkom en oro för att barnen skulle kända sig utpekade vid användandet av andra tekniska hjälpmedel än och att det skulle vara ett skäl för att inte använda dem. Jag tror att det är farligt att sträva efter att barnen ska framstå som hörande (som alla andra). I den strävan försvinner barnens bästa.
Jag upplever att det bästa för barnen är att kunna delta på samma villkor som alla och det kan vi inte utan hjälpmedel. Vi har en hörselnedsättning och den kommer inte att försvinna, men vår tillvaro kan underlättas av tekniska hjälpmedel. Det är bättre att sticka ut och vara delaktig än att vara "normal" och inte hänga med på vad som sägs. Då kommer du definitivt att hamna utanför och sticka ut.
Vad jag förstod det som var det flera barn som hade hörapparater utan möjlighet till att använda hörselslinga. Detta är otroligt begränsande och jag kan inte förstå hur någin kan skriva ut hörapparater utan hörselslinga till barn som snart ska börja skolan. Att ha hörapparater fungerar inte som glasögon, du är fortfarande hörselskadad och behöver kompletterande hjälpmedel. Ge sina barn möjligheten till full delaktighet.
Teckenspråk:
En diskussion som har funnits länge är ifall barn med olika typer av hörselskador ska använda teckenspråk eller inte.
Låt mig börja i dem här änden, att kunna fler språk är aldrig dåligt. Det finns ingen motsättning mellan att kunna svenska och att kunna teckenspråk.
Det finns en fördom att om hörselskadade barn lär sig teckenspråk så kommer de att sluta prata. Det finns vad jag vet inga som helst belägg för att någon slutar med ett språk bara för att de lär sig ett nytt språk.
För mig har teckenspråket inte varit nödvändigt förrän jag började studera på högskolan. Hade jag kunnat teckenspråk från början hade startsträckan till fungerande studier varit bra mycket kortare och mycket mindre ångestfylld.
Skulle det vara så att ditt barn väljer teckenspråk som första språk är det inget fel med det. Teckenspråket är ett fullgott språk! Väljer ditt barn att teckna är det troligen för att hen känner sig mycket mer bekväm med detta, vem vill tvinga en person att använda ett språk hen inte känn ger sig bekväm med?
Slutligen
Jag kan förestå att ni hörande allra helst skulle ha få ett hörande barn, men göm dem tanken. Låt era barn vara sig själva, försök inte att göra dem till något annat än vad de är. Låt finns barn få ta sin egen väg, tvinga inte in dem på "den hörande vägen".
//Anna
söndag 8 juli 2012
Resultat från Almedalen
lördag 16 juni 2012
Inför Almedalen
Almedalen är ett enormt forum med mer än 1400 olika seminarium som handlar om allt från utbildning, arbetsmarknad till miljö och näringsliv. Det är där många informella och formella möten sker, men kan alla delta på lika villkor i denna enorma politikervecka? Nej, det kan de inte och det är ett demokratiskt problem. En person med hörselnedsättning kan inte ställa relevanta frågor till en makthavare om den inte hört vad som sas på seminariet. En person som använder rullstol kan inte ens komma in i lokalen. En person med nötallergi kan inte gå på kvällsmingel utan att riskera sitt liv.
Vad ska då Unga Hörselskadade göra där?
Vi ska kämpa för att påverka tillgängligheten genom att genomföra en slingpatrull. Vad är då detta? Vi kommer helt enkelt att besöka så många seminarium vi kan och tillgänglighetskolla dem utifrån vårt perspektiv. Finns det hörselalinga? Fungerar den? Finns det tekenspråkstolk? Får tolken plats på scenen? Och flera andra saker. Förutom detta ska vi självklart nätverka och försöka träffa många intressanta och relevanta personer.
//Anna
torsdag 19 maj 2011
Nyhet - Nationell språkdatabank ska öka tillgängligheten
2011-05-02
Regeringen vill ha en nationell språkdatabank för att främja utvecklingen av teknik som ökar tillgängligheten till information för alla. Institutet för språk och folkminnen får i uppdrag att ta fram ett underlag för hur detta kan utvecklas.
− I grunden handlar det om allas rätt till delaktighet i samhället. Det digitala samhället måste utvecklas med hänsyn till människors olika språkliga behov och rättigheter. Databanken blir ett språkligt infrastrukturbygge som gör detta möjligt, säger Rickard Domeij, språkteknologiansvarig på Språkrådet vid institutet.
Arbetet ska utföras i samråd med aktörer som Sveriges Television, Sametinget och Post- och telestyrelsen.
För SVT innebär detta att fler program kommer att kunna direkttextas.
– En språkdatabank är en förutsättning för oss att kunna nå textningsmålet. Det är oerhört glädjande. SVT ska vara till för alla och därför arbetar vi kontinuerligt med att öka tillgängligheten. Språkdatabanken kommer att bli ett viktigt verktyg i det arbetet, säger Eva Hamilton, vd på SVT.
Institutet för språk och folkminnen
tisdag 16 november 2010
Om vår Riksdag och Regering som aldrig lär sig.
Vi fortsätter bråka på Riksdagen, och nu också på Regeringens och deras hemsida då jag för ett tag sedan upptäckte att de hade lagt upp filmade intervjuer med alla nya statsråden utan att texta filmerna. Det var ungefär två veckor sedan jag mailade till de ansvariga för Regeringens hemsida och så mailade jag även till Kultursministern Lena Adelsohn-Liljeroth (eftersom hon har en hörselskada så borde ju hon inse hur viktigt det är kan man tycka). Jag har ännu inte fått något svar. Pinsamt för dem.

torsdag 28 oktober 2010
Valmyndigheten är JO-anmäld men anmälan avskrevs.
---
Vi är tio ungdomsorganisationer för personer med funktionsnedsättning, vi kallar oss Nätverket Unga för tillgänglighet, som är upprörda över den dåliga tillgängligheten i svenska vallokaler. Så pass upprörda att vi bestämde oss för att i år genomföra en egen vallokalsundersökning för att se över tillgängligheten. Vi hann med att kolla 83 vallokaler utspridda över hela Sverige.
Av dem var bland annat ungefär var fjärde vallokal inte tillgänglig för rullstolsburna personer, i 98% av lokalerna fanns inte information på punktskrift och nästan 25% av lokalerna var inte tillgängliga för personer med allergi. Vi tycker att detta är förfärligt. I detta val har det pratats mycket om att varje röst räknas, men om man av olika anledningar inte kan vara eller ta sig in i sin vallokal så blir det svårt att rösta.
Det mest markanta som vi stötte på var attityden och okunskapen hos valfunktionärerna. Det berodde helt på personen i vallokalen om man fick hjälp eller inte. Många valfunktionärer såg helt förtvivlade ut när vi kom och frågade om tillgängligheten i dennes vallokal. Och det är faktiskt med viss chock som man läser kommentarerna som har kommit in från dem som hjälpte till att undersöka vallokalerna. Vi tror att genom att utbilda valfunktionärerna i dessa frågor kommer man långt på vägen.
Den största bristen är alltså att Valmyndigheten har underlåtit att utbilda valfunktionärer i bemötande. Inte en enda gång under utbildningen nämns personer med funktionsnedsättning (enligt de valfunktionärer som vi har frågat) valfunktionärerna vet således inte hur dem ska hantera oss när vi kommer till vallokalen. Vi skulle vilja understryka att tillgänglighet inte bara handlar om att personer med rullstol/permobil/rullator ska kunna ta sig in i lokalen utan att det finns fler andra sorters funktionsnedsättningar som man också måste tänka på.
På vår hemsida https://tillgangligt.nu/val2010/statistik kan ni hitta alla statistik och även kolla upp exakt vilka vallokaler som vi har undersökt. Nätverket Unga för tillgänglighet är en informell sammanslutning av flera ungdomsorganisationer för personer med funktionsnedsättningar. Dessa organisationer är: Riksförbundet för social hälsa, Svenska celiakiungdomsförbundet, Sveriges Dövas Ungdomsförbund, Unga Allergiker, Unga Hörselskadade, Ung med psoriasis, Unga RBU-are, Unga Reumatiker, Unga Rörelsehindrade och Unga Synskadade.
---
Tyvärr fick vi igår besked om att vår anmälan avskrivits från vidare handläggning, några egentliga skäl angavs aldrig, klicka på bilderna nedan för att läsa dem i större format.



/Josefine Hedlund, Kommunikatör UH
fredag 22 oktober 2010
Ny lag i Usa om tillgänglig kommunikation och video
Förra veckan signerade President Obama en ny lag i USA The 21st Century Communications and Video Accessibility Act - En lag för ökad tillgänglighet till kommunikation och video för människor som är blinda, döva eller har en synskada.
Obama säger i sitt tal att lagen kommer att göra det lättare för målgruppen att göra saker som många andra tar för givet - från att navigera TV eller DVD menyer till att maila med hjälp av en så kallad smartphone. Lagen sätter en ny standard så att personer med funktionsnedsättning också kan utnyttja den nya teknologin som finns.
Apropå det så sa Obama i en del av sitt tal detta:
But I want everybody to hear Nick’s wisdom here. He said, “What you call people is how you treat them. If we change the words, maybe it will be the start of a new attitude towards people with disabilities.”
Fritt översatt blir det:
Men jag vill att alla ska höra Nicks visa ord här. Han sa, "Vad du kallar människor är hur du behandlar dem. Om vi ändrar på orden, blir det kanske början på en ny attityd mot personer med funktionsnedsättning.
Obama håller som alltid briljanta tal och jag försöker tänka mig Reinfeldt hålla det här talet, med både skrivtolk och teckenspråkstolk som en naturlig del (för det kan ni skymta att Obama har på videon, dock är videon inte textat) men jag kan inte riktigt föreställa mig det. Vi i Sverige ligger åratal efter USA på den här frågan, dem har bland annat haft en diskrimineringslagstiftning i 20 år, i Sverige utreds just nu "kostnaderna" för en sådan här. Dags för Sverige och regeringen och börja tänka på vilka signaler det sänder att man ska utreda hur mycket det ska kosta för att alla människor ska få samma rätt och ha samma värde.
En annan som har bloggat om talet är Daniel Erkstam som skriver mycket om tillgänglighet, speciellt på webben, så kolla in hans tankar kring talet.
måndag 11 oktober 2010
Nytt svar ang teckenspråkstolkning i Riksdagen
Hej!
Tack för dina synpunkter! Jag ber om ursäkt för att du fått vänta på svar.
Jag förstår av ditt svar att jag uttryckt mig klumpigt och att det var irrelevant att ta med information om att riksmötets öppnande inte är öppet för allmänheten.
Vi behöver se över våra rutiner när det gäller tolkning av riksdagens webb-tv-sändningar till teckenspråk och även till engelska. Bakgrunden till varför riksmötets öppnande tolkades via webb-tv till engelska gav jag i mitt förra svar. Det förekommer att webb-tv-sändningar tolkas till teckenspråk, men vi saknar i dag väl inarbetade rutiner då vi regelmässigt överväger tolkning. Med sådana rutiner är risken mindre att vi av misstag låter bli att tolka en sändning som borde ha tolkats.
De viktigare aktiviteterna i riksdagens kammare sänds normalt av SVT. Det är den vägen de flesta här i landet tar del av aktiviteterna i kammaren. Vi har i vår dialog med SVT framhållit att vi gärna ser att man både textar och teckentolkar dessa sändningar. Men vi är också väl medvetna om att tittare med hörselnedsättning eller dövhet ofta inte har samma möjlighet som andra att ta del av tv-sändningar.
De senaste åren har webb-tv kommit att erbjuda nya möjligheter att titta på tv. Bandbredden hos användarna har ökat och möjligheten att sända med högre kvalitet har också ökat. Det innebär förmodligen också att fler av våra användare tittar på aktiviteterna i kammaren inte via SVT utan via riksdagens webb-tv. Denna ökade användning har också skapat ökade förväntningar på oss. Det gäller förstås också användare med hörselskada och dövhet. Vi har inte alltid kunnat leva upp till de ökade förväntningarna hos vare sig användare med eller utan hörselskada och dövhet. Där måste vi bli bättre.
Det är en av anledningarna till att vi just nu arbetar med ny version av riksdagens webb-tv. Det är ett mycket omfattande arbete där det också ingår krav på tillgänglighet (WCAG 2.0 och i tillämpliga delar Vägledningen 24-timmarswebben). Dessa krav innebär förstås inte med automatik att sändningar textas eller teckentolkas. För det krävs andra krav. Däremot säkerställer de att det ska vara möjligt med den tekniska lösning som arbetas fram.
Mia Ahlgren, Handikappförbunden, och Richard Gatarski har oberoende av varandra hört av sig angående det projekt de drivit tillsammans. Vi har fört vidare den kontakten till projektledaren för vårt arbete med riksdagens nya webb-tv. Vi är förstås också intresserade av att ta del av dina synpunkter.
Till att börja med kommer vi dock att se över våra rutiner för tolkning av webb-tv. Det är ju viktigt att de fungerar väl redan nu.
Du är välkommen att kontakta min chef, informationschef Karin Hedman. (chefens mailadress)
Anna Olderius
Sektionschef, webbsektionen
Informationsenheten
----
Jag måste säga att jag tycker att det är ett trevligt svar, dem gör lite av en pudel och erkänner att deras rutiner inte är helt klockrena. Intressant att Riksdagen börjar inse att det här med webb-tv är ju en bra grej, är på tiden att dem själva tar ansvar för sina sändningar istället för att lägga över allt på SVT. (Men vi kommer att ta upp frågan med SVT också, var så säkra)
Vårt nästa mail kommer nog gå till informationschefen där vi frågar om information om projektet riksdagens nya webb-tv, det vore ju rent sagt löjligt om de inte skulle införa tolkning och textning i ett sånt omfattande projekt. Vi tänker även erbjuda oss att ingå i en referensgrupp eller vara ett bollplank under deras fortsatta arbete. Allt för att se till att dessa viktiga bitar med textning och tolkning inte faller bort. Är det något annat ni medlemmar tänker på som vi borde ha med i vårt svar?
/Josefine Hedlund, kommunikatör
torsdag 7 oktober 2010
Svar från Riksdagen angående tolkning
Hej,
Tack för ditt mejl och för att du uppmärksammar oss på det här.
Riksdagsförvaltningen filmar alla aktiviteter som äger rum i kammaren och ser till att alla tv-bolag som vill kan tv-sända enligt eget urval.
SVT hade textade sändningar från Riksmötes öppnande.
Riksmötets öppnande tolkas alltid till engelska för de särskilt inbjudna utländska gästerna. Riksmötets öppnande är inte öppet för allmänheten. Vi webb-tv sände det engelska tolkljudet eftersom det fanns och det gick att sända.
Vi gjorde ingen prioritering. Däremot när vi ser tillbaka på hur vi kunde ha gjort så är det möjligt att vi borde ha teckentolkat öppnandet och webb-tv sänt på teckenspråk.
Vi kommer att arbeta med de nya förutsättningar som i dag finns på webb-tv området för att om möjligt i högre utsträckning än i dag kunna erbjuda teckentolkade och/eller textade webb-tv-sändningar.
Med vänlig hälsning
Anna Olderius
Sektionschef, webbsektionen
Informationsenheten
---
Speciellt intressant tycker jag delen är om att riksmötets öppnande inte är för allmänheten. Nedan följer mitt svar till henne.
Hej Anna,
Tack för ditt svar. Men detta är inte första gången någon av oss från döv- och hörselorganisationerna påpekar detta för er, och det är inte möjligt att ni borde ha teckenspråkstolkat öppnandet, det är självklart.
Att Riksmötets öppnandet inte är för allmänheten är ju konstigt, varför sändes det i så fall överhuvudtaget på tv/webben? Alla måste ju ha samma möjlighet att ta del av det som sänds. Öppnandet och regeringsförklaringen kanske inte är till för allmänheten, men av stort intresse för allmänheten, en snabb Google-sökning på ordet regeringsförklaring den senaste veckan ger 195,000 träffar.
Jag skulle vilja uppmana er att kontakta Richard Gatarski på WestreamU, vi har tillsammans med Handikappförbundet, hjälpt dem att ta fram ett koncept med textning och tolkning som fungerar bra på webben.
Jag skulle gärna vilja ha uppgifterna till den personen som är ansvarig för tillgängligheten i Riksdagen för att diskutera detta vidare.
Vänligen,
Josefine Hedlund
Får se nu hur detta mail besvaras. Har ni medlemmar kommentarer/åsikter i frågan så får ni gärna höra av er!
/Josefine Hedlund, kommunikatör UH