Hörselveckan dag 1 - Tema Skola

Idag börjar hörselveckan, en vecka på initiativ av HRF där hörselfrågorna står i fokus. Under veckan som kommer tänker vi i Unga Hörselskadade lyfta sju olika ämnen som är viktiga för oss, idag vill vi lyfta skolfrågan.

Rätten till likvärdig utbildning är en av Unga Hörselskadades absolut viktigaste frågor. Det finns tydlig statistik som visar att barn och unga med hörselskada får sämre resultat i skolan och inte söker sig vidare till högre studier i samma utsträckning som andra. Att det är så är ett resultat av ett system och en skola som inte ger barn och unga med hörselskada tillräckligt utrymme och stöd.

Det är samhället och skolans ansvar att alla elever klarar skolan och når sin fulla potential. Den absolut största delen av barn och unga med hörselskada går idag integrerat i den kommunala skolan. Det finns fördelar med det, men det skapar också en utsatt situation där aktiva åtgärder och genomtänkt stöd krävs för att säkra en bra skolgång. En ekvation som blir svår när okunskapen är hög hos kommunen och skolhuvudmännen. Att det saknas kunskap hos ansvariga och att resurserna är knappa resulterar gång på gång i att elever faller mellan stolarna. De får inte det stöd de behöver och har rätt till och deras utveckling blir lidande på grund av det. Många gånger sänks dessutom ambitionerna för vår grupp och därmed utmanas inte heller eleverna att nå sin fulla potential.

Vi kräver en skola som anpassar sig efter elevens villkor. Några av våra viktigaste krav för en likvärdig utbildning är:

• mindre storlek på klasser
• rätt till hjälpmedel i skolan på såväl lektionerna som på raster
• införande av funktionshinderkunskap i lärarutbildningen.
• 
  

Mindre klasser är en förutsättning för bättre ljudmiljö. Mindre klasser skapar också möjlighet till möblering av klassrummet där alla elever ser varandra, något som underlättar avläsning. Hjälpmedel i form av hörslinga och mikrofoner ger ytterligare förutsättningar för eleven att höra vad som sägs och hänga med i undervisning och diskussioner. Funktionshinderkunskap är en åtgärd som skulle ge lärare ökad kunskap om hörselskadades förutsättningar och bättre verktyg att anpassa undervisning, övningar och uppgifter.

Läs mer om skola för barn och unga med hörselskada

Läs avsnittet ”Skola och utbildning” på uh.se

Läs om Annas kamp mot diskriminering på högskolan

Läs debattartikeln ”Hörselskadade studenter diskrimineras”

Läs artikel om Rätten till likvärdig utbildning i Rabalder

Läs om HRF:s förslag för en bättre skola på hrf.se

Läs remissvar till utredningen om Likvärdig utbildning

Läs ställningstagande om slutbetänkandet om Likvärdig skola

Dags att granska varför så många personer med funktionsnedsättning diskrimineras av högskolor och universitet!

I helgen publicerades en artikel på SVT med rubriken "Fler funktionshindrade pluggar på universitetet". Detta är jättebra, både att vi ser en positiv trend där fler unga med funktionsnedsättning studerar och att funktionshinderpolitik får ta plats i media.

Men, vi vill lyfta ett par saker som är lätta att missa när vi ser en artikel som till så stor del är positiv.

Redan första formuleringen är problematisk. Att inleda med "Lärosätena ställer upp med hjälp" låter fint, men med detta förbigås en otroligt viktig aspekt: nämligen det faktum att studier på lika villkor är en rättighet. Att lärosäten har tillgänglig undervisning handlar inte om att de är snälla, det handlar om att de följer lagen, att de inte diskriminerar som så många andra gör. Att det skulle vara något valbart är helt fel, och att utmåla de lärosäten som faktiskt gör det de ska som hjältarna är att missa en chans att granska alla de fall där högskolor och universitet diskriminerar funktionsnedsatta studenter genom att till exempel inte tillhandahålla hjälpmedel eller tillgängliga lokaler.

Så ja, vi håller med, det är toppen att fler och fler personer med funktionsnedsättning pluggar och det är väl värt att lyfta upp i media. Men ta inte detta enbart som en chans att vifta med flaggor och tro att problemet nu är löst, utan ta det här som en ingång till att även granska alla de fall där unga med funktionsnedsättning faktiskt inte studerar. Ta chansen att ifrågasätta varför de är så få, granska hur det ser ut med våra lagstadgade rättigheter där det inte fungerar. Fallen där studenter diskrimineras är många!

Ni kan läsa mer om detta i en debattartikel Unga Hörselskadades ordförande skrev för en dryg månad sedan, om rätten till hjälpmedel för studenter på högskolor och universitet. Hörselskadade studenter diskrimineras.

En annan problematiskt aspekt är det faktum att videon är otextad. Återigen stöter vi på en situation där nyheter inte är tillgängligt för alla de hörselskadade som behöver text för att hänga med i en video (Läs mer om otillgängliga webbsändningar). Att inte ens en nyhet som handlar om tillgänglighet, diskriminering och funktionsnedsättningar är tillgänglig säger mycket. Så gör om gör rätt, hör gärna av er om ni vill ha mer information om hur vår målgrupp diskrimineras i olika situationer. Vi har många exempel!

Hörselskadade studenter diskrimineras - debattinlägg av Anna Kain Wyatt

Texten nedan är en debattartikel från Unga Hörselskadades ordförande Anna Kain Wyatt. Artikeln publicerades i Arbetarbladet måndagen den 2 september.

Hörselskadade studenter diskrimineras av högskolor och universitet

Måndagen den 2 september är en stor dag i många liv. Runt om i Sverige börjar tusentals förväntansfulla studenter en ny termin på sina högskole- och universitetsstudier. Men många är de som av helt fel anledningar inte kommer så långt i sin utbildning, och många är de som tvingas ägna allt för mycket tid åt att kämpa för en dräglig lärandesituation. Rätten till hjälpmedel för studier för personer med funktionshinder slås fast i diskrimineringslagen och skolorna har ansvar att tillhandahålla det, men i verkligheten tvingas studenter med funktionshinder slåss för att få en tillgänglig utbildning istället för att kunna fokusera på att faktiskt studera.

Över en miljon människor i Sverige hör dåligt. En stor del av alla dem behöver hörtekniska hjälpmedel för att kunna tillgodogöra sig föreläsningar och diskussioner, det handlar ofta om en hörslinga med flera mikrofoner för att kunna höra både lärare och andra elever. Men att få hjälpmedel som både räcker till och som faktiskt fungerar är en lyx få förunnad.

Färska siffror från SCB säger att ungdomar med funktionshinder i betydligt mindre utsträckning går vidare till och avslutar eftergymnasiala studier. Endast 25 % av personer över 25 som har en hörselskada har avslutat studier på högskola och universitet. Detta kan jämföras med 40 % av motsvarande grupp utan någon typ av funktionshinder. Vi i Unga Hörselskadade är övertygade om att svårigheter med att få hjälpmedel för sina studier påverkar både valet att inte gå vidare och kvalitén på studierna för de som trots allt väljer att satsa på sin utbildning.

För många av dem som ändå trotsar de dåliga förutsättningarna och går vidare till högre studier väntar en stormig tid där valet står mellan en undermålig lärandesituation eller en evighetslång kamp för de hjälpmedel hörselskadade har rätt till men som ingen verkar vilja tillhandahålla. Lagen är tydlig, i diskrimineringslagen (kap 2 §5) står det att utbildningsverksamhet ej får ”diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker sig till verksamheten” samt att utbildningsanordnare ”genom skäliga åtgärder i fråga om lokalernas tillgänglighet och användbarhet kan se till att en person med funktionshinder … kommer i jämförbar situation med personer utan sådant funktionshinder.” Rätten att få delta i utbildningen och få tillgång till hjälpmedel för studenter är tydlig, men genomförandet brister allt för ofta.

Ansvaret som lärosätena har blev tydligare med den nya diskrimineringslagen 2009. Alla har rätt till en likvärdig utbildning. Trots detta finns otaliga situationer där hörselskadade elever hänvisas fram och tillbaka mellan skolan och landstinget, utan vare sig besked eller hjälpmedel. I praktiken innebär detta att ansvaret landar på studenten att kräva sin rätt, snarare än att skolan tar ansvar för att erbjuda fungerande lösningar som de måste enligt lag. För studenten är detta en process som ofta är utdragen och betungande och som oundvikligen går ut över studierna. Vi har många exempel från våra medlemmar där detta tydligt hindrat studierna. Många av våra medlemmar har tvingats vänta på besked i flera månader eftersom skola och landsting gång på gång hänvisat ansvaret till varandra. Andra har stött på lärare som vägrar använda utrustningen de fått vilket resulterat i att eleverna inte kunnat delta trots allt. En student tvingades boka teckenspråkstolk när fungerande hörslinga ej ordnades fram i tid, trots god framförhållning och flertalet påtryckningar från studenten. Att hen inte hade ett tillräckligt utvecklat teckenspråk gjorde att studierna ändå påverkades negativt. Att studera på ett halvt språk är inte rimligt, studenten tvingades därför försöka hänga med i den ordinarie undervisningen trots att hen inte hörde samtidigt som hen också var tvungen att lära sig ett helt nytt språk parallellt.

Det är orimligt att studenter oavsett funktionsförmåga ska behöva ta de här fajterna för att skolor försöker smita undan sitt ansvar. Att få studera på lika villkor är en lagstadgad rättighet, inte en diskussionsfråga. Idag börjar tusentals elever på högskolor och universitet runt om i landet. Några av dem kommer ha tur, några kommer orka kämpa sig till hjälpmedel men allt för många av dem kommer inte över huvudtaget få de hjälpmedel de har rätt till på grund av skolornas bristande kunskap och ansvarstagande.

Anna Kain Wyatt

Ordförande Unga Hörselskadade