torsdag 20 december 2012

Rätten till likvärdig utbildning


Vi är alla olika, har olika hårfärg, olika intressen och i det här fallet, olika hörsel. Jag har något som kallas en medelmåttig hörselnedsättning.

Idag gjorde jag ett test på hörselvården (”Nu hör du xxx”) ni kanske känner igen det? Min audionom var mycket nöjd med resultatet, jag lyckades höra och i många fall gissa mig till ca 60 procent av orden. Superbra tyckte jag också, speciellt då jag utan hörapparater endast hörde 30 procent av orden. Ett par hörapparater fungerar inte som de flesta glasögon, du sätter på dig dem och sen är det bra. Med hörapparater har jag fortfarande en hörselnedsättning, jag hörde endast 60 procent av orden.

Vart vill jag komma med detta? Jo, rätten till likvärdig utbildning. Det fungerar inte att sätta på ett barn ett par hörapparater och sedan förvänta sig att det per automatik ska gå bra i skolan. Det är så mycket annat som spelar roll, ljudmiljö, hur lärarna pratar, hur mycket de andra i klassen pratar, om du har lätt för att läsa på läppar osv. Vi är alla olika och två personer med en liknande hörselnedsättning kan klara sig helt olika ute i skolan.

Något som diskuteras mycket är om elever med funktionsnedsättningar ska integreras i den ”vanliga” skolan eller om de ska gå i specialskolor. I många fall är det en berättigad fråga enligt mig, varför ska en elev som använder rullstol inte gå i den närmaste skolan precis som sina grannar? Att sitta i rullstol påverkar inte inlärningsförmågan i undervisningen eller kommunikationen med klasskamraterna. 

Att ha en hörselskada kan däremot påverka inlärningsförmågan.  Inte det att vi är mer trögtänkta än någon annan, men det är svårt att ta till dig undervisningen om du inte hör vad läraren säger. Det är svårt att vara delaktig i det sociala livet om du inte kan höra dina klasskamrater. Den absoluta majoriteten av elever med en hörselskada läser integrerat med hörande eleven, men det finns en grupp som inte gör det.

Jag har hela min studietid studerat integrerat med hjälp av hörseltekniska hjälpmedel så som hörselslinga. Trots att jag ändå kan anses ha klarat mig bra genom skolan så har jag studerat 12 år utan att höra mina klasskompisar ordentlig, jag har blivit en mästare på att gissa vad frågan från klassen var baserat på vilket svar läraren ger.

I Örebro finns ett riksgymnasium för elever med olika typer av hörselskador och ett riksgymnasium för döva. Det är en chans för de som har gått i specialskola hela sin uppväxt att fortsätta med den miljö som passar dem bäst. Det är framförallt en chans för de som har gått nio år i skolan utan att höra sina klasskamrater, utan att kunna hänga med i undervisningen, med ständig huvudvärk efter skolan, att få en studiemiljö som är anpassad för dem.  Det ger en chans för dessa elever att lära sig teckenspråk och få ytterligare ett redskap i sin kommunikation.

Som det är nu finns det en utredning som ger som förslag att riksgymnasierna för hörselskadade och döva ska läggas ner och ombildas till ett riksgymnasium för teckenspråkiga. Detta ser vi i Unga Hörselskadade som enormt problematiskt då detta utestänger många av våra medlemmar som behöver skolan allra bäst: de som inte har fått teckenspråk under grundskolan (och då du som hörselskadad elev som läser integrerat inte har rätt till teckenspråksundervisning är vi väldigt många).

Vi ser ett syfte i att behålla den viktiga gymnasieskolan för hörselskadade där eleven själv får välja vilket språk som ska användas främst. Där tekniska hjälpmedel är en självklarhet och där eleven (i många fall för första gången) får ett fungerande socialt liv.

Det pratas mycket om valfrihet dessa dagar, och om detta förslag går igenom har valfriheten för elever med hörselnedsättning minskat radikalt. Det finns då bara ett alternativ, att läsa integrerat i hemmakommunen, och många av oss vet att det inte leder till en likvärdig utbildning. 

Under 2013 kommer Unga Hörselskadade att fokusera vårt påverkansarbete på temat Utbildning. Vi kommer då att på olika sätt kämpa för en likvärdig utbildning för hörselskadade och döva. 

Anna Kain Wyatt

2 kommentarer:

Tima sa...

Jättebra att lyfta fram det här, skolorna pratar alltid om att man ska se efter individens bästa och valfrihet. Men tyvärr har man missat en viktig del, det är långt ifrån något som står på pappret till handling. Många föräldrar får kämpa för att få rätt hjälp till barnen i skolan och som du skriver så kan man inte sätta på ett par hörapparater och tro att "nu är allt bra"
Jag tror att det hela handlar om för lite kunskap helt enkelt, skolorna behöver mer lärdom i dessa frågor!

Hälsningar från en som lärarna trodde bara satt & dagdrömde, trots vetskap om min hörselnedsättning :)
Tima Hallberg

Fröken Gredelin sa...

Intressant ämne! Själv gick jag på RGH under min gymnasietid. Tycker dock att det är orimligt att ha den utbildningen på fyra år istället för tre, det gör att den är mindre attraktiv och det behövs inte eftersom man ändå har så små klasser. Ser inte alls fördelarna med det. Sen kan man ju alltid diskutera om det verkligen är lämpligt för en 16-åring att kanske flytta många mil hemifrån, eller om man ska uppmuntras till att läsa på hemorten istället. Jag hade nog klarat det trots en medelsvår hörselskada men fick av människor inom hörselvården höra att "det blir mycket svårare" så jag kände mig nästan lite tvingad. Inte bra för när man senare kommer ut och ska läsa vidare t.ex så är det ju inte så att man läser med andra med samma handikapp. Fast jag hade en bra och rolig tid i Örebro och ångrar det inte:)