Bedömningen i engelskans hörförståelse är långt ifrån rättvis

I måndags var jag på ett möte med utbildningsdepartementets medarbetare angående nationella prov i gymnasieskolan. Vi diskuterade främst delprovet hörförståelse i engelska. Jag har hört många berättelser från medlemmar om otillgängliga provsituationer för elever som läser integrerat tillsammans med hörande elever. Det verkar snarare vara regel än undantag att göra delen i hörförståelse istället för tvärtom. Elever med hörselnedsättning förväntas alltså göra hörförståelsen med vissa anpassningar eller inga anpassningar alls. Rättigheten att välja bort hörförståelsen verkar inte finnas om du inte går i specialskola. Elever som läser i specialskola undantas automatiskt från hörförståelsen eftersom kunskapen i engelska inte kan testas med hjälp av en cd-spelare som saknar möjlighet till avläsning eller god ljudkvalité.  Hörapparater är bra då de förstärker ljud, men de förstärker alla ljud inklusive bakgrundsbrus från cd-spelaren. Detta i kombination med ovanlig dialekt och snabbt tal gör det extra svårt att hinna uppfatta vad som egentligen sägs, om du dessutom inte har stöd genom avläsning kan det vara helt omöjligt att hänga med. Jag kan lova att det inte är det minsta roligt att sitta och försöka lyssna på något när du bara hör något ord här och där.  Ungefär lika roligt som att bygga ett pussel när hälften av bitarna är borta. Det går liksom inte att skapa sig en helhet utan rätt förutsättningar. 

Enligt lagens mening ska eleven delta i samtliga delar av nationella proven. Om det finns särskilda skäl får eleven, med rektorns medgivande, rätt att inte delta i någon del av nationella proven. Vad särskilda skäl innebär framgår inte i lagtexten men enligt erfarenheter från UH:s medlemmar så verkar det inte omfatta elever med hörselnedsättning i någon större utsträckning. För mig är det självklart att en hörselnedsättning är grund för att undantas pga särskilda skäl gällande hörförståelse delen i engelska och jag tycker detta borde tydliggöras i lagen för att inte lämna utrymme för tolkningar av olika lärare. Det ska vara en rättighet att undantas från att behöva göra hörförståelsen om eleven vill det och lärare ska vara fullt medveten om denna rättighet. 

Jag anser att det är oacceptabelt att elever med hörselnedsättning inte har rätt att undantas från att göra hörförståelsen om de läser integrerat med hörande elever. Delen i hörförståelse testar inte enbart kunskapen i engelska utan testar till stor del förmågan att uppfatta tal genom en en cd-spelare.  Bedömningen kan omöjligt göras likvärdig för en elev med hörselnedsättning som för en elev utan hörselnedsättning. Det går inte att testa kunskap genom att lyssna på en cd-spelare för elever med hörselnedsättning eftersom möjlighet till avläsning och god ljudkvalité är avgörande för att höra vad som sägs. Därför är det inte rimligt att elever med hörselnedsättning förväntas göra hörförståelsen om de inte vill på samma villkor som sina hörande klasskamrater för att de valt att läsa integrerat då de automatiskt hade undantagits hörförståelsen om de valt specialskola. Elever med hörselnedsättning ska ha rätt att undantas från hörförståelsen i nationella prov oavsett skolform.  

Sara

Styrelsemötet i november

Den sista helgen i november, 29/11 - 30/11, så hade vi i UH styrelsemöte. Jag kan börja med att ursäkta sent blogginlägg, det har varit några stressiga veckor. 

Under mötet så diskuterade vi utförligare Tema Hörselvård, vilka mål vi har och hur vi ska gå tillväga i framtiden. Nu fattas det bara en konkretare tidsplan tills nästa styrelsemöte. Vi har även bestämt att temat för ungdomskonferensen 2015 är naturen/friluftsliv. Vi kände att det var det temat som våra medlemmar skulle delta på mest. Det väntas bli jättekul! :)

Det har även blivit bestämt att det ska tillsättas en arbetsgrupp för "renovering" av UH:s hemsida. Vilket vi tror blir uppskattat då många har upplevt sidan som svår-orienterad. Man får i dagsläget problem om man sitter vid t:ex en smartphone, sådana problem ska utredas noggrannare framöver. 

Ja, vi hade även ett födelsedagsbarn med oss under mötet, vår omtyckta Hanna Bergström fyllde 22år! (om jag minns fel så är hon fullt berättigad att rätta mig :) ). Det bjöds på tårta och vi hade det trevligt. :D

Jag tror det var en ganska bra sammanfattning av den helgen, så jag Edvin Lidén önskar er en god jul och ett gott nytt år! Ha det gott!

Hörselveckan dag 7 - Tema Personliga hjälpmedel

Fler tillgängliga fritidsaktiviteter är något vi har diskuterat tidigare under hörselveckan. Som avslutning vill vi lyfta ett område där vi skulle vilja lägga mer krut utan att tumma på vikten av samhällets ansvar att erbjuda tillgängliga fritidsaktiviteter för barn och unga med hörselskada.

Vi vill att vår målgrupp ska ha rätt till individuellt anpassade hörtekniska hjälpmedel som följer individen genom livet. Unga med hörselskada ska kunna ta tillvara på möjligheter de möter i vardagen, hinder ska inte uppstå när du vill delta på föreningsmöten, kunna ta till dig vad som sägs på samlingen innan fotbollsträningen, på ridlektionen eller under släktkalaset. Det ska inte behöva vara en diskussion eller ett smusslande kring om du använder din hörteknik du fått för skolan vid ett släktkalas, din hörteknik ska helt enkelt hjälpa dig i din vardag oavsett aktivitet.

I vissa landsting sägs det vara möjligt att låna hörteknik tillfälligt när det uppstår en situation i vardagen där du kan behöva det, i vilka landsting det gäller och hur en går tillväga är inte tydligt. Landstinget ger dig ofta ett visst stöd i att göra ditt hem tillgängligt eller säkert i form av slinga till TV eller varseblivningssystem för brandlarm eller dörrklocka. Men det är inte bara i hemmet vi ska kunna vara delaktiga. Att och om igen låna och lämna tillbaka och sedan låna igen ser vi som en orimlighet. Det är inte heller självklart att de situationerna när teknik skulle behövas är tydliga i förväg. Vi vill att när hörapparater provas ut ska även kompletterande hörteknik provas ut så att du som ung och hörselskadad kan möta vardagens utmaningar när du vill.

Idag finns en mängd olika regler över vem som förskriver hörtekniska hjälpmedel till en person med hörselskada beroende på vilken situation i livet du står inför. Det är en snårskog att hitta rätt i regelverket vid utbildning på olika nivåer och i arbetslivet, men hörteknik i din vardag har inte ens en tydlig plats i regelverket. Med individuellt anpassad hörteknik som följer dig genom livet blir även utbildning och arbetsliv mer tillgängligt, redan när du inleder din utbildning eller från när du söker arbete har du de hjälpmedel du behöver. Komplexare situationer i utbildning eller på arbetsplatsen kan därefter kompletteras med hörtekniska hjälpmedel enligt de regler som redan finns idag. Vi tror att detta skulle vara en enklare ekvation både för individen och för samhället!

Läs mer:

Sidan 10 i UH:s politiska program

"Att skaffa hörhjälpmedel" hos Hörsellinjen

Hörselveckan dag 6 - Tema Tillgänglighet

Kampen för ett tillgängligt samhälle fritt från diskriminering är ständigt pågående. Vi vinner segrar men möter också gång på gång motgångar. Debatten brinner och fler och fler får upp ögonen för våra frågor, samtidigt som vi kämpar i en ständig uppförsbacke där det alltid finns ännu en person att övertyga, ännu en tröskel att ta sig över.

Frågan om tillgänglighet är stor och betyder olika saker för olika personer beroende på funktionsvariation. För oss i Unga Hörselskadade ligger fokus inte helt oväntat på att göra samhället mer tillgängligt för hörselskadade. Vi tar kampen för att kunna vara delaktig i vardagen, i skolan, i arbetslivet. För oss handlar det bland annat om rätten till hörteknik och hjälpmedel, möjlighet att få tolk (och att aldrig upplevas vara en belastning) och ökade insatser för textning på tv.

I våras kom äntligen en proposition från regeringen där bristande tillgänglighet inkluderas som en diskrimineringsgrund, något som funktionshinderrörelsen kämpat för i flera år. Det var en stor symbolisk seger, samtidigt som det i praktiken var ett tandlöst förslag med många orimliga undantag. Än en gång fick vi känna på hur våra frågor och våra rättigheter prioriteras ner till förmån för någon annans bekvämlighet.

Här på vår blogg kan du läsa mer om olika perspektiv på tillgänglighet. Du kan också läsa mer om vårt arbete i Almedalen där vi under flera år specifikt har jobbat för att lyfta vikten av en tillgänglig politisk debatt för allas rätt att kunna delta i politiken.

Du kan också läsa mer om tillgänglighet hos DHR samt i vårt material om tillgänglig demokrati.

Hörselveckan dag 5 - Tema CI

Allt fler döva och hörselskadade barn och unga opererar ett CI. Många av våra medlemmar är CI-användare och behovet av information växer ständigt. Nyligen publicerade vi därför en stor mängd ny information på uh.se om vad CI är, vem som är kandidat och hur man går tillväga för att få det. Informationen finns på vår hemsida.

Är du CI-användare och skulle vilja dela med dig av tankar och erfarenheter? Eller har du valt bort CI och skulle vilja berätta varför? Hör gärna av dig till oss på kansli@uh.se!

Utdrag från uh.se

Många som opererat CI vittnar om att deras hörsel drastiskt förbättrats. Från att knappt ha hört alls till att kunna delta i vardagen på mycket bättre villkor. Det kan vara allt från att inte ständigt vara beroende av tolk till att kunna lyssna på musik och prata i telefon. Ljudet beskrivs som annorlunda, mer mekaniskt och burkigt, men inte som något som stör.

”Mycket saker är lättare nu. Jag kan klara mig utan teckenspråkstolk, även om jag ibland föredrar att använda dem i alla fall. Men jag har samtidigt fått svårare att acceptera när jag inte hänger med i konversationer. Jag ställer väldigt höga krav på mig själv och när jag misslyckas så blir jag väldigt besviken på mig själv istället.”

- Annica, CI-användare

Hörselveckan dag 4 - Rätten till tvåspråkighet

Rätten till tvåspråkighet är något Unga Hörselskadade slagits för länge tillsammans med andra döv- och hörselorganisationer. Vi tycker att alla barn med hörselskada tidigt ska få möjlighet att utveckla både svenska och svenskt teckenspråk så att de senare i livet själva kan välja vilken typ av kommunikation de vill använda. Vi vet att hörselskador ofta förvärras med åren, vilket gör att behovet av teckenspråk kan komma senare för många. Vi vet också att vardagen och livet inte är bara på ett sätt, utan att det i olika situationer fungerar olika bra att höra.

Att vara tvåspråkig och ha tillgång till både svenska och svenskt teckenspråk ökar chansen för delaktighet i livets alla situationer.

Vill du läsa mer om tvåspråkighet och teckenspråk?

Om teckenspråk och tolkning

Därför tvåspråkighet

Hörselveckan dag 3 - Tema Arbetsliv

Alla människor kan uppleva sig särbehandlade eller diskriminerade av sin arbetsgivare. Ofta tror jag att det handlar om okunskap snarare än illvilja, vi med hörselskada löper tyvärr en stor risk att bli utsatta för diskriminering på grund av vår funktionsnedsättning. Jag tänkte dela med mig av min berättelse om min nuvarande arbetsplats och hur fel det kan gå, men också hur saker kan lösas genom kommunikation.

För tre år sedan började jag arbeta inom en stor svensk myndighet. Jag arbetar som handläggare och möter dagligen personer med funktionsnedsättningar såväl hörande, döva som personer med hörselskada. Redan när jag sökte arbetet var jag öppen med min grava hörselnedsättning och hur det skulle påverka mig i relation till mitt arbete. Min chef såg mina resurser snarare än min funktionsnedsättning och jag fick arbetet. Direkt när anställningen startade kontaktade jag Arbetsförmedlingens dövkonsulent och audionom som besökte min arbetsplats och kartlade vilken anpassning jag var i behov av. Vi kom fram till att jag skulle behöva ett FM-system till mitt cochleaimplantat, bildtelefon för att klara telefonsamtalen, varseblivningshjälpmedel för att veta att telefonen ringer, brandlarmet går eller att någon ringer på dörren. För detta behövde min arbetsgivare inte betala en krona. Dessutom har jag möjlighet att använda tolkstödet för utbildningsinsatser. Detta stöd kan arbetsgivaren få med max 50 000 kr per år för att på så sätt stärka individens möjligheter att få eller behålla ett arbete. Dessutom fick min arbetsgivare 5000 kronor per månad i form av ”Stöd till personligt biträde” vilket innebär att pengarna skall användas vid de tillfällen som det inte är utbildningstolkning och där beställningen faller utanför landstingets regi.

Som anställd inom en statlig myndighet så avgör regeringen hur mycket pengar vi får till våra olika verksamheter. Under mitt senaste år som anställd har budgetramarna för detta stramats år och jag har gång på gång mött attityden från chefen att mina tolkbeställningar kostar pengar som behöver tas från kontorets budget och att detta egentligen skulle kunna användas till annat. En chef uttryckte till mig ”hade jag vetat hur mycket det skulle kosta att anställa dig så hade jag aldrig vågat”. Sådana kommentarer sårar mig otroligt mycket och jag tappade en period gnistan för mitt arbete. Droppen för mig var när det blev bestämt att mitt team i november månad kommer att resa till Göteborg för studiebesök under två dagar. Jag pratade med min chef och upplyste om att vi kommer att bli tvungna att köpa tolkar för denna resa. Svaret jag fick gjorde mig både chockad och ledsen ”du kan väl försöka att boka in dövbesök så att vi minskar dina tolkkostnader. Det är inte nödvändigt att du följer med dina kollegor på besöket”.

För mig handlar en studieresa dels om att göra studiebesök och lära och inspireras av det, men minst lika mycket om att träffa kollegor på ett mer avslappnat sätt, umgås sitta och småprata. Jag som alla andra har behov av den kompetensutvecklingen och att ta del av gruppens gemensamma utveckling. Utöver frustrationen i att jag skulle nekas det funderade jag mycket över vad ”dövbesök” i chefens ögon innebar?!

Irriterad tog jag kontakt med mitt fackombud, en kvinna som är van att arbeta med döva och personer med hörselskada, som jag känner stort förtroende för. Facket tog saken på största allvar och det blev ett möte med högsta chefen på kontoret där jag arbetar. Vi hade ett långt samtal om chefernas behandling, att jag känner mig som en belastning för hela kontorets budget och att jag kände mig utpekad, utsatt och diskriminerad. Mötet resulterade i ursäkter från cheferna, att jag kommer att få tolk hela Göteborgsresan och kan därmed följa med mitt team på vårt studiebesök. Dessutom har jag fått fria händer att framöver boka tolk vid alla de möten där jag känner att jag har behov av det. Det är ju precis så som vi vill att det skall funka i arbetslivet för oss emd hörselskada, att vi skall få det stöd vi behöver. Men när detta inte ens kan skötas rätt på en myndighet undrar jag hur det ser ut på andra arbetsplatser som är mindre, har mindre krav på sig och där kompetensen saknas.

Nu har jag fått tillbaka gnistan i mitt arbete, jag har ett välanpassat kontor rent tekniskt, men också socialt genom vetskapen om att jag kan beställa tolk vid behov. Det har blivit bättre för mig, men jag vet att många andra möter samma fördomar och samma diskriminering på sin arbetsplats. Detta är tyvärr bara ett av många exempel på hur det blir fel när för mycket ansvar och ekonomisk belastning för tillgänglighet ligger på arbetsgivaren. Det enda rimliga är att samhället tar det ekonomiska ansvaret, en anställd ska aldrig någonsin få höra att tillgängligheten är för dyr. En anställd ska aldrig nekas delta på ett möte, en utbildning, en resa eller en gruppaktivitet för att arbetsgivaren anser att tolk är för dyrt.

/Heléne Larsson, styrelseledamot för Unga Hörselskadade

Läs mer om Unga Hörselskadades åsikter om arbetslivsfrågor

Hörselveckan dag 2 - Tema Fritid

Möjlighet till en aktiv fritid är viktigt för alla barn och unga, oavsett funktionsförmåga. Vi vill se en större mångfald i tillgängliga fritidsaktiviteter för barn och unga med hörselskada.

Organisationer stänger allt för ofta ute människor som skulle vilja vara medlemmar. Även organisationer som inte är funkisorganisationer måste ha möjlighet att anpassa sin verksamhet till personer med funktionsnedsättning. När en person med hörselskada ska delta i ett möte kan organisationen tvingas betala mer än tio tusen kronor för att hyra, transportera och installera exempelvis en hörselslinga. Det borde vara självklart att ungdomsorganisationer ska kunna få stöd till tillgänglighetsanpassning.

Delaktighet handlar också om att kunna få vara aktiv i en organisation, något som bidrar till demokratisk skolning och skapar engagemang. Ett engagemang som hjälper till att utveckla samhället genom att unga får och ger andra kunskap samt att de lär sig påverka och forma sin egen situation. Sveriges regering och riksdag måste kunna säkerställa att personer med funktionsnedsättning har möjlighet att organisera, utveckla och delta i ungdomsorganisationer på samma villkor som andra. Detta görs genom att uppmuntra och främja deltagande, samt genom att hjälpa till att skapa långsiktiga och hållbara organisationer med verksamhet på alla nivåer.

Detta är ungefär vad som står i Unga Hörselskadades politiska program under rubriken Fritid. Har du en erfarenhet av att stängas ute från en fritidsaktivitet, eller ett exempel på en bra lösning, eller något annat du skulle vilja berätta om? Dela gärna med dig till oss i en kommentar eller i ett mejl till kanlis@uh.se.

Lästips: Tema Träning i senaste numret av Rabalder.

Hörselveckan dag 1 - Tema Skola

Idag börjar hörselveckan, en vecka på initiativ av HRF där hörselfrågorna står i fokus. Under veckan som kommer tänker vi i Unga Hörselskadade lyfta sju olika ämnen som är viktiga för oss, idag vill vi lyfta skolfrågan.

Rätten till likvärdig utbildning är en av Unga Hörselskadades absolut viktigaste frågor. Det finns tydlig statistik som visar att barn och unga med hörselskada får sämre resultat i skolan och inte söker sig vidare till högre studier i samma utsträckning som andra. Att det är så är ett resultat av ett system och en skola som inte ger barn och unga med hörselskada tillräckligt utrymme och stöd.

Det är samhället och skolans ansvar att alla elever klarar skolan och når sin fulla potential. Den absolut största delen av barn och unga med hörselskada går idag integrerat i den kommunala skolan. Det finns fördelar med det, men det skapar också en utsatt situation där aktiva åtgärder och genomtänkt stöd krävs för att säkra en bra skolgång. En ekvation som blir svår när okunskapen är hög hos kommunen och skolhuvudmännen. Att det saknas kunskap hos ansvariga och att resurserna är knappa resulterar gång på gång i att elever faller mellan stolarna. De får inte det stöd de behöver och har rätt till och deras utveckling blir lidande på grund av det. Många gånger sänks dessutom ambitionerna för vår grupp och därmed utmanas inte heller eleverna att nå sin fulla potential.

Vi kräver en skola som anpassar sig efter elevens villkor. Några av våra viktigaste krav för en likvärdig utbildning är:

• mindre storlek på klasser
• rätt till hjälpmedel i skolan på såväl lektionerna som på raster
• införande av funktionshinderkunskap i lärarutbildningen.
• 
  

Mindre klasser är en förutsättning för bättre ljudmiljö. Mindre klasser skapar också möjlighet till möblering av klassrummet där alla elever ser varandra, något som underlättar avläsning. Hjälpmedel i form av hörslinga och mikrofoner ger ytterligare förutsättningar för eleven att höra vad som sägs och hänga med i undervisning och diskussioner. Funktionshinderkunskap är en åtgärd som skulle ge lärare ökad kunskap om hörselskadades förutsättningar och bättre verktyg att anpassa undervisning, övningar och uppgifter.

Läs mer om skola för barn och unga med hörselskada

Läs avsnittet ”Skola och utbildning” på uh.se

Läs om Annas kamp mot diskriminering på högskolan

Läs debattartikeln ”Hörselskadade studenter diskrimineras”

Läs artikel om Rätten till likvärdig utbildning i Rabalder

Läs om HRF:s förslag för en bättre skola på hrf.se

Läs remissvar till utredningen om Likvärdig utbildning

Läs ställningstagande om slutbetänkandet om Likvärdig skola

Höstens första styrelsemöte avklarat!

I  helgen var det styrelsemöte fyllt av olika diskussioner. Vi diskuterade bland annat organisationens tema 2015-2016 som är Hörselvård.  Hörselvård är allt från hörseltest och hörapparater till hörselpedagoger och teckenspråkskurser. Vi vill dels sprida kunskap hos medlemmarna hur svensk hörselvård fungerar och dels påverka hörselvården till det bättre.  Vi diskuterade även kommunikation, verksamhetsplan och samarbete med andra organisationer. Vi tog beslut om om skicka två ombud till årsmötet för den internationella  paraplyorganisationen IFHOHYP, International federation of hard of hearing young people, i Frankrike samt till årsmötet för den svenska paraplyorgainsatioen För Sveriges ungdomsorganisationer, LSU,  i november.

Vi hade dessutom finbesök av fyra från Örebros lokalavdelning. Vi diskuterade gemensamt den projektansökan som håller på att skrivas. Vi vill starta ett treårigt projekt som ska arbeta med uppsökande arbete och att främst försöka nå alla som går i skolan integrerat för att kunna erbjuda en mötesplats på hörselskadades villkor i form av UH på lokal nivå. Inom en månad ska ansökan skickas in och sedan håller vi tummarna för att ansökan blir beviljad.

När styrelsemötet var slut var det möte med Nepalgruppen för min del. i sällskap av regn, blixt och dunder utanför fönstret började vi planera för hur vi ska arbeta med utvecklingssamarbetet som förhoppningsvis startar 2015 och vi har massor av idéer som vi kommer att dela med oss av under hösten.

Det känns  som att det är mycket på gång i UH just nu och det känns sjukt pepp!

/Sara

Barn- och ungdomsläger på Herrfallet

Hej!

Jag heter Elvira och var en av ledarna som jobbade på barnlägret!

Vi hade ett jätteroligt läger. Vi åkte trampbilar första dagen. Vi pysslade och gjorde egna tavlor som skulle symbolisera lägret. Vi var vid stranden och badade, men vi hade "3-kamp" vid stranden en dag. Då åkte vi trampbåt, byggde sandslott och lekte Noas Ark (en lek där man får en lista på vad man ska hitta och få poäng för varje sak man hittar)! Barnlägret hade Pirat som tema dag på lördagen. Vi körde dessutom såpaglide en dag - i regnet!






Som avslutning på lägret grillade vi marshmallows - barnen blev väldigt glada!

Jag som ledare var väldigt nöjd med lägret, det blev så som vi hade tänkt oss och jag hoppas att barnen var nöjda med lägret också! :)

Elvira Olsson.

Slutrapport Slingpatrullen 2014

Än en gång genomförde Unga Hörselskadade en tillgänglighetsundersökning i Almedalen där de undersökte vilka arrangemang som var tillgängliga för hörselskadade. Slingpatrullen har tagit fram statistik för hur ofta det fanns hörslinga, teckenspråkstolk eller skrivtolk. Slingpatrullen har också bedömt ljudmiljön och ljusmiljön, även de viktiga tillgänglighetsaspekter. Detta är en sammanfattning av statistiken och de intryck som Slingpatrullen tog med sig hem.

Slingpatrullen besökte och bedömde 104 olika arrangemang, av dem hade 42 procent hörslinga och 22 procent teckenspråkstolk. Endast 4 hade skrivtolk. Många gånger stötte Slingpatrullen på slingor som skulle finnas men som inte fungerade eller som fanns men fungerade mycket dåligt.

Tidigare år har siffrorna sett ut såhär:

• Slingpatrullen 2013 undersökte 91 olika arrangemang. 38 hade hörslinga (42 %), 25 hade teckenspråkstolk (27 %) och 3 hade skrivtolk.
• Slingpatrullen 2012 undersökte 52 olika arrangemang. 24 hade hörslinga (46 %), 12 hade teckenspråkstolk (23 %) och 1 hade skrivtolk. 

Hela 20 av 104 arrangemang får totalt underkänt på ljudmiljön, samtidigt som endast 15 får ett högre betyg än okej. Att Almedalen är stormigt ljudmässigt är ingen överraskning, men slutsatsen vi kan dra av det är att det är desto viktigare med väl fungerande hjälpmedel när grundförutsättningarna för att höra är så dåliga.

Ytterligare en viktig del i vårt resultat är diskrepansen mellan den information som finns i förväg och hur det faktiskt ser ut på plats. Endast för 4 % av arrangemangen i programmet finns information om att det ska finnas hörslinga, vilket uppenbart är färre än våra resultat. Det är såklart bra att det är fler än så som har hörslinga, samtidigt som det är mycket viktigt att information som sprids stämmer. Vi är många som är beroende av hörslinga för att kunna delta, det är få som gång efter gång kan motivera sig själv att chansa och gå till seminarium där informationen säger att vi inte kan delta. Arrangörsansvaret innebär både att vara tillgängliga och att erbjuda information om hur tillgängligheten ser ut.

Slutintrycket Slingpatrullen tar med sig från Almedalen 2014 är att många arrangörer förstår våra synpunkter och många lovar bättring till kommande år. Samtidigt visar vår undersökning på att ingen utveckling sker. Resultatet för Slingpatrullen har stått stilla i tre år, och många arrangörer som vi följt upp från tidigare år har inte slinga i år heller trots tidigare löften.

Några arrangörer som tyvärr utmärkt sig är:

• BRIS, som lovat slinga tre år i rad men som fortfarande inte prioriterat det.
• Europahuset vars ansvariga jämförde satsning på hörseltillgänglighet med att bjuda alla på champagne.
• Myndigheten för delaktighet som arrangerade ett seminarium som saknade såväl hörslinga som teckenspråkstolk och skrivtolk.
• SCB som motiverade sin otillgänglighet (avsaknad av både hörslinga och tolk) med ”det har ju funkat i fjorton år” och inte lyssnade på våra påpekanden om att vi inte hörde och att det uppenbarligen inte fungerar då.
• HSO som trots sin kunskap inte informerade i förväg om att det skulle finnas hörslinga.
• AB Better Business World Wide & Nära AB som arrangerade åtta “Partisnack om tillgänglighet” men som inte hade hörslinga eftersom de hävdade att det var för dyrt. De hade inte heller tolk.

Slingpatrullen på väg hem

Nu har vi i Slingpatrullen lämnat Gotland och årets Almedalsvecka bakom oss. Vi har varit i Visby i sex dagar. Vi har besökt och utvärderat över hundra arrangemang och gruppen har gjort ett fantastiskt jobb, även om resultatet är nedslående. Vi har mött och pratat med politiker, myndigheter, företag, andra organisationer och media. Vi har besökt partiledartal, vi har minglat, vi har ställt frågor, vi har påverkat och vi har förändrat.

Även om de allra flesta möter oss med bra attityd och håller med om vad vi säger men inte har tänkt på det så har vi under veckan vi träffat på arrangörer med riktigt dålig attityd. Hos Europahuset fick vi höra att hörslingor var en lika absurd investering som champagne. Myndigheten för delaktighet arrangerade ett totalt hörselotillgängligt arrangemang – och hade inledningsvis väldigt svårt att se sitt ansvar som arrangörer. SPSM uttryckte sig mycket tråkigt angående att skrivtolkningen störde, ett uttalande som inte anstår en myndighet med så stor kunskap som SPSM. BRIS har trots påminnelser i flera år fortfarande inte fixat hörslinga. SCB argumenterade mot hörseltillgänglighet med ”det har ju fungerat i 14 år”, trots våra tydliga påtalanden att det är ett problem för oss och att det uppenbarligen inte funkar, men det var inget de ville ta hänsyn till.

Samtidigt har vi märkt hur stor skillnad vår medverkan gör och att vi kan förändra genom att ta de här diskussionerna. Europahuset har lovat bättring till nästa år, Myndigheten för delaktighet har bett om ursäkt för sin miss vid flera tillfällen och BRIS hävdar att de ska bättra sig till nästa år (tredje gången gillt). Vi får se vad Slingpatrullen 2015 kommer fram till.

Vi har också påverkat till det bättre under pågående vecka. I Forums #ideellaträdgården saknades slinga när vi kom dit en morgon, efter vårt påpekande kontrollerade de sin beställning, kontaktade leverantören och när vi kom tillbaka vid lunch var slingan fixad. Bra jobbat!

Extra roligt i år är att vi har nått ut i media mycket mer än tidigare. Vi har uppmärksammats av radio Gotland, Nyhetstecken och i Expressens Almedalsbilaga. Även på sociala medier har genomslaget varit stort. På Facebook har inlägget från Expressen om champagneincidenten hos Europahuset setts av över 10 000 personer.

Under nästa vecka kommer vi presentera det slutgiltiga resultatet från vår undersökning.

Vi vill rikta ett stort tack till Hörselskadades riksförbund för stöd att genomföra Slingpatrullen och för bra samarbete i Almedalen under veckan, vi ser fram emot fortsatt samarbete.

/Slingpatrullen genom Elin, kommunikatör, och Heléne, sammankallande

Vilket tal har varit bäst?

UH åker hem imorgon. Därför gör jag en sammanställning över talen - ur ett tillgängligt-för-hörselskadade-perspektiv.

Socialdemokraterna: skrivtolk och slinga fungerar. Teckentolk stod lite långt ner. Inte tillräckligt många platser bokade. Hörslinga fungerar ju bara inom ett visst område, vilket betyder att hörselskadade behäver vissa platser för att kunna uttnyttja sina hjälpmedel.
Kristdemokraterna: skrivtolk, och slinga fanns och fungerade. Platser längst fram var bokat så teckentolken blev väl synlig. De hade även teckentolk på samma sida som skrivtolk (skärmen), stort plus.
Sverigedemokraterna: skrivtolk och hörslinga fungerade. Bokade platser, teckentolken syntes bra.
Miljöpartiet: Skrivtolk och hörslinga fungerade. Platser bokade, på motsatt sida jämfört m. var teckentolken stod. När sedan den gröna tröjan hängdes upp, skymdes tolken helt för oss på "fel" sida. Enda parti som bokade teckentolk till underhållningen, stort plus.
Moderaterna: Skrivtolk och hörslinga fungerade. Teckentolken stod långt bak och de bokade platserna var långt bak. Vilket försvårade att kunna se tolken.
Vänsterpartiet: Skrivtolk och härslinga fungerade. Bokade platser långt fram, teckentolken hade bra plats på scenen, tecken tolken väl synlig.

Vinnarna är: KD, MP och V! /Emilia Blomqvist

Myndigheten för delaktighet arrangerar otillgängliga seminarium i Almedalen

Idag har vi stött på ytterligare ett lågvattenmärke här i Almedalen. Såklart anser vi att alla arrangemang borde ha hörslinga, men vissa aktörer har högra krav på sig. Till exempel borde det vara en självklarhet att unga med funktionshindrade kan delta i arrangemang som handlar om just unga med funktionshinder.

I dag har vi fått inse att så inte alltid är fallet.

Myndigheten för delaktighet arrangerade idag ett seminarium som hette "Gäller barnkonvention också barn med funktionsnedsättning?" Vi fick tips om att det verkade saknas såväl hörslinga som teckenspråkstolk och tog oss såklart dit för att kontrollera, och mycket riktigt var hörseltillgängligheten under all kritik. Det fanns ingen hörslinga, inte heller teckenspråkstolk eller skrivtolk.

Vi frågade företrädare för MFD varför det saknades slinga och de hänvisade till att de inte var ansvariga för lokalen (arrangemanget hölls på Barnrättstorget, en mötesplats som tillhandahålls av Barnombudsmannen, och nej där har inte funnits slinga på hela veckan). Vad MFD missar är att de fortfarande har ett arrangörsansvar, de väljer att arrangera ett seminarium i den här lokalen, det hade de inte behövt. De hade kunnat ställa högre krav och vägrat delta på de här premisserna, de hade också kunnat leta andra lösningar specifikt för sitt arrangemang (tex mobil slinga).

Som myndighet som jobbar med de här frågorna kommer ett extra stort ansvar. Ja, alla borde veta bättre och en dag hoppas och tror vi att tillgängligheten kommer se bättre ut - men det här är inte acceptabelt. Inte i den här frågan och inte från den här arrangören. Myndigheten för delaktighet borde skämmas!


/Elin, kommunikatör UH

 

Vi ifrågasätter företrädare för Myndigheten för delaktighet.

Men filmen verkar bra på trailern

Torsdag  3/7 i Almedalen 2014. Solen skiner! Vilka seminarier ska jag gå på? En snabb koll i almedalsappen visar att jag har 665 events att välja mellan! Eller, vänta. Om jag behöver hörslinga är det endast 103 som står på smörgåsbordet. Om jag är i behov av tolk försvinner ytterligare alternativ, 34 kan då besökas.  Om både tolk och slinga är behov, ja då finns det endast 19!

Som att köpa en biobiljett till en mastodontfilm, men jag får bara se trailern. /Emilia Blomqvist

Hur mycket får tillgänglighet kosta?

5000 kr för lokalen, kostnad för mikrofoner och de webbsänder hela seminariet. Bjuder på frukost. Temat är mänskligt värde, det är Psykisk hälsa cafét som hälsar välkomna. Men inte till alla. Mänskligt värde når tydligen inte fram till tillgänglighet. Ingen tolk eller hörslinga, "det är för dyrt" blir svaret.

Mångfald, delaktighet, tillgänglighet och allas lika värde går diskussionen ofta. Hur kommer det sig att det så ofta brister?

Jag tror det handlar om okunskap om funktionsnedsättningar och hur hjälpmedel kan vara avgörande huruvida funktionsnedsatta får möjlighet att ta del av samhället eller inte. Morgonmötet vittnar om en attityd där arrangören ser hjälpmedel som en tjänst, en snäll gest snarare än ett måste.

På eftermiddagen fortsätter jag det arbete som Unga Hörselskadade gör på Almedalen: Slingpatrullen - en kartläggning om tillgänglighet för hörselskadade på Sveriges största politiska arena.

På eftermiddagen går jag till Europahuset, där arrangören inte heller sett till att sina event är tillgängliga. I diskussionen som följde med en representant framgick en attityd som stärker min tes, tyvärr.

Tolk och hörselslinga fanns inte då detta inte var med i upphandlingen. Europeiskaparlamentet informationskontor i Sverige och Europeiska kommissionen betalar arrangören för att ordna deras event. Även om de kunde ha sett till att dessa hjälpmedel funnits själva, de hade ju gjort allt praktiskt kring seminarierna. Så gjordes inte det, upphandlingen sågs nästan som en rekommendation. Representanten avslutar sitt resonemang med att säga: "Ja, vi hade ju även kunnat köpa in champagne, det är inte heller upphandlat".

Att jämföra hörslinga och tolk med champagne är mer olustigt än lustigt. Att tro att dessa hjälpmedel är lyx är imbicillt. Det är vårt vatten och bröd!

/Emilia Blomqvist 2 juli 2014 Almedalen

Bättre möjligheter till hjälp vid psykisk ohälsa

Besökte idag ett intressant seminarium som handlade om psykisk ohälsa och självskadebeteende. Ett mycket tungt och sorgligt ämne, men samtidigt väldig intressant. Lise- Lotte Risö Bergenlid är själv läkare och har arbetat mycket med personer med psykisk ohälsa, även projektledare för flera projekt inom samma område. Efter seminariet fick jag möjlighet till en kort pratstund med henne och passade på att ta upp dövpsykiatrin. Dövpsykiatrin finns idag endast på fem platser i landet vilket gör att många teckenspråkiga för söka sig till allmänpsykiatrin. Det resulterar ofta i missförstånd också. Felaktigt diagnoser då vårdpersonalen saknar såväl kunskap i teckenspråk eller dövkultur och. Frågar hennes åsikt om detta. Hon höll med om att detta är ett stort problem, att döva behöver ha tillgång till kommunikation på sitt eget språk samt att det kan finnas känslighet att använda tolk vid sådant situationer. Hon berättade att det just nu pågår någon form av undersökning i Västergötland om dövpsyk. Detta känner undertecknad inte till, men det behöver vi helt klart följa

Heléne

Tolk i arbetslivet lyser med sin frånvaro

För två år sedan nät jag besökte Almedalsveckan så fick jag möjlighet att föra ett samtal med arbetsförmedlingens chef för avdelningen rehabilitering till arbete, Henrietta Stein. Diskussionen. Då handlade om tolk i arbetslivet. Idag får döva och hörselskadade tillgång till 50 000kr per år som söks via af till utbildningstolkning. Detta är problematisk då det dels finns många uppdrag som faller utanför ramen för utbildning, samt att 50 000kr endast motsvarar ca 35 tolktimmar per år. Vilken person vill vara delaktig endast 35 timmar under ett helt arbetsår?! För två år sedan höll Henrietta med mig, en förändring behövde ske, denna har dock lyst med sin frånvaro.

Idag träffade jag henne igen och frågade om samma sak. Hon kände igen mig (känd eller ökänd?:-) men i vilket fall fick vi till ännu en diskussion om problemet. Henriettas tips var att vi försöker att trycka på politiker från olika håll, dels från arbetsförmedlingens sida men också intresseorganisationerna. Så hoppas på fortsatt samarbete oss hörselorganisationer mellan för att få till en bättre möjlighet till tolk i arbetslivet

Almedalsveckan har startat!

UH är på plats på gotland och almedalsveckan. Idag var det Socialdemokraternas dag och röda flaggor blåste i vinden lite här och där. Vi startade dagen med en rundvandring i visby och stannade vid handikappförbunden, HSO, för att hälsa. Vi presenterade oss som Unga Hörselskadade och småpratade en stund med de vänliga tanterna från HSO. Till slut frågade en av de vänliga tanterna om vi ville ha informationsmaterial men sade i sekund att informationen nog inte fanns i punktskrift. Vi funderade nog alla var för sig ett tag på vad hon egentligen sagt.  varför behöver hörselskadade punktskrift? Vi förstod aldrig hur hon tänkte, men till slut förklarade jag att vi inte behövde punktskrift eftersom vi kunde läsa broschyren ändå. Den vänliga tanten brast ut i ett glatt "vad bra!" sedan tackade vi för oss och gick därifrån. Märkligt att vi blir bemötta med denna okunskap av funkisrörelsen.

Senare var jag på ett seminarium med titeln "partisnack om tillgängheten" om den nya lagen"bristande tillgänglighet med ett tydligt fokus på rullstolsburnas situation. det saknades både slinga och tolk. När jag ifrågasatte detta förklarade arrangören att slinga var för dyr och att de valt att fokusera på hinder. När jag då svarade att inte kunna höra också var ett hinder höll arrangören med mig. Jag förstår fortfarande inte vad hen menade med hinder.

Dagens slutsats och påminnelse till mig själv: det är minst lika viktigt att informera om hörseltillgänglighet inom funkisrörelsen som det är att informera allmänheten.

/sara