Barn- och ungdomsläger på Herrfallet

Hej!

Jag heter Elvira och var en av ledarna som jobbade på barnlägret!

Vi hade ett jätteroligt läger. Vi åkte trampbilar första dagen. Vi pysslade och gjorde egna tavlor som skulle symbolisera lägret. Vi var vid stranden och badade, men vi hade "3-kamp" vid stranden en dag. Då åkte vi trampbåt, byggde sandslott och lekte Noas Ark (en lek där man får en lista på vad man ska hitta och få poäng för varje sak man hittar)! Barnlägret hade Pirat som tema dag på lördagen. Vi körde dessutom såpaglide en dag - i regnet!






Som avslutning på lägret grillade vi marshmallows - barnen blev väldigt glada!

Jag som ledare var väldigt nöjd med lägret, det blev så som vi hade tänkt oss och jag hoppas att barnen var nöjda med lägret också! :)

Elvira Olsson.

Slutrapport Slingpatrullen 2014

Än en gång genomförde Unga Hörselskadade en tillgänglighetsundersökning i Almedalen där de undersökte vilka arrangemang som var tillgängliga för hörselskadade. Slingpatrullen har tagit fram statistik för hur ofta det fanns hörslinga, teckenspråkstolk eller skrivtolk. Slingpatrullen har också bedömt ljudmiljön och ljusmiljön, även de viktiga tillgänglighetsaspekter. Detta är en sammanfattning av statistiken och de intryck som Slingpatrullen tog med sig hem.

Slingpatrullen besökte och bedömde 104 olika arrangemang, av dem hade 42 procent hörslinga och 22 procent teckenspråkstolk. Endast 4 hade skrivtolk. Många gånger stötte Slingpatrullen på slingor som skulle finnas men som inte fungerade eller som fanns men fungerade mycket dåligt.

Tidigare år har siffrorna sett ut såhär:

• Slingpatrullen 2013 undersökte 91 olika arrangemang. 38 hade hörslinga (42 %), 25 hade teckenspråkstolk (27 %) och 3 hade skrivtolk.
• Slingpatrullen 2012 undersökte 52 olika arrangemang. 24 hade hörslinga (46 %), 12 hade teckenspråkstolk (23 %) och 1 hade skrivtolk. 

Hela 20 av 104 arrangemang får totalt underkänt på ljudmiljön, samtidigt som endast 15 får ett högre betyg än okej. Att Almedalen är stormigt ljudmässigt är ingen överraskning, men slutsatsen vi kan dra av det är att det är desto viktigare med väl fungerande hjälpmedel när grundförutsättningarna för att höra är så dåliga.

Ytterligare en viktig del i vårt resultat är diskrepansen mellan den information som finns i förväg och hur det faktiskt ser ut på plats. Endast för 4 % av arrangemangen i programmet finns information om att det ska finnas hörslinga, vilket uppenbart är färre än våra resultat. Det är såklart bra att det är fler än så som har hörslinga, samtidigt som det är mycket viktigt att information som sprids stämmer. Vi är många som är beroende av hörslinga för att kunna delta, det är få som gång efter gång kan motivera sig själv att chansa och gå till seminarium där informationen säger att vi inte kan delta. Arrangörsansvaret innebär både att vara tillgängliga och att erbjuda information om hur tillgängligheten ser ut.

Slutintrycket Slingpatrullen tar med sig från Almedalen 2014 är att många arrangörer förstår våra synpunkter och många lovar bättring till kommande år. Samtidigt visar vår undersökning på att ingen utveckling sker. Resultatet för Slingpatrullen har stått stilla i tre år, och många arrangörer som vi följt upp från tidigare år har inte slinga i år heller trots tidigare löften.

Några arrangörer som tyvärr utmärkt sig är:

• BRIS, som lovat slinga tre år i rad men som fortfarande inte prioriterat det.
• Europahuset vars ansvariga jämförde satsning på hörseltillgänglighet med att bjuda alla på champagne.
• Myndigheten för delaktighet som arrangerade ett seminarium som saknade såväl hörslinga som teckenspråkstolk och skrivtolk.
• SCB som motiverade sin otillgänglighet (avsaknad av både hörslinga och tolk) med ”det har ju funkat i fjorton år” och inte lyssnade på våra påpekanden om att vi inte hörde och att det uppenbarligen inte fungerar då.
• HSO som trots sin kunskap inte informerade i förväg om att det skulle finnas hörslinga.
• AB Better Business World Wide & Nära AB som arrangerade åtta “Partisnack om tillgänglighet” men som inte hade hörslinga eftersom de hävdade att det var för dyrt. De hade inte heller tolk.

Slingpatrullen på väg hem

Nu har vi i Slingpatrullen lämnat Gotland och årets Almedalsvecka bakom oss. Vi har varit i Visby i sex dagar. Vi har besökt och utvärderat över hundra arrangemang och gruppen har gjort ett fantastiskt jobb, även om resultatet är nedslående. Vi har mött och pratat med politiker, myndigheter, företag, andra organisationer och media. Vi har besökt partiledartal, vi har minglat, vi har ställt frågor, vi har påverkat och vi har förändrat.

Även om de allra flesta möter oss med bra attityd och håller med om vad vi säger men inte har tänkt på det så har vi under veckan vi träffat på arrangörer med riktigt dålig attityd. Hos Europahuset fick vi höra att hörslingor var en lika absurd investering som champagne. Myndigheten för delaktighet arrangerade ett totalt hörselotillgängligt arrangemang – och hade inledningsvis väldigt svårt att se sitt ansvar som arrangörer. SPSM uttryckte sig mycket tråkigt angående att skrivtolkningen störde, ett uttalande som inte anstår en myndighet med så stor kunskap som SPSM. BRIS har trots påminnelser i flera år fortfarande inte fixat hörslinga. SCB argumenterade mot hörseltillgänglighet med ”det har ju fungerat i 14 år”, trots våra tydliga påtalanden att det är ett problem för oss och att det uppenbarligen inte funkar, men det var inget de ville ta hänsyn till.

Samtidigt har vi märkt hur stor skillnad vår medverkan gör och att vi kan förändra genom att ta de här diskussionerna. Europahuset har lovat bättring till nästa år, Myndigheten för delaktighet har bett om ursäkt för sin miss vid flera tillfällen och BRIS hävdar att de ska bättra sig till nästa år (tredje gången gillt). Vi får se vad Slingpatrullen 2015 kommer fram till.

Vi har också påverkat till det bättre under pågående vecka. I Forums #ideellaträdgården saknades slinga när vi kom dit en morgon, efter vårt påpekande kontrollerade de sin beställning, kontaktade leverantören och när vi kom tillbaka vid lunch var slingan fixad. Bra jobbat!

Extra roligt i år är att vi har nått ut i media mycket mer än tidigare. Vi har uppmärksammats av radio Gotland, Nyhetstecken och i Expressens Almedalsbilaga. Även på sociala medier har genomslaget varit stort. På Facebook har inlägget från Expressen om champagneincidenten hos Europahuset setts av över 10 000 personer.

Under nästa vecka kommer vi presentera det slutgiltiga resultatet från vår undersökning.

Vi vill rikta ett stort tack till Hörselskadades riksförbund för stöd att genomföra Slingpatrullen och för bra samarbete i Almedalen under veckan, vi ser fram emot fortsatt samarbete.

/Slingpatrullen genom Elin, kommunikatör, och Heléne, sammankallande

Vilket tal har varit bäst?

UH åker hem imorgon. Därför gör jag en sammanställning över talen - ur ett tillgängligt-för-hörselskadade-perspektiv.

Socialdemokraterna: skrivtolk och slinga fungerar. Teckentolk stod lite långt ner. Inte tillräckligt många platser bokade. Hörslinga fungerar ju bara inom ett visst område, vilket betyder att hörselskadade behäver vissa platser för att kunna uttnyttja sina hjälpmedel.
Kristdemokraterna: skrivtolk, och slinga fanns och fungerade. Platser längst fram var bokat så teckentolken blev väl synlig. De hade även teckentolk på samma sida som skrivtolk (skärmen), stort plus.
Sverigedemokraterna: skrivtolk och hörslinga fungerade. Bokade platser, teckentolken syntes bra.
Miljöpartiet: Skrivtolk och hörslinga fungerade. Platser bokade, på motsatt sida jämfört m. var teckentolken stod. När sedan den gröna tröjan hängdes upp, skymdes tolken helt för oss på "fel" sida. Enda parti som bokade teckentolk till underhållningen, stort plus.
Moderaterna: Skrivtolk och hörslinga fungerade. Teckentolken stod långt bak och de bokade platserna var långt bak. Vilket försvårade att kunna se tolken.
Vänsterpartiet: Skrivtolk och härslinga fungerade. Bokade platser långt fram, teckentolken hade bra plats på scenen, tecken tolken väl synlig.

Vinnarna är: KD, MP och V! /Emilia Blomqvist

Myndigheten för delaktighet arrangerar otillgängliga seminarium i Almedalen

Idag har vi stött på ytterligare ett lågvattenmärke här i Almedalen. Såklart anser vi att alla arrangemang borde ha hörslinga, men vissa aktörer har högra krav på sig. Till exempel borde det vara en självklarhet att unga med funktionshindrade kan delta i arrangemang som handlar om just unga med funktionshinder.

I dag har vi fått inse att så inte alltid är fallet.

Myndigheten för delaktighet arrangerade idag ett seminarium som hette "Gäller barnkonvention också barn med funktionsnedsättning?" Vi fick tips om att det verkade saknas såväl hörslinga som teckenspråkstolk och tog oss såklart dit för att kontrollera, och mycket riktigt var hörseltillgängligheten under all kritik. Det fanns ingen hörslinga, inte heller teckenspråkstolk eller skrivtolk.

Vi frågade företrädare för MFD varför det saknades slinga och de hänvisade till att de inte var ansvariga för lokalen (arrangemanget hölls på Barnrättstorget, en mötesplats som tillhandahålls av Barnombudsmannen, och nej där har inte funnits slinga på hela veckan). Vad MFD missar är att de fortfarande har ett arrangörsansvar, de väljer att arrangera ett seminarium i den här lokalen, det hade de inte behövt. De hade kunnat ställa högre krav och vägrat delta på de här premisserna, de hade också kunnat leta andra lösningar specifikt för sitt arrangemang (tex mobil slinga).

Som myndighet som jobbar med de här frågorna kommer ett extra stort ansvar. Ja, alla borde veta bättre och en dag hoppas och tror vi att tillgängligheten kommer se bättre ut - men det här är inte acceptabelt. Inte i den här frågan och inte från den här arrangören. Myndigheten för delaktighet borde skämmas!


/Elin, kommunikatör UH

 

Vi ifrågasätter företrädare för Myndigheten för delaktighet.

Men filmen verkar bra på trailern

Torsdag  3/7 i Almedalen 2014. Solen skiner! Vilka seminarier ska jag gå på? En snabb koll i almedalsappen visar att jag har 665 events att välja mellan! Eller, vänta. Om jag behöver hörslinga är det endast 103 som står på smörgåsbordet. Om jag är i behov av tolk försvinner ytterligare alternativ, 34 kan då besökas.  Om både tolk och slinga är behov, ja då finns det endast 19!

Som att köpa en biobiljett till en mastodontfilm, men jag får bara se trailern. /Emilia Blomqvist

Hur mycket får tillgänglighet kosta?

5000 kr för lokalen, kostnad för mikrofoner och de webbsänder hela seminariet. Bjuder på frukost. Temat är mänskligt värde, det är Psykisk hälsa cafét som hälsar välkomna. Men inte till alla. Mänskligt värde når tydligen inte fram till tillgänglighet. Ingen tolk eller hörslinga, "det är för dyrt" blir svaret.

Mångfald, delaktighet, tillgänglighet och allas lika värde går diskussionen ofta. Hur kommer det sig att det så ofta brister?

Jag tror det handlar om okunskap om funktionsnedsättningar och hur hjälpmedel kan vara avgörande huruvida funktionsnedsatta får möjlighet att ta del av samhället eller inte. Morgonmötet vittnar om en attityd där arrangören ser hjälpmedel som en tjänst, en snäll gest snarare än ett måste.

På eftermiddagen fortsätter jag det arbete som Unga Hörselskadade gör på Almedalen: Slingpatrullen - en kartläggning om tillgänglighet för hörselskadade på Sveriges största politiska arena.

På eftermiddagen går jag till Europahuset, där arrangören inte heller sett till att sina event är tillgängliga. I diskussionen som följde med en representant framgick en attityd som stärker min tes, tyvärr.

Tolk och hörselslinga fanns inte då detta inte var med i upphandlingen. Europeiskaparlamentet informationskontor i Sverige och Europeiska kommissionen betalar arrangören för att ordna deras event. Även om de kunde ha sett till att dessa hjälpmedel funnits själva, de hade ju gjort allt praktiskt kring seminarierna. Så gjordes inte det, upphandlingen sågs nästan som en rekommendation. Representanten avslutar sitt resonemang med att säga: "Ja, vi hade ju även kunnat köpa in champagne, det är inte heller upphandlat".

Att jämföra hörslinga och tolk med champagne är mer olustigt än lustigt. Att tro att dessa hjälpmedel är lyx är imbicillt. Det är vårt vatten och bröd!

/Emilia Blomqvist 2 juli 2014 Almedalen

Bättre möjligheter till hjälp vid psykisk ohälsa

Besökte idag ett intressant seminarium som handlade om psykisk ohälsa och självskadebeteende. Ett mycket tungt och sorgligt ämne, men samtidigt väldig intressant. Lise- Lotte Risö Bergenlid är själv läkare och har arbetat mycket med personer med psykisk ohälsa, även projektledare för flera projekt inom samma område. Efter seminariet fick jag möjlighet till en kort pratstund med henne och passade på att ta upp dövpsykiatrin. Dövpsykiatrin finns idag endast på fem platser i landet vilket gör att många teckenspråkiga för söka sig till allmänpsykiatrin. Det resulterar ofta i missförstånd också. Felaktigt diagnoser då vårdpersonalen saknar såväl kunskap i teckenspråk eller dövkultur och. Frågar hennes åsikt om detta. Hon höll med om att detta är ett stort problem, att döva behöver ha tillgång till kommunikation på sitt eget språk samt att det kan finnas känslighet att använda tolk vid sådant situationer. Hon berättade att det just nu pågår någon form av undersökning i Västergötland om dövpsyk. Detta känner undertecknad inte till, men det behöver vi helt klart följa

Heléne

Tolk i arbetslivet lyser med sin frånvaro

För två år sedan nät jag besökte Almedalsveckan så fick jag möjlighet att föra ett samtal med arbetsförmedlingens chef för avdelningen rehabilitering till arbete, Henrietta Stein. Diskussionen. Då handlade om tolk i arbetslivet. Idag får döva och hörselskadade tillgång till 50 000kr per år som söks via af till utbildningstolkning. Detta är problematisk då det dels finns många uppdrag som faller utanför ramen för utbildning, samt att 50 000kr endast motsvarar ca 35 tolktimmar per år. Vilken person vill vara delaktig endast 35 timmar under ett helt arbetsår?! För två år sedan höll Henrietta med mig, en förändring behövde ske, denna har dock lyst med sin frånvaro.

Idag träffade jag henne igen och frågade om samma sak. Hon kände igen mig (känd eller ökänd?:-) men i vilket fall fick vi till ännu en diskussion om problemet. Henriettas tips var att vi försöker att trycka på politiker från olika håll, dels från arbetsförmedlingens sida men också intresseorganisationerna. Så hoppas på fortsatt samarbete oss hörselorganisationer mellan för att få till en bättre möjlighet till tolk i arbetslivet

Almedalsveckan har startat!

UH är på plats på gotland och almedalsveckan. Idag var det Socialdemokraternas dag och röda flaggor blåste i vinden lite här och där. Vi startade dagen med en rundvandring i visby och stannade vid handikappförbunden, HSO, för att hälsa. Vi presenterade oss som Unga Hörselskadade och småpratade en stund med de vänliga tanterna från HSO. Till slut frågade en av de vänliga tanterna om vi ville ha informationsmaterial men sade i sekund att informationen nog inte fanns i punktskrift. Vi funderade nog alla var för sig ett tag på vad hon egentligen sagt.  varför behöver hörselskadade punktskrift? Vi förstod aldrig hur hon tänkte, men till slut förklarade jag att vi inte behövde punktskrift eftersom vi kunde läsa broschyren ändå. Den vänliga tanten brast ut i ett glatt "vad bra!" sedan tackade vi för oss och gick därifrån. Märkligt att vi blir bemötta med denna okunskap av funkisrörelsen.

Senare var jag på ett seminarium med titeln "partisnack om tillgängheten" om den nya lagen"bristande tillgänglighet med ett tydligt fokus på rullstolsburnas situation. det saknades både slinga och tolk. När jag ifrågasatte detta förklarade arrangören att slinga var för dyr och att de valt att fokusera på hinder. När jag då svarade att inte kunna höra också var ett hinder höll arrangören med mig. Jag förstår fortfarande inte vad hen menade med hinder.

Dagens slutsats och påminnelse till mig själv: det är minst lika viktigt att informera om hörseltillgänglighet inom funkisrörelsen som det är att informera allmänheten.

/sara

Vi är inte färdiga förrän alla valfilmer är textade!

Om mindre än en vecka är det dags för EU-val. I höst är det allmänna val. Våra politiska partier går på högvarv. Många av dem släpper valfilm efter valfilm och ständigt aktualiseras bristen på tillgänglighet i svensk politik!

Tillsammans med Hörselskadades riksförbund skickade vi nyligen brev till partierna med uppmaning om att texta alla filmer så att den miljon svenska väljare som har nedsatt hörsel kan ta del av filmerna. Vi var också så oerhört snälla att vi berättade för partierna hur de på ett enkelt sätt kan göra för att texta sina filmer.

Responsen på vårt brev var överlag positiv och flera partier har bättrat sig. Men än har vi en lång väg att gå. Så sent som idag, flera veckor efter att vi skickade information till partierna, stötte vi på en valfilm på Facebook från Vänsterpartiet. Som var otextad. Vi ifrågasatte detta på Twitter och fick följande svar:

I den här tweeten ryms så mycket av det som vi har kvar att jobba med. Ja, det är jättebra att textning av valfilmer är något ni jobbar med och toppen att alla finns textade. Men det är uppenbart inte de som används i första hand. De finns men de fungerar som en särlösning. Filmen i fråga spreds på Facebook på Vänsterpartiets sida som har över 27 000 likes. Filmen har delats över hundra gånger. Även personer med hörselskada har Facebook, om ni undrade.

Vi är inte färdiga och partierna är inte tillgängliga för personer med hörselskada förrän vi har kommit till läget där textning är en självklarhet från början och i alla lägen i alla kanaler. När valfilmen är textad, istället för att det finns en textad version av valfilmen någon annan stans.

Jag hör bara svaren, men aldrig frågorna

Idag var jag på en öppen föreläsning på universitetet om EU-valet. Det var en väldigt intressant föreläsning och föreläsaren hade headset så jag hängde med på allt. När det blev frågestund hängde jag inte längre med. Frågorna ställdes inte i mikrofon och föreläsaren upprepade inte frågorna.  En hörselnedsättning innebär att det är svårt att höra på avstånd, under dagens frågestund hörde jag ungefär vartannat ord, resten fick jag gissa mig fram till utifrån svaret som jag hörde i mikrofonen. Efter några frågor avbröt jag till slut svaret med att säga "upprepa frågan, tack!" vilket föreläsaren såklart gjorde. Därefter kom det flera frågor, men de upprepades inte och jag orkade inte tjata om upprepning. Efter ytterligare några frågor avbröt jag återigen svaret genom att återigen säga" Upprepa frågan, tack!" vilket såklart gjordes. Frågestunden gick vidare men min uppmaning försvann i glömska. Det var ett flertal frågor igen som inte upprepades och jag orkade inte kräva upprepning, känslan av bristen på delaktighet smulade sönder tjatnissen i mig. Sista fråga ställdes av personen framför mig och jag gjorde mitt bästa för att se ut som ett levande frågetecken i ansiktet, vilket jag antar att föreläsaren såg eftersom frågan upprepades utan att jag bad om det. Det är såklart så att ingen vet när jag inte hör förutom jag själv, men jag känner mig verkligen som en tjatnisse när jag ber om att frågan ska upprepas och det var inget som jag helt enkelt orkade göra vid varje fråga även om jag borde ha gjort det. Jag ställer mig samtidigt frågan om det är att vara en tjatnisse som är det pris jag får betala för att vara delaktig? Det är ett väldigt jobbigt pris isåfall och ska föreläsaren verkligen vara fri från ansvar?  Det är inte kul att vara på frågestund då jag bara hör svaren och inte frågorna. Det är inte kul att känna sig utanför ett sammanhang som jag vill vara delaktig i då jag inte tillhör den hörande normen. Det är i sådana här situationer jag önskar att jag varit tvåspråkig och kunna använda mig av en teckenspråkstolk. Om jag hade kunnat teckenspråk hade jag lätt som en plätt varit fullt delaktig då jag genom teckenspråket förstått frågan och hängt med på frågestunder utan mikrofon eller brist på upprepningar från föreläsarens sida . Jag har aldrig fått lära mig teckenspråk eftersom det ansetts att jag hör för bra, men jag hör faktiskt inte tillräckligt bra för att kunna vara delaktig på frågestunder utan mikrofon. Kunskaper i teckenspråk hade gett mig möjligheten att använda tolk och genom tolken vara delaktig även under frågestunder.

Situationen idag är inget ovanligt, det är snarare regel än undantag med bristande hörseltillgänglighet i dagens samhälle, och det gör mig så sjukt uppgiven. Jag anser att delaktiga sammanhang är något vi skapar  tillsammans, det kan inte bara vara upp till individen att kräva sin delaktighet eftersom det är alldeles för tröttsamt att vara en tjatnisse. Hur ska vi göra för att få folk att begripa vikten av att använda mikrofon under föreläsningen och under frågestunden? Hur kan vi skapa medvetenhet om att det finns personer, över en miljon i Sverige, som avviker från den hörande normen och som behöver mikrofon för hänga med på frågestunden? Jag tycker det är rimligt att ställa krav på de som tillhör den hörande normen att bidra till att skapa delaktiga frågestunder i det offentliga rummet. Frågestunder ska inte bara vara till för den hörande normen. Jag vet att det är inte är av elakhet som föreläsare inte upprepar frågor, nästan alla gånger är det nog för att de helt enkelt inte tänker på det eftersom de själva hör frågan då de tillhör den hörande normen. Det är därför det är så viktigt att synliggöra de normer du själv tillhör. Det är först då du kan inkludera andra och motverka exkludering, något som jag tror att de allra flesta vill.

Jag tror att många skulle gynnas av att mikrofon används vid frågestunder, men framför allt skulle det gynna oss med hörselnedsättningar och vi skulle inte behöva gissa oss fram till frågorna eller agera tjatnissar. Att använda mikrofon vid frågestunder är det bästa då blir det ingen andra hands information och föreläsaren behöver inte glömma bort att upprepa, vilket görs med jämna mellanrum om frågorna ska upprepas.  Jag undrar när föreläsare ska börja reflektera över sitt ansvar för att alla ska höra och när arrangörer ska börja agera och kräva att frågor upprepas eller att frågan ställs i mikrofon? eller är det enbart individens ansvar att kräva sin delaktighet genom att agera tjatnisse? Vad är det som krävs för att den osynliga frågan om hörseltillgänglighet ska bli synlig? Ska det behövas målas banderoller med budskapet "Upprepa frågan så att alla hör" och spänna upp någon meter från föreläsaren? Problemet med hörseltillgänglighet behöver lyftas upp i rampljuset för det är inte rimligt att personer med hörselnedsättningar ska behöva gissa sig fram till frågorna som ställs under frågestunden.

/Sara

Den nya samarbetsorganisationen.

DU!

Eller inte just du men snarare DU! som i ”Delaktighet för Unga!” som ombudsmännen tidigare idag beslöt under ett underbart årsmöte för att döpa den nya organisationen som tar över samarbetsprojektet En Stärkt Röst. Projektet har utvecklats i samband med olika ungdomsorganisationer i flera år och idag har det äntligen bildats till en ny samarbetsorganisation.

UH delegationen som närvarade på årsmötet bestod av jag, Sarah Bryntse, Hanna Bergström och Jonathan Wahlström (enda röstberättigade från UH). Linn Malmberg som har varit med i flera engagemang inom en stärkt röst kunde tyvärr inte närvara på årsmötet. L

Dagen började ungefär klockan 09:00 med en presentationsrunda av samtliga ombudsmän och observatörer från deras respektive organisationer. Det var ganska bra för att göra det enklare för vissa deltagare som icke har träffats varandra förut. Rundan gick ganska snabbt och dagen rullade på till påverkanstorg (nästan som den i Västanvik) som hade tre olika stationer för att diskutera stadgarna, budget och organisationens namn. Diskussionerna inom påverkanstorget var mycket intressanta och konstruktiva där alla fick utrymme för att uttrycka sig. Stationsvärdarna var väldigt skickliga med att se till att alla hade möjligheten att vara delaktiga.

Efter några långa men roliga diskussioner var det äntligen dags för själva årsmötet, yay! Som ett vanligt årsmöte så inledde det med formalia som att välja mötesordförande, mötessekreterare osv. Vi hann inte så mycket eftersom tiden inte var på vår sida och lunch tiden kröp upp ganska snabbt. L Dock var det skönt att få allt formellt klart innan lunchen så man kunde fortsätta efteråt och börja direkt med det roliga.

Samtliga mötesdeltagarna gick gemensamt till en präktig grekisk restaurang som hade oerhört god mat, kändes nästan som om man var bortskämd!

Men efter lunch så var det naturligtvis direkt tillbaks till lokalen för att fortsätta det spännande årsmötet för att avgöra den nya styrelsen för DU!. Den nya förtroendevalda styrelsen består av Lucy Jonsson från Unga Synskadade som DU!:s ordförande med ledamöterna Jonathan Wahlström från Unga Hörselskadade, Frida Gustafsson från Unga Reumatiker, Fannie Ek från Svenska Celiakiungdomsförbundet och Daniel Pollak från Förbundet Unga Rörelsehindrade. Stort grattis till samtliga!

Den sista förslaget som gällde om hur mycket medlemsavgiften skulle vara skapade en ganska spännande stämning. Slutomröstningarna blev oavgjort vid båda tillfällen vilket innebar att jag och en till justerare från Unga Reumatiker fick avgöra det med en slantslingning. Var ganska roligt men lite rädd var man för att tappa kronan!

Det var oerhört roligt och en ära för att ha fått möjligheten att delta i detta historiska årsmöte. Hoppas det bästa för den nya styrelsen som kommer säkert göra ett lysande jobb tills nästa årsmöte.

Kanske bör sluta skriva nu, klockan är nästan 03:00 på morgonen… så det är nog allt från mig i alla fall.

Godnatt :3

Nimrod Persson

Första styrelsemötet avslutad

Igår så hade UH Riksstyrelse sitt första möte i Stockholm. Det är första gången som jag, Hanna som är ledamot i styrelsen, skriver här på UH bloggen. Efter varje styrelsemöte så ska vi försöka skriva ett inlägg här, där det står lite vad vi diskuterade, pratade om eller tog upp på mötena.

Men i alla fall så gick det bra, kanske lite segt i början men det rullade på när alla kom in i det hela.

Under mötet så pratade vi om UH:s ekonomi, vilket var intressant. Mycket nya siffror/ tal att hålla koll på. Det kommer nog bli lättare framöver när man förstår det mer senare.

Vi hade även uppföljning ifrån årsmötet och det konstituerande mötet som vi hade efter årsmötet men också ifrån vägskälsdagen.

Riksstyrelsen hade en diskussion inför den 18:e maj (vilket är idag), då den nya samarbetsorganisation ska ta form och sitt första steg.

Vi tog även upp hur man ska lyfta upp våra medlemmar som ska ut i arbetsmarknaden där de då ska få mer kraft och styrka. Då man ska veta vad man har för rättigheter..etc. I samarbete med två andra ungdomsorganisationer. Hoppas verkligen att det kan bli ett bra samarbete om alla jobbar mot samma mål och är motiverade.

Igår var även riksstyrelsen på avslutningsmiddag för projektet En Stärkt Röst, där träffade vi många av andra ungdomsorganisationer som har varit med i En Stärkt Röst. Det var verkligen kul och intressant och dela med sig sina erfarenheter. 

Ja, det var allt ifrån mig. Hoppas ni får en större inblick i vad vi i styrelsen gör.

Ha en bra helg!

Jag ska nu äta lite frukost och sen vidare till ett annat årsmöte då den nya samarbetsorganisationen ska ha sitt första möte. Full rulle hela helgen.

Hälsningar,

Hanna Bergström

Och då var årsmötet 2014 över!

Hej alla glada!

I helgen höll Unga Hörselskadade årsmöte på Västanviks Folkhögskola, Leksand, Dalarna. På mötet så diskuterade, funderade och beslutade om saker och ting som rör hur UH ska arbeta i framtiden. Det blev en lång helg med många viktiga beslut, bland annat så har vi valt en ny ordförande (stort grattis till Sara!), nya ledamöter till styrelsen och valt att nästa årsmöte inte ska hållas förens i slutet av 2015. (Jag är glad att jag får äran att sitta kvar ett halvår till som vice ordförande, men det är samtidigt såååå långt  till nästa årsmöte, snyft)

På fredagskvällen hölls information och utbildning om hur vårt årsmöte skulle komma att gå till innan det på lördagsmorgonen var dags för att gå igenom den normalt förbisedda (men mycket viktiga) formalian innan det var dags för påverkanstorget att börja. 

Om du inte varit på ett årsmöte där man använder påverkanstorget förut så går det ikorthet till så att varje fråga diskuteras på en viss station. På den hör stationen kan alla som vill lämna kommentarer, motförslag eller helt enkelt diskutera frågan med de övriga årsmötesdeltagarna. När frågan dagen efter, under själva beslutsmötet röstas om, så är det bara två av alla frågor som är öppna för debatt. Resterande ska i princip (så länge det inte finns några funderingar på vad saker och ting innebär) klubbas igenom eller röstas ner. Så det gäller verkligen att hänga med i svängarna. 

På lördagseftermiddagen hölls det några olika intressanta presentationer, bland annat av gäster, de som var föreslagna till Riksstyrelsen och ett informationspass om UH:s projekt i Nepal.

På söndagen var det så dags för själva beslutsmötet, som med undantag av vissa debatterade ordningsvakter gick relativt smärtfritt och bra, mycket tack vare vår fantastiske mötesordförande Tobias som syns på en av de bilder från årsmötet som den som är nyfiken på kan grotta ner sig i nedan.

Det var allt för mig och ni alla får ha en fantastiskt trevlig Valborg!

/Jonathan Wahlström

Sjukt taggad inför årsmöte 2014

2014-04-24

Hej allihopa!

Nu är det bara timmar kvar tills årsmöte 2014 kör igång.
I år så har UH sitt årliga årsmöte på Västanviks folkhögskola strax utanför Leksand i Dalarna. Vi har varit där tidigare och tycker platsen är perfekt att vistas på för UH. Västanviks folkhögskola är en skola där både döva och hörselskadade studerar samt elever som studerar till teckenspråk/dövblindtolkar. Därför är Västanvik en perfekt teckenspråkig miljö att ha årsmötet på.

Tänk det redan har gått 1 år sen vi alla träffades och fattade många bra beslut i Småland då fjolårets årsmöte var på Ädelsfors folkhögskola. Men det var i fjol det.

Mycket har hänt sedan förra året. Jag kan inte skriva alla aktiviteter UH har haft runt om i Sverige. Men nästan alla lokaföreningar har nog haft minst en aktivitet för alla medlemar i sin lokagrupp samt att UH-riks har haft sina årliga aktiviteter som till ex. TSP-veckan under sommaren och barnläger mm.
Men i år som sagt så kommer alla medlemar från hela Sverige samlas på en och samma plats för att ta del av allt som händer i vår förening och vad som är temat för kommande året som vi ska jobba med.
Tidigare år så har vi till ex. haft teman som tillgänglighet och teckenspråk med mera som teman som vi jobbat med under ett eller flera år.
Ett nytt tema för året som kommer väljer medlemmarna just på årsmötet som äger rum varje år någon gång i april månad.
Under årsmötet har både gamla och nya medlemmar också chansen att träffas och knyta nya bekantskaper med varandra.
Detta blir mitt femte eller sjätte årsmöte sen jag blev medlem i UH år 2008. Jag älskar att delta på årsmötet just för att kunna få sin röst hörd och säga vad man tycker och tänker om olika saker. Alla medlemar som är medlemar i UH har rösträtt och kan därför rösta under årsmötet. En röstning kan gå till ex. så att om en ny ordförande ska väljas in i riksstyrelsen i UH så är det årsmötets medlemar som röstar fram den eller de personer som blivit föreslagna av VB (Valberedningen).
 
Det är mycket annat som också händer under årsmötet, Jag heter föresten Johanna och kommer vara en av dom som bloggar under helgen för att uppdatera er medlemar som tyvärr inte kunde komma i helgen. Men jag är sjuk taggad och ser framemot en rolig helg med er alla!

Mina förhoppningar inför helgen är att knyta nya bekantskaper och att ha roligt med alla nya och gamla UH-vänner :D
Jag hoppas självklart också på att bra och intressanta beslut tas och att temat för kommande året blir ett roligt tema att jobba med/för ;D

Men ha en bra resa till Västanvik så ses vi alla imorgon!

Med vänlig hälsning Johanna Käck

Tillgängliga konferenser

Efter en gårdag fylld med panelsamtal tänkte jag här dela med mig av några tips kring hur en kan tillgängliggöra konferenser utifrån ett hörselperspektiv.

Först av allt, det är personen som leder samtalet, diskussionen eller föredraget som är ansvarig för att alla i lokalen kan delta. Publiken gör som du säger, därför är det viktigt att du är tydlig med vilka gemensamma förhållningsregler som finns.

- Se till att alla alltid, hela tiden pratar i en mikrofon. Finns det en hörslinga i lokalen så är den inkopplad i högtalarsystemet, för att alla ska kunna delta på lika villkor krävs att allt sägs i mikrofonen. Detta ger en mer levande diskussion och gör stor skillnad för samtalsklimatet, om du däremot enbart upprepar det som sägs i din mikrofon på scenen får de som hör dåligt enbart ett referat av ett intressant utlägg som den där smarta personen i publiken hade, mycket mindre givande.

- Ha inte bikupor, detta kräver att en kan höra vad de i omgivningen säger. I en föreläsningssal med hundra personer blir ljudvolymen snabbt väldigt hög, och det är inte så värst trevligt för någon, och omöjliggör en konversation för den som hör dåligt. 

- Peka inte ut någon, säg inte till publiken att "nu pratar vi i mikrofonen så att den här personen kan höra". Utan var tydlig med vilka regler som gäller och håll dig till dem. 

- Se till att scenen är tillgänglig, ingen av de paneldebatter jag deltog i igår hade en ramp upp, endast en av de hade en fungerande hörslinga. Det försvårar deltagandet i paneldebatten något enormt, och är alltid en osäkerhet innan en kliver upp på scenen. Kommer jag höra de andra i panelen? Kommer jag att höra publikfrågorna?

Och PS, servera inte lunchen en trappa upp utan hiss. Det är så onödigt och otillgängligt för den som inte kan ta trapporna.

Boktips på internationella barnboksdagen

Idag är det internationella barnboksdagen. Det är en dag för alla barns rätt till litteratur av hög kvalitet. Böcker och läsning är otroligt viktigt för språkutvecklingen, och genom böcker lär sig barn om världen.

Unga Hörselskadade organiserar barn och unga med hörselskada, det vill säga barn och unga som har en funktionsnedsättning. Vi saknar varje dag, året om böcker som visar en större del av verkligheten. Allt för sällan syns barn med funktionsnedsättning i böcker. Detta både skapar en skev bild av hur verkligheten ser ut och tar bort känslan av igenkänning för alla de barn som inte följer normen.

Idag är det internationella barnboksdagen. En dag för att lyfta barnböcker och inspirera till mer läsning. Idag vill vi därför passa på att tipsa om boken Tove Va-Va och hörapparaterna skriven av Tove Lagerqvist. Det är en bok med vår grupp som utgångspunkt, en bok som skapar igenkänning för våra medlemmar, en bok som breddar bilden av verkligheten.

Har du tips på barnböcker som utmanar funktionsnormen? Tipsa gärna i en kommentar!

Bilder från Nepal 2014

Nu har vi lagt upp bilder från resan till Nepal på vår hemsida!

Äntligen blir bristande tillgänglighet diskriminering

Igår presenterade regeringen genom integrationsminister Erik Ullenhag ett efterlängtat förslag om ny diskrimineringslagstiftning där bristande tillgänglighet blir en diskrimineringsgrund. Detta är ett förslag som funktionshinderrörelsen genom bland annat #torsdagsaktionen kämpat för i åratal. Att förslaget äntligen är här är en seger efter många års kamp, det är en tydlig markering som i sig är väldigt viktig, även om förslaget i sig lämnar en del att önska.

Inte helt oväntat innehöll förslaget en del undantag som nu diskuteras. Bland annat för företag med mindre än 10 anställda vilket anses väldigt svagt jämfört med andra länders lagstiftning. Förslaget skärskådas nu av rörelsen och har redan från flera håll kallats svagt och tandlöst.

Gårdagen omnämndes som historisk på flera håll, och visst är den det. Nu återstår bara att se hur det blir i praktiken.

Vill du läsa mer? Nedan har vi samlar en lista med blogginlägg och artiklar i frågan, i huvudsak från företrädare för funktionshinderrörelsen.

En historisk dag - Anna Kain Wyatt bloggar på Tillgängligt.nu om förslaget och påtalar att detta är ett stort steg på vägen, men att kampen fortsätter med att anmäla och driva processer för att samhället ska bli tillgängligt för alla även i praktiken.

"Vi är alltså inte framme ännu, men vi har kommit en bit på vägen. Vi kan bocka av en punkt på listan. Nu firar vi, snart anmäler vi och fortsätter kampen. Kampen för ett samhälle där ingen behöver diskrimineras, någonsin, för sin funktionalitet." (Ur Annas blogginlägg)

Otillgänglighet föreslås bli diskriminering i "svagt" förslag - Hörselskadades riksförbund misstänker att förslaget inte kommer innebära några större förändringar för landets hörselskadade.

Det blev ett lagförslag ändå - men med brister - Lars Lindberg från Hörselskadades riksförbund kritiserar undantaget för företag med färre än tio anställda.

Företagen vann diskrimineringskampen - Artikel i Arbetarbladet "I slaget mellan regelförenkling för småföretagare och förbättrad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning ger regeringen segern till företagen."

Tam men viktig markering - Rasmus Isaksson från DHR kritiserar i Svensk handikapptidskrift även han kryphål och undantag i förslaget, men betonar att förslaget i sig är en seger.

"– Omtanken om småföretagarna verkar väga tyngre än de mänskliga rättigheterna för människor med funktionsnedsättning. Men diskriminering är lika illa var den än äger rum, säger paraplyorganisationens vice ordförande Pelle Kölhed." (Ur artikeln i SHT ovan.)

Funktionsnedsatta behöver också klippa håret ibland - Ingrid Burman, orförande för Handikappförbunden kallar förslaget för en halv seger.

3 mars 2014 – ett historiskt datum för ett tillgängligt Sverige - Maria Johansson, som länge varit drivande i #torsdagsaktionen, ser tillbaka på år av kamp.