söndag 20 november 2011

Ungdomskonferensen 2011

När jag steg av bussen i Härnösand så var jag riktigt nära att halka på den glashala marken vid mina fötter. Jag minns att jag tänkte för mig själv att halka betyder minusgrader och det i sin tur betyder att hoppet om snön kommer någon gång, som jag längtar som en tok efter, helt plötsligt känns mer realistiskt.

Jag väntar in Sofia, Sabina och Kaowe och sen beger vi oss för att hämta ut slingor och bil. Därefter kör vi vilse flera gånger på väg mot Härnösands folkhögskola, vägbeskrivningar i smartphones är inte alltid så smarta och pålitliga som vi kanske tror.

Deltagarna kom och årets konferens drog igång. Fredagskvällen fylldes med dramalekar, en liten operakonsert och självklart den klassiska kortleken som alltid körs på UH:s aktiviteter. För min del var det nog första gången jag hörde opera live. Jag tänker inte medge att det var särskilt vackert men det var åtminstone häftigt att höra det höga och skrikande ljudet.

Lördagen startade med en föreläsning med operasångaren Linnea Bergling berättade om sina erfarenheter att få plötslig dövhet och hur det känns när livet som musiker inte längre är en självklarhet. Numera bär hon CI och håller på med musik utifrån de förutsättningar hon har.

Lördagen fortsatte med att deltagarna fick ha olika workshops i att använda musik på olika sätt. Bland annat fick de lära sig att det går att skapa musik med en penna och klappa takten genom att säga lady gaga. De fick också prova på att spela musik i grupp och det resulterade i tre konserter på kvällen då alla fick chansen att hoppa, skrika och rocka loss så mycket de ville.

Söndagen ägnades åt tinnitus. Cathrin Forsberg som är tinnituskonsult berättade om ljud, tinnitus och vad tystnad är. Det var mycketbra och intressant. Dessutom fick alla deltagare en klubba och de svarade rätt på en fråga, vilket gjorde att alla deltagare var glada och nöjda inför hemresan.

Jag är också väldigt glad och nöjd med konferensen. Det var riktigt bra föreläsningar, roliga workshops och fullt med bus, värme och skratt bland deltagarna. Precis som det ska vara.

När jag kom hem fick veta att det hade snöat, tyvärr har den redan lyckas försvinna. Det kändes lite bittert att jag inte fick se och känna den vita snön som jag längtar efter. Å andra sidan så är det värt att missa lite snö för att få träffa alla galna och kloka människor inom UH istället.


Tack till alla som var med och bidrog till att helgen blev så bra!

Skrivet av Sara Bryntse

Inga kommentarer: